Energiförbrukningen som används i detta examensarbete är baserat på ett medelvärde över flera år. Vad som inte framgår är hur dessa hus ser ut eller hur de är utrustade. Dvs om de är utrustade med värmepump, om dom är moderna lågenergihus eller äldre villor uppvärmda med direktverkande elelement. Det som påverkar energiförbrukningen mest är i detta fallet värmeförbrukningen. Då det är kallare i de norra delarna av Sverige och varmare i de södra delarna så är det ett logiskt antagande att energiförbrukningen blir något lägre än
riksmedelvärdet, då den valda platsen ligger i södra Sverige. Då det valda medelvärdet på energiförbrukningen är ett riksmedelvärde och det inte har tagits hänsyn till vilka sorts hus, åldern på husen eller hur husen är utrustats så kan den beräknade energiförbrukningen över ett år skilja mot ett verkligt värde. En annan felkälla är vindkraftverkets märkeffekt,
märkeffekten representeras av en kurva som skall multipliceras med Weibullfördelningen. Då denna inte finns tillgänglig har endast effekttopparna skalats av. Detta ger ett mer korrekt värde än om ingenting hade gjorts men detta kan ge upphov till en viss felkälla vid jämförelse med ett verkligt vindkraftverk. Ett antagande som har gjorts är storleken på
verkningsgraderna, dessa är tagna med bakgrund av hur de brukar se ut, då oftast som ett intervall där medianvärdet har använts i detta examensarbete. Då verkningsgrader kan skilja sig mellan olika tillverkare så är detta något som kan ge upphov till ett annat resultat än det beräknade. Ett stort antagande som har gjorts är uppfordringshöjden på vattentornet som är satt till 40 meter. Detta har en stor inverkan på hela systemet då det påverkar den potentiella energin i vattentornet. Den totala verkningsgraden ökar om höjden på tornet ökar och vice versa, storlekskravet på tornet minskar även det då höjden ökar. Det skulle vara intressant att undersöka närmare hur systemet ändras med ett högre torn. Det bildas även förlusten i rör och ledningar med mera, dessa förluster har inte tagits hänsyn till.
7
SLUTSATSER
Den första tanken, det vill säga att bygga ett autonomt system bestående av sol, vind och vattenkraft kommer inte fungera utan tillgång till en övre vattenreservoar på minst 1,3 miljoner kubikmeter, detta under de premisserna och antagande som har gjorts i detta examensarbete. Om en övre vattenreservoar finns tillgänglig är följande kombination den som ger högts verkningsgrad under de premisserna och antaganden som har gjorts i detta arbete: En vattenreservoar på minst 2,3 miljoner m3, en bladlängd/rotorradie på 23 meter
och en solpanelsarea på 3717 m2, detta kommer ge en total verkningsgrad på ca 45 %. Ju
större solpanelsarea som väljs desto mer energi måste lagras och således krävs större reservoar. Samma gäller åt andra hållet, ju större vindkraftverk som väljs desto mindre
solpanelsarea krävs det och storlekskravet på reservoaren minskar ner till 1,6 miljoner kubikmeter.
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
En fortsatt undersökning om hur verkningsgraden ändras beroende hur mycket
vattenreservoaren begränsas. Det skulle vara intressant att undersöka hur högt det är möjligt att bygga ett vattentorn alternativt att bygga tornet på en höjd då detta påverkar både
verkningsgraden och storlekskravet på vattenreservoaren. Det skulle också vara intressant att undersöka hur mycket värdena kommer att skilja sig om lasten ökar eller minskar. Vad som också skulle vara intressant att titta närmare på är hur systemet skulle se ut storleksmässigt och verkningsgradsmässigt om energin lagras med hjälp av tryckluft istället. Övriga
energilagringsmetoder som kan vara värt att titta närmare på är bränsleceller, eller en kombination av energilagringmetoder. En undersökning där pumpkraftverket tar baslasten och batterier eller bränsleceller som tar topplasten. Ett annat förslag på fortsatt arbete är att undersöka huruvida det går att lösa värmebehovet på ett annat sätt, så som värmepump, lågenergihus, eller någon form av värmepanna.
REFERENSER
Anna Nordling, R. E. (2015). Energilagring -Teknik för lagring av el. (Raport 2015) Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Hämtat från
https://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/vagval-el/vagval-el-lagring.pdf den 01 12 2017
Centrum för Vindbruk. (2013). Faktablad om vindkraft. (Faktablad 2013:02) Gotland: Centrum för Vindbruk, Högskolan på Gotland. Hämtat från
https://www.natverketforvindbruk.se/Global/Fakta/Faktablad/Faktablad%20Nr%20 2.pdf
D. Manolakos, G. P. (den 14 10 2002). A stand-alone photovoltaic power system for remote villages using pumped water energy storage. Energy, 29, ss. 57-69.
doi:10.1016/j.energy.2003.08.008
Energimyndigheten. (2015). Energistatistik för småhus 2014. (Rapport 2015:06). Eskilstuna: Energimyndigheten. Hämtat från
http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2015/ny-samlingspublikation- energistatistik-for-smahus-flerbostadshus-och-lokaler-2014/
Energimyndigheten. (den 08 10 2015). Solceller Växelriktare. Hämtat från
http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/solceller-vaxelriktare/ den 23 11 2017
Google. (den 19 10 2017). Google maps. Hämtat från Google maps: https://www.google.se/maps
Guilherme de Oliveira e Silva, P. H. (den 27 01 2016). Pumped hydro energy storage in buildings. Applied Energy, 179, ss. 1242-1250. doi:10.1016/j.apenergy.2016.07.046 Hölcke, J. (2002). Hydraliska Strömningsmaskiner. Stockholm: KTH och CompeduHPT.
Hämtat från
http://energy.kth.se/compedu/webcompedu/webhelp/media%5CLecture_notes%5C HydrauliskaStromningsmaskiner.pdf den 02 11 2017
Jernkontoret. (u.d.). Lagring av elektrisk energi - Jernkontorets energihandbok. Hämtat från Jernkontoret: http://www.energihandbok.se/lagring-av-elektrisk-energi/ den 27 11 2017
Lindahl, A. (2009). Utvärdelning av svensk vindkraft. (Mastersuppsats, MDH) Västerås. Hämtat från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:240283/FULLTEXT01.pdf den 05 11 2017
Olle Pellby, A. L. (2015). Solceller på den svenska marknaden. (Rapport 2015) Kalmar. Hämtat från http://lnu.diva-
PVGIS. (den 21 09 2017). PVIGS. Hämtat från PHOTOVOLTAIC GEOGRAPHICAL
INFORMATION SYSTEM: http://re.jrc.ec.europa.eu/pvg_tools/en/tools.html den 27 11 2017
Tao Ma, H. Y. (den 26 09 2013). Technical feasibility study on a standalone hybrid solar-wind system with pumped hydro storage for a remote island in Hong Kong. Renewable energy, 69, ss. 7-15. doi:10.1016/j.renene.2014.03.028
Tyrberg, L. (2010). Småskalig vindkraft – en studie av förutsättningarna för etablering vid gården Åsen, Åseda. (Rapport 2010) Åseda: Energikontor Sydost. Hämtat från https://s3-eu-west-
1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/2/media/33995_2010_Sm%C3%A5skalig_vin dkraft_F%C3%B6rstudie_2_%C3%85sen.pdf?1431432033 den 16 11 2017
Windmap. (den 18 Oktober 2017). Windmap. Hämtat från Greenbyte AB: http://www.windmap.se/# den 30 11 2017