F ORTSATT FORSKNING

Utefter det resultat som påträffats i denna undersökning tillkommer ett antal tänkvärda

frågeställningar som skulle kunna besvaras genom vidare forskning. Huvudsakligen skulle det vara intressant att mäta huruvida kombinationen av de tekniker som använts i

skapandeprocessen av animationen faktiskt skulle kunna bidra till ökad inlärning eller inte.

Genom att sätta detta i ett större sammanhang där gymnasieelever självständigt får interagera med animationer kan förhoppningsvis flera intressanta paralleller identifieras. Detta skulle kunna ge en mer djuplodande kunskap av hur olika individer utifrån olika förmågor tilltalas av animationer som läromedel inom matematik.

38

Det skulle även vara värdefullt att undersöka hur animationer skulle kunna tänka användas på mobiltelefoner och hur mediet skulle kunna fungera som ett komplement till den traditionella undervisningen. På så vis skulle det gå att dra vidare slutsatser kring vilket utrymme

animationer förtjänar att ha som läromedel.

När man utforskat detta skulle det vara av väldigt stort intresse att lämna medieteknikens spår och undersöka de mer pedagogiska principerna. Alltså om inlärning via animationer kan påverka prestationsförmågan inom matematik positivt. Skulle detta kunna påvisas kan en helt ny framtid för undervisningen av matematik kunna ta form.

39

6. K

Ainsworth, S. (2008). How do animations influence learning? I: D. Robinson & G. Schraw (Eds.), Current Perspectives on Cognition, Learning, and Instruction: Recent Innovations in Educational Technology that Facilitate Student Learning, 37-67.

Akinsola, M. & Awofala, A. (2009). Effect of Personalization of Instruction on Students’ Achievement and Self-efficacy in Mathematics Word Problems. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 40 (3), 389-404. doi: 10.1080/00207390802643169

Atkinson, R., Mayer, R. & Merrill, M. (2004). Fostering Social Agency in Multimedia Learning: Examining the Impact of an Animated Agent' s Voice. Contemporary Educational Psychology, 30, 117–139.

doi: 10.1016/j.cedpsych.2004.07.001

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Bhattacherjee, A. (2012). Social Science Research: Principles, Methods, and Practices (2^nd ed.). Hämtad från:

http://scholarcommons.usf.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1002&context=oa_textbooks (Hämtad 2015-01-01)

Bouras, C., Papazois, A. & Stasinos, N. (2014). A Framework for Cross-platform Mobile Web Applications Using HTML5. Hämtad från: http://ru6.cti.gr/ru6/system/files/publications/6406MObiApps.pdf (Hämtad 2014-12-27)

Chen, G. & Fu, X. (2003). Effects of Multimodal Information on Learning Performance and Judgment of Learning. Journal of Educational Computing Research, 29 (3), 349-362. doi: 10.2190/J54F-B24D-THN7-H9PH

Clark, R. & Lyons, C. (2010). Graphics for Learning: Proven Guidelines for Planning, Designing, and Evaluating Visuals in Training Materials (2^nd ed.). San Francisco: Pfeiffer.

Clark, R. & Mayer, R. (2011). E-learning and the Science of Instruction (3^rd ed.). San Francisco: Pfeiffer.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research Methods in Education (7^th ed.). Abingdon: Routledge.

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: Att göra en statisk undersökning (5 uppl.). Lund:

Studentlitteratur AB.

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Garaizar, P., Vadillo, M. & López-de-Ipiña, D. (2014). Presentation Accuracy of the Web Revisited: Animation Methods in the HTML5 Era. PLOS ONE, 9 (10). doi: 10.1371/journal.pone.0109812

Grover, C. (2012). Adobe Edge Animate: The Missing Manual. Sebastopol: O’Reilly Media Inc.

Harter, C. & Ku, H. (2008). The Effects of Spatial Contiguity within Computer-based Instruction of Group Personalized Two-step Mathematics Word Problems. Computers in Human Behavior, 1668–

1685. doi: 10.1016/j.chb.2007.06.006

Hegarty, K. & Cate, C. (2003). The Roles of Mental Animations and External Animations in Understanding Mechanical Systems. Cognition and Instruction, 21 (4), 209-249. doi:

10.1207/s1532690xci2104_1

Ivers, K. & Barron, A. (2006). Multimedia Projects in Education: Designing, Producing and Assessing.

Englewood: Libraries Unlimited.

Kalyuga, S., Chandler, P. & Sweller, J. (1999). Managing Split-attention and Redundancy in Multimedia Instruction. Applied Cognitive Psychology, 13 (4), 351-371. doi: 10.1002/(SICI)1099-0720(199908)13:4<351::AID-ACP589>3.0.CO;2-6

40

Kartal, G. (2010). Does Language Matter in Multimedia Learning? Personalization Principle Revisited. Journal of Educational Psychology, 102 (3), 615–624. doi: 10.1037/a0019345

Koroghlanian, C. & Klein, J. (2000). The Use of Audio and Animation in Computer Based Instruction. Annual Proceedings of Selected Research and Development Papers Presented at the National

Convention of the Association for Educational Communications and Technology, 1-2, 141-149.

Labrecque, J. (2012). Learning Adobe Edge Animate. Birmingham: Packt Publishing Ltd.

Low, R. & Sweller, J. (2005). The Modality Principle in Multimedia Learning. I: R. Mayer (Eds.), The Cambridge Handbook of Multimedia Learning, 147-158.

Lowe, R.K. (2004). Animation and learning: Value for money? I: R. Atkinson, C.

McBeath, D. Jonas-Dwyer & R. Phillips (Eds.), Beyond the comfort zone: Proceedings of the 21^st ASCILITE Conference, 558-561.

MacDonald, S. & Headlam, N. (2008) Research Methods Handbook - Introductory guide to research methods for social research. Hämtad från: http://www.cles.org.uk/wp-content/uploads/2011/01/Research-Methods-Handbook.pdf (Hämtad 2014-12-17)

Mayer, R. (2009). Multimedia Learning (2^nd ed.). New York: Cambridge University Press.

Mayer, R. & Johnson, C. (2008). Revising the Redundancy Principle in Multimedia Learning. Journal of Educational Psychology, 100 (2), 380-386. doi: 10.1037/0022-0663.100.2.380

Mayer, R., Hegarty, M. Mayer, S. & Campbell, J. (2005). When Static Media Promote Active Learning:

Annotated Illustrations Versus Narrated Animations in Multimedia Instruction. Journal of Experimental Psychology, 11 (4), 256–265. doi: 10.1037/1076-898X.11.4.256

Musa, S., Ziatdinov, R. & Griffiths, C. (2013). Introduction to Computer Animation and its Possible Educational Applications. I: M. Gallová, J. Gunčaga, Z. Chanasová, & M.M. Chovancová (Eds.), New Challenges in Education. Retrospection of History of Education to the Future in the Interdisciplinary Dialogue Among Didactics of Various School Subjects, 177-205.

Nationalencyklopedin. (2014a). Animera. Hämtad från:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/animera(Hämtad 2014-12-21)

Nationalencyklopedin. (2014b). Attityd. Hämtad från:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/attityd(Hämtad 2014-12-21)

Nationalencyklopedin. (2014c). E-utbildning. Hämtad från:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/e-utbildning(Hämtad 2014-12-21)

Nationalencyklopedin. (2014d). Multimedia. Hämtad från:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/multimedia(Hämtad 2014-12-21)

Niedomysl, T., Elldér, E., Larsson, A., Thelin, M. & Jansund, B. (2013). Learning Benefits of Using 2D Versus 3D Maps: Evidence from a Randomized Controlled Experiment. Journal of Geography, 112 (3), 87-96. doi: 10.1080/00221341.2012.709876

Paik, E. (2010). Learning with Animation and the Illusion of Understanding. Hämtad från:

http://digitalscholarship.unlv.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1677&context=thesesdissertations (Hämtad 2014-12-15)

Patmore, C. (2003). The Complete Animation Course - The Principles, Practice and Techniques of Successful Animation. New York: Barron's Educational Series Inc.

Patton, Q. & Cochran, M. (2002). A Guide to Using Qualitative Research Methodology. Hämtad från:

http://fieldresearch.msf.org/msf/bitstream/10144/84230/1/Qualitative%20research%20methodol ogy.pdf(Hämtad 2014-12-16)

41

Porter, S., Whitcomb, M. & Weitzer, W. (2004). Multiple Surveys of Students and Survey Fatigue. New Directions of Institutional Research, 2004 (121), 63-73. doi: 10.1002/ir.101

Rohendi, D. (2012). Developing E-Learning Based on Animation Content for Improving Mathematical

Connection Abilities in High School Students. International Journal of Computer Science Issues, 9 (4), 1-5.

Skolverket. (2003). Lusten att lära – Med fokus på Matematik. Hämtad från: http://www.skolverket.se/om-

skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1148(Hämtad 2014-12-21)

Skolverket. (2014a). Grundskolan i internationella kunskapsmätningar – Kunskap, skolmiljö och attityder till lärande. Hämtad från: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3263(Hämtad 2014-12-16)

Skolverket. (2014b). Ämne – Matematik. Hämtad från:

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mat?tos=gy&subjectCode=MAT&lang=sv&courseCo de=MATMAT01a#anchor_MATMAT01a(Hämtad 2014-12-15)

Statens Offentliga Utredningar [SOU]. (2004). Att lyfta matematiken: Intresse, lärande, kompetens. Stockholm:

Regeringskansliet. Hämtad från: http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/03/48/6a32d1c0.pdf (Hämtad 2014-12-10)

Szabo, M. & Poohkay, B. (1995). An Experimental Study of Animation, Mathematics, Achievement, and Attitude toward Computer-Assisted Instruction. Journal of Research on Computing in Education, 28 (3), 390-402. doi: 10.1080/08886504.1996.10782173

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.

Yue, C., Bjork, E. & Bjork, R. (2013). Reducing Verbal Redundancy in Multimedia Learning: An Undesired Desirable Difficulty? Journal of Educational Psychology, 105 (2), 266-277. doi:

10.1037/a0031971

42

7. B

7.1 E

E NKÄTUNDERSÖKNING : A NIMATION INOM M ATEMATIK

1. Det är 100 personer i ett rum och alla ska skaka hand med varandra.

Hur många handskakningar kommer det att bli?

4900 handskakningar 4950 handskakningar 5000 handskakningar 5050 handskakningar

2. Jag anser att animationer skulle kunna fungera som ett bra komplement till den nuvarande undervisningen i matematik.

3. Jag anser att animationer skulle kunna öka mitt intresse och engagemang för ämnet matematik.

Instämmer inte alls Instämmer knappt Varken eller Instämmer delvis Instämmer helt

4. Motivera kort din uppfattning om hur animationer skulle kunna bidra till inlärande.

5. Ålder:

43

7.2 O

M

K

Förståelse Koncentration Engagemang Förståelse Koncentration Engagemang

LÅG

MEDEL

HÖG

44

7.3 I