HUSHÅLLENS KONSUMTION VÄXER SNABBARE
Hushållens sparande har de senaste åren varit högt i ett histo-riskt perspektiv. En förklaring till detta är att räntan är låg, sam-tidigt som disponibelinkomsten ökat förhållandevis snabbt. En annan förklaring är att demografiska faktorer medför ett högt pensionssparande. Enligt prognosen förblir hushållens sparande högt i ett historiskt perspektiv (se diagram 126).
Det finns därför utrymme för hushållen att konsumera en större del av sina inkomster så att sparandet närmar sig historiskt mer normala nivåer snabbare.
EXPORTEN VÄXER SNABBARE
I många av Sveriges viktigaste exportländer stiger resursutnytt-jandet, därmed ökar också behovet av investeringar. Om en större andel av ländernas efterfrågan på investeringsvaror impor-teras skulle svensk export kunna utvecklas starkare än vad som ligger i prognosen. Detta skulle i sin tur kunna innebära att nä-ringslivets investeringar stiger mer än vad som ligger i progno-sen. I tidigare högkonjunkturer har näringslivets investeringar (exklusive bostäder) stigit kraftigt som andel av förädlingsvärdet.
I prognosen upprepas inte detta mönster fullt ut, utan investe-ringarna i näringslivet förutses bli förhållandevis låga givet det goda konjunkturläget (se diagram 127).
FALLANDE BOSTADSPRISER
Bostadspriserna har fortsatt att stiga i snabb takt under de sen-aste åren. Det finns en risk för att bostadspriserna kommer att sjunka framöver. En snabb nedgång i bostadspriserna skulle medföra att hushållens belåningsgrad ökar. Om hushållen skulle agera för att återställa sin belåningsgrad kommer det delvis att ske genom lägre konsumtion, vilket i sin tur kan få märkbara negativa konjunktureffekter.49 BNP-tillväxten kan också påver-kas negativt på andra sätt, till exempel via lägre bygginvesteringar och minskad utlåning från bankerna.
Om nya makrotillsynsåtgärder, med avsikt att dämpa tillväx-ten i hushållens skulder, införs kan dessa komma att dämpa hushållens konsumtion under en övergångsperiod. Mycket talar för att de kortsiktiga makroekonomiska effekterna av nya
48 Se ”Moody’s downgrades China’s rating to A1 from Aa3 and changes outlook to stable from negative”, Global Credit Research – 24 May 2017.
49 Se Gustavsson, P., P. Stockhammar och P. Österholm (2016), “Macroeconomic effects of a decline in housing prices in Sweden”, Journal of Policy Modeling, 38, sid.
242–255.
Diagram 126 Hushållens sparande Procent av disponibel inkomst, löpande priser
Anm. I eget sparande ingår inte sparande i avtals- och premiepensioner.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 20 15 10 5 0 -5 -10
20 15 10 5 0 -5
-10 Sparande
Eget sparande Eget finansiellt sparande
Diagram 127 Näringslivets fasta bruttoinvesteringar
Procent av näringslivets förädlingsvärde, löpande priser
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
15 10 05 00 95 90 85 80 26 24 22 20 18 16 14 12 10
26 24 22 20 18 16 14 12 10 Totala investeringar
Totala investeringar, medelvärde 1980-2016 Investeringar exkl. bostäder
Investeringar exkl. bostäder, medelvärde 1980-2016
Konjunkturläget oktober 2017 63
ringar är relativt små.50 Det går dock inte utesluta att effekterna kan bli större än väntat, särskilt om de sammanfaller med andra förändringar kopplade till hushållens boendekostnader, till ex-empel ändrade ränteavdrag.
Makrotillsynsåtgärder som påverkar svenska hushål-lens bolånebeslut
De senaste åren har det införts regler för att dämpa hushål-lens skuldsättning. År 2010 införde Finansinspektionen (FI) ett bolånetak, genom ett allmänt råd till kreditgivare att begränsa krediten mot säkerhet i form av pant i bostad till 85 procent av bostadens marknadsvärde. Amorteringskra-vet som infördes för drygt ett år sedan innebär att nya bo-lånetagare årligen ska amortera minst 2 procent av lånebe-loppet tills belåningsgraden är 70 procent och minst 1 procent av lånebeloppet så länge belåningsgraden ligger över 50 procent.51
En åtgärd som myndigheten lyft fram nyligen är att skärpa amorteringskraven på nya låntagare ytterligare. För-slaget innebär att nya låntagare som har bolåneskulder över 450 procent av bruttoinkomsten måste amortera ytterligare utöver nu gällande regler. Den utökade amorteringen skulle uppgå till 1 procent av skulden oavsett belåningsgrad.52
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska tilldelas ytterligare verktyg för makrotillsynen från 1 februari 2018.
Ett tydligt syfte med förslaget är att utöka myndighetens befogenheter när det gäller att motverka finansiella obalan-ser på kreditmarknaden, till exempel när det gäller hushål-lens skuldsättning. Enligt förslaget ska FI inhämta rege-ringens medgivande innan nya föreskrifter kan beslutas.53
Osäkerhet kring vilka regler som kommer att gälla i framtiden kan försvåra hushållens planering och kan på detta sätt påverka deras agerande.
Bostadsbyggandet fortsätter att vara högt. Det kan leda till ett högre utbud än efterfrågan och efterföljande prisfall. Utbudet har dock inte följt med befolkningstillväxten förrän på senare år (se diagram 130), så än så länge ser inte utbudet ut att överstiga efterfrågan.
50 Se ”Makroekonomiska effekter av skuldkvotstak, Fi-analys nr. 5, Finansinspektionen, 2016, och ”Kortsiktiga makroekonomiska effekter av kreditbegränsande makrotillsynsåtgärder”, specialstudie 50, Konjunkturinstitutet, 2016.
51 Se ”Allmänna råd om begränsning av lån mot säkerhet i bostad”, FFFS 2010:2, Finansinspektionen, och ”Föreskrifter om krav på amortering av bolån”, FFFS 2016:16, Finansinspektionen.
52 Se Stabiliteten i det finansiella systemet, Finansinspektionen, 2017:1.
53 Se ”Ytterligare verktyg för makrotillsyn”, promemoria, Fi2017/00842/B, februari 2017, Regeringen.
Rekordstort bostadsbyggande
Bostadsbyggandet har ökat kraftigt de senaste åren och är i dagsläget det högsta på 30 år. I fjol uppgick bostadsinveste-ringarna till drygt 5 procent av BNP (se diagram 128).
I prognosen fortsätter bostadsinvesteringarnas andel av BNP att stiga och uppgår till drygt 6 procent nästa år.
I teorin ska bostadsinvesteringarna öka i tider när bo-stadspriserna stiger och nyproduktion av bostäder bedöms vara en bra investering. De ökade investeringarna är sedan en viktig del i processen att, via ett ökat utbud, dämpa pri-sökningarna. Om bostadsinvesteringarna av någon anled-ning har varit alltför högt uppdrivna finns risken att det stora utbudet leder till stora prisfall, med allvarliga konse-kvenser för ekonomin.
Före finanskrisen var bostadsinvesteringarna som andel av BNP uppdrivna i ett antal av de länder där bostadspri-serna hade stigit kraftigt. Bostadspribostadspri-serna var höga och byggandet uppdrivet, i ett historiskt perspektiv, i USA, Spanien, Danmark och Irland (se diagram 128). Samtliga dessa länder upplevde stora fall i bostadspriserna (se dia-gram 129). I USA och Danmark föll de reala bostadspri-serna med drygt 25 procent från topp till botten och i Ir-land och Spanien föll de ännu mer.54
Att en uppgång i bostadsinvesteringar följts av ett kraf-tigt prisfall i ovan nämnda länder betyder inte med nöd-vändighet att detta behöver bli följden av de stora bostads-investeringarna som nu görs i Sverige. På bostadsmark-naden – i likhet med andra marknader – bestäms prisut-vecklingen av utbud och efterfrågan. Ett eventuellt prisfall i Sverige skulle kunna utlösas om utbudsökningen av bostä-der (genom nybyggnation) överstiger uppgången i efterfrå-gan, eller om efterfrågan plötsligt skulle falla på grund av exempelvis en kraftig ränteuppgång eller olika typer av re-gleringar.
Under resten av detta år och nästa fortsätter bostads-byggandet i hög takt (se diagram 130). Samtidigt finns det en uppdämd brist på bostäder i tillväxtregioner efter flera år med låg byggtakt i förhållande till befolkningstillväxten.
Om, eller när, utbudet kommer ikapp efterfrågetillväxten är svårbedömt. Utvecklingen av bostadsmarknaden framöver beror dessutom på i vilken grad de nyproducerade bostä-derna matchar efterfrågan i termer av standard och geogra-fisk belägenhet.
54 För en mer utförlig genomgång av bostadspriser och bostadsbyggande, se vidare fördjupningen ”Bostadspriser och bostadsbyggande – en internationell utblick”, Konjunkturläget, december 2013.
Diagram 129 Reala bostadspriser Index 2005=100, kvartalsvärden
Källa: Federal Reserve Bank of Dallas.
17
Diagram 130 Befolkningstillväxt och påbörjade lägenheter
Förändring i tusental personer respektive tusental
Anm. Lägenheter avser bostäder i småhus och flerbostadshus.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
15
Diagram 128 Bostadsinvesteringar Procent av BNP
Källor: Eurostat, OECD och Bureau of Economic Analysis.
Konjunkturläget oktober 2017 65