BNP i Sverige har utvecklats starkt 2015. Resursutnyttjandet stiger och svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur 2016 och 2017. Liksom i föregående prognos överväger riskerna för en svagare konjunkturutveckling både i Sverige och i omvärlden.
Problemen i Europa är många och det finns stora obalanser i den kinesiska ekonomin. Utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit relativt lugn den senaste tiden, men risken för fallande tillgångspriser kvarstår. För svensk del innebär det stora antalet flyktinginvandrare att prognosen är ovanligt osäker. En annan osäkerhetsfaktor är de svenska bostadspriserna som har fortsatt att öka och där ett stort prisfall inte kan uteslutas.
Detta kapitel beskriver den osäkerhet som utsikterna för kon-junkturläget i Sverige på ett till två års sikt är förknippade med.
Konjunkturläget avser resursutnyttjandet i ekonomin och mäts med det så kallade BNP-gapet.48 Syftet med kapitlet är främst att belysa osäkerhetsfaktorer som stabiliseringspolitiken i Sverige kan behöva ha beredskap för. Nedåtrisker är för det mesta hän-delsebestämda, medan uppåtrisker många gånger är av mer all-män och mindre tydlig karaktär.49 Det innebär att det i kapitlet oftare redovisas nedåtrisker än uppåtrisker. Kapitlet redovisar även storleken på Konjunkturinstitutets genomsnittliga pro-gnosfel för bland annat BNP-tillväxt och inflation.
Osäkerhet i prognosen för omvärlden
Konjunkturinstitutet bedömer att riskerna från omvärlden fort-sätter att dominera på nedåtsidan. I ett scenario där tillväxten i omvärlden blir lägre än i prognosen kommer efterfrågan på svensk export att bli lägre. Därigenom dämpas även tillväxten i Sverige.
RISK FÖR FALLANDE TILLGÅNGSPRISER
Låga styrräntor och extraordinära penningpolitiska åtgärder har bidragit till att öka priserna och minska den förväntade avkast-ningen på tillgångar med låg risk, till exempel mer kreditvärdiga länders statspapper (se diagram 125). Sökandet efter högre av-kastning har därmed drivit upp priset även på mer riskfyllda finansiella tillgångar, till exempel aktier (se diagram 126). Risken är att priserna inte reflekterar fundamentala faktorer, såsom företags framtida vinster eller staters återbetalningsförmåga, och därmed kommer att korrigeras. Risken för att investerarna
48 BNP-gapet är faktisk BNP:s procentuella avvikelse från potentiell BNP.
49 Konjunkturåterhämtningar innehåller ofta en period där cykliska krafter skapar en positiv spiral och tillväxten ökar påtagligt. Ett vanligt prognosfel är att styrkan i och tidsbestämningen av en sådan uppgång missbedöms.
Diagram 125 Statsobligationsräntor Procent, dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde
Anm. 10 års löptid.
Källa: Macrobond.
14 12 10 08 06 6
5
4
3
2
1
0
6
5
4
3
2
1
0
Sverige Tyskland USA
Diagram 126 Börsutveckling
Index 2006-01-03=100, dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde
Källor: Standard & Poor’s, Nasdaq OMX och STOXX.
14 12 10 08 06 200
150
100
50
0
200
150
100
50
0
USA (S&P 500) Sverige (OMXS) Euroområdet (STOXX)
väntar sig lägre riskfria räntor än vad som kommer att realiseras kan också vara större efter en lång period av låga räntor. Inte minst de tillväxtekonomier vars finansiella system är relativt väl integrerade med de globala finansmarknaderna skulle kunna drabbas.
Fallande tillgångspriser kan dämpa tillväxten i investeringar och privat konsumtion både genom lägre finansiell förmögenhet och försämrad tillförsikt bland företag och hushåll. Om de fal-lande priserna dessutom bidrar till störningar på de finansiella marknaderna kan tillgången till marknadsfinansiering för svenska banker och företag försämras, samtidigt som finansieringskost-naderna kan stiga. Även Sverige skulle drabbas av realekono-miska konsekvenser av internationell finansiell oro. För en kvan-tifiering, se fördjupningen ”Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens”.
MÅNGA RISKER I EUROOMRÅDET
Enligt prognosen sker en relativt långsam återhämtning i euro-området. Riskerna för att utvecklingen blir än svagare bedöms vara större än att återhämtningen blir snabbare. Om inflationen och inflationsförväntningarna inte stiger är risken att realräntan inte blir nog låg för att stimulera ekonomin tillräckligt för att resursutnyttjandet ska stiga. En svag prisutveckling försvårar också kostnadsanpassningen inom valutaunionen. En förbättring har skett under senare år (se kapitlet om internationell konjunk-tur). Men det kommer att krävas ytterligare kostnadsanpassning-ar i en del länder, samtidigt som den politiska miljön är svårnavi-gerad.
Även om ECB:s banköversyn och de steg mot en bankunion som tagits på sistone har minskat riskerna, är det fortfartande osäkert hur stora problemen i banksektorn är. Skulle bankernas balansräkningar av någon anledning bli mer ansträngda finns risken att kreditgivningen i euroområdet stramas åt markant.
Den höga offentliga skuldsättningen innebär samtidigt att ut-rymmet för att med offentliga medel motverka en försvagning av konjunkturen eller stötta det finansiella systemet är begränsat.
Men konjunkturåterhämtningen i euroområdet kan också ta fart. Investeringarna i euroområdet befinner sig på en låg nivå och om tillförsikten hos företagen stiger mer än väntat kan åter-hämtningen mycket väl bli snabbare än i prognosen (se diagram 127).
GEOPOLITISK ORO KAN DÄMPA TILLFÖRSIKTEN
Prognosen om en gradvis global återhämtning förutsätter att hushåll och företag känner tillförsikt om den ekonomiska ut-vecklingen. Det stora antalet konflikthärdar runt om i världen skapar dock osäkerhet. Dessa så kallade geopolitiska risker be-döms ha ökat sedan prognosen i augusti 2015, inte minst kon-flikterna i Mellanöstern. Via handelskanaler och de finansiella marknaderna sprids effekterna även till länder som inte är direkt
Diagram 127 Fasta bruttoinvesteringar i USA, euroområdet och Storbritannien Index 2006=100, säsongsrensade kvartalsvärden
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, och Konjunkturinstitutet.
16 14 12 10 08 06 120
110
100
90
80
70
120
110
100
90
80
70
USA Euroområdet Storbritannien
indragna. Därmed kan konflikterna påverka förtroendet och i förlängningen konsumtions- och investeringsbeslut hos hushåll och företag i stora delar av världen. Det ökade terrorhotet och det ökade militära engagemanget i området innebär dessutom att fler länder än tidigare kan sägas vara direkt inblandade i konflik-ten i Mellanöstern. Även Sverige berörs direkt.
EUROPASAMARBETET UNDER HÅRDARE PRESS
Antalet kriser som sätter euro- och EU-samarbetet under press har ökat. Folkomröstningen i Storbritannien om
EU-medlemskapet rycker närmare och den kan mycket väl hållas redan 2016. Enligt mätningar är opinionsläget osäkert med unge-fär lika stor andel som är för som emot ett utträde.
Även om den grekiska regeringen och representanter för lån-givarna50 i augusti 2015 enades om ett tredje stödpaket är situat-ionen i Grekland fortsatt osäker. Den inrikespolitiska och parlamentariska situationen i Grekland innebär att införandet av de överenskomna reformerna och åtgärderna kan bli problema-tisk. Skulle Grekland underlåta att implementera viktiga delar av överenskommelsen kan krisen blossa upp igen och risken för en så kallad Grexit bli påtaglig.
En annan påfrestning kommer sig av de stora flyktingflö-dena. Svårigheterna att komma överens om hur kostnaderna för dessa ska fördelas inom EU är stora. Det råder inte heller sam-syn vad gäller den övergripande flyktingpolitiken. Förutom stora motsättningar regeringar emellan, tycks utvecklingen stärka nat-ionalistiska och EU-skeptiska partier i många av EU:s medlems-länder.
Om man betraktar var och en av dessa risker isolerat bedöms effekterna på svensk ekonomi inte bli särskilt stora. Skulle däre-mot flera av dem (och andra liknande risker) infrias samtidigt och förstärka varandra blir effekterna större. Exempelvis skulle företagens investeringar i hela EU kunna bli lägre i ett scenario där förtroendet för EU- och eurosamarbetet börjar urholkas.
RISK FÖR HÅRDLANDNING I KINA
De senaste decenniernas investeringsledda expansion har skapat stora obalanser i den kinesiska ekonomin med överkapacitet och svag vinstutveckling hos många företag. Risken finns att den nödvändiga korrigeringen av de högt uppdrivna investeringarna sker abrupt så att den kinesiska tillväxten bromsar in snabbt(se diagram 128). Eftersom Kina vid sidan av USA har blivit värl-dens största importör, skulle en hastig korrigering av obalanser-na få följdverkningar i den globala ekonomin. Så länge en in-bromsning i Kina sker utan allvarliga störningar på de finansiella marknaderna, bedöms effekterna på svensk BNP-tillväxt bli
50 I förhandlingarna med den grekiska regeringen representeras långivarna av EU-kommissionen, ECB och IMF.
Diagram 128 Investeringar, hushållens konsumtion och export i Kina
Procent av BNP, löpande priser
Källa: World Bank.
10 06 02 98 94 90 86 82 60
50
40
30
20
10
0
60
50
40
30
20
10
0
Hushållens konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Export
relativt begränsade.51 Effekterna skulle dock kunna bli betydligt mer omfattande om det även blir turbulens på de globala finan-siella marknaderna (se fördjupningen ”Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens”).