• No results found

Osäkerheter i övriga källor

In document Kvalitetsrapport (Page 111-114)

Återvinning och bortskaffande av avfall

2 Osäkerheter i övriga källor

I de fall där andra källor än enkätundersökningar med urval ligger som grund för inventeringen, baseras osäkerhetsskattningarna på subjektiva bedömningar. För varje framtagen siffra har vi gjort en osäkerhetsbedömning genom att bedöma inom vilket intervall det sanna värdet ligger med 95 % sannolikhet. Vid urvalsenkätundersök- ningar, då man kan beräkna standardavvikelse och variationskoefficient gäller att det sanna värdet med 95% sannolikhet ligger högst 2 standardavvikelser över eller under

= punktskattning H = antal strata

h

N

= population i stratum h

h

m

= antal svar i stratum h

h

r

= antal element i stratum h

k

y

=k-te variabelvärde i stratum h

( )t

V( )t

SEˆ =

ˆ

ˆ

( )

t

t

SE

rmf

ˆ

ˆ

=

Vi har använt följande bedömningsgrunder då vi bedömt osäkerheter.

Vid osäkerhetsbedömningar ska i princip osäkerheterna för summa farligt av- fall och summa icke-farligt avfall betraktas som oberoende av de enskilda avfallssla- gen. Många gånger kan enskilda avfallsslag ge stora osäkerheter i enkätundersök- ningar, beroende på osäkerheter vid klassningen, medan summan av dem är mer säker.

För branscher där man inte täckt in allt (t ex SNI 01 - 02 och 05, samt Tjänster (SNI 50 - 93, exkl. 51.57 och 90) sätts osäkerheten på det man har tagit fram, sedan beskrivs undertäckningen under relevant rubrik i Kvalitetsrapporten.

Det är likadant när en branschorganisation inte frågar efter ett visst avfallsslag (Jernkontoret ville inte fråga efter uppkommet metallavfall eftersom de anser att skrot inte är avfall). Vi har i dessa fall satt osäkerhetssiffror på de siffror vi tagit fram och nämnt och diskuterat undertäckningen i kvalitetsrapporten.

För "sneda" fördelningar kan man gå tillväga på två sätt, en bedömning måste göras för varje enskilt fall:

• Justera punktskattningen så den ligger mitt emellan troligaste högsta resp. lägsta värde. Detta görs främst om intervallet är trovärdigt men själva skattningen mer osäker.

• Justera osäkerhetsintervallet. Exempelvis om osäkerheten bedöms vara -20% till +50% så anges ±35%. Görs om man vill behålla sin punktskatt- ning.

Osäkerheten för hela branschen eller en grupp av avfallsslag kan vara lägre än osä- kerheten per avfallsslag eftersom mängden kan vara säker men osäkerheter i klass- ningen gör att enskilda avfallsslag kan vara osäkra.

Schablon för 95% konfidensintervall för kvalificerad, underbyggd expertbedöm- ning:

• ±30% motsvarande variationskoefficienten 15% i mer komplicerade fall (heterogen bransch med många avfallsslag, t.ex. Bygg)

• ±20% motsvarande variationskoefficienten 10% i mer enkla fall (homogen bransch, få och enkla avfallsslag)

Kretsloppsregister: Förra gången ansåg vi att Kretsloppsregister var en tillförlitlig källa. När vi i år sett en del underligheter inom bl.a. byggsektorn, har vi gjort en ändrad bedömning. För kretsloppsregisterdata sätter vi i år konfidensintervallet ±40%, d.v.s. variationskoefficienten ±20%.

Schablon för 9 5% konfidensintervall för siffror som återanvänts från förra omgång- en: Det rimligt att anta att avfallsmängden kan ändras 2 % per år. Det blir 4 % på 2 år, alltså ökar konfidensintervallet 4% på två år, d.v.s. variationskoefficienten ökar 2 % på två år.

Schablon för 95 % konfidensintervall för siffror som framräknas från förra om- gången: Här används någon faktor för själva framräkningen som ska spegla föränd- ringen i branschen. Om det är rimligt att anta att framräkningsfaktorn verkligen speglar avfallsgenereringen kan samma variationskoefficient som föregående om- gång användas. Om det är osäkert hur säker framräkningsfaktorn är, eller om fram- skrivning görs för mer än två år, bör konfidensintervallet ökas med 1-2 % för varje tvåårsperiod.

Schablon för 95 % konfidensintervall för branschexpertgissning: ±50-60 % mot- svarande variationskoefficient 25-30 %.

Schablon för 95 % konfidensintervall för ”expertgissning”: ±100 % motsvarande variationskoefficient 50 %,

Avfallsfaktorer: När faktorn egentligen är framtagen för andra ändamål (t.ex. för avfallsplanering eller bara för att exemplifiera storleksordningar) uppstår svårigheter (t.ex. i SNI 05 Fiske användes data från ett relativt fåtal Färöiska båtar på 1990- talet). Om ingen annan info finns bör osäkerheten för en avfallsfaktor vara konfi- densintervall = 50 % till 100 % motsvarande variationskoefficient 25 % - 50 %. Värdet kan bli större eller mindre beroende på vilken ytterligare information man har.

Avfallsfaktor för hushållsavfall (100 kg/anställd): konfidensintervall ±20%, varia- tionskoefficient 10%.

Avfallsfaktor för kontorsavfall papper: det är rätt säkra mängddata, men antal kontorsarbetare är mer osäkert. Konfidensintervall antogs till ±50%, motsvarande variationskoefficient 25%.

Avfallsfaktor för biologiskt nedbrytbart avfall från butiker, restauranger, stor- kök (i SNI 50 - 93). Vi har utnyttjat avfallsfaktorer från Avfall Sverige. Sammanle- des sätter vi konfidensintervall = ±50%, motsvarande variationskoefficient 25%. Enkätundersökningar - urval: När data tas ut ur arbetsdatabasen och uppräkning för urval görs (uppräkning görs även för bortfall men det är en annan historia) fås även en variationskoefficient. Förra gången användes denna variationskoefficient rakt av. Vi har i år istället betraktat osäkerheten som en första bruttoosäkerhet som sedan kan anpassas av delprojektet. Exempelvis kan det behövas där underlagsdata utgörs av miljörapporter, Mayer-Parry-utredning, data från förra omgången eller liknande.

en bedömning över troligt fel. I en verklig undersökning blir inte heller svarsfre- kvensen 100 %, utan det blir ett bortfall. Vi gör osäkerhetsbedömningen på de siffror vi tagit fram, bortfallet hanteras i kvalitetsrapporten.

Miljörapporter som datakälla: Innehållet i en miljörapport bör i de flesta fall anses vara sant. Vi vet dock att det kan förekomma felaktiga och motstridande uppgifter, men i stort kan de betraktas som säkra. Emellertid uppstår ett bearbetningsfel när vi omvandlar innehållet till format enligt avfallsstatistikförordningen, t.ex. omvandlar avfallsslag till EWC-Stat eller tolkar olika avfallsbehandlingsmetoder. Detta gäller i synnerhet då avfallskod inte anges eller då behandlingen är dåligt preciserad. Man får från fall till fall göra en bedömning över troligt fel. Det kan vara rimligt att anta att osäkerheten (konfidensintervall) är ±10 % för miljörapportsammanställningar. Undersökningar från branschorganisationer (Skogsindustrierna, Jernkontoret, Sjöfartsverket). m fl.). Branschorganisationerna har bidragit på olika sätt.

• I SNI 21 och SNI 27 har vi från Skogsindustrierna och Jernkontoret fått uppgifter om enskilda bruk resp. verk, och de har i undersökningen betrak- tats som enkätsvar, se ovan.

• I SNI 50 - 93 gjorde Sjöfartsverket en egen enkätundersökning till ham- narna och vi fick resultatet i en klump. De bör då mer jämföras med en kvalificerad expertbedömning och ge en osäkerhet lite bättre än en sådan (t.ex. 20 % konfidensintervall).

• I branschorganisationernas undersökning frågas efter olika avfall som är vanliga i resp. bransch och man använder egna beteckningar, d.v.s. varken enligt avfallsförordningens lista (s.k. LoW eller EWC) eller EWC-Stat följs. Några av branschorganisationerna har därvid använt sig av beteck- ningar som inte är entydigt kompatibla med EWC-Stat. Detta medför ett klassningsfel för aktuella avfallstyper, som i så fall ska läggas till den tidi- gare osäkerheten för avfallsslagen, men inte för totalsumman.

In document Kvalitetsrapport (Page 111-114)