sprickgruppstalet J – n sprickråhetstalet J – r.
Någon studie av parametervalet i bergprognoser har inte utförts på grund av att användbar indata saknats.
Osäkerheternas konsekvenser
6.4
De osäkerheter som konstaterats medför konsekvenser för utförandet av färdig tunnel. Den-na avser tidspåverkan på drivningsarbeteDen-na och tids- och kostDen-nadspåverkan på utförandet av den slutliga förstärkningen. Storleken uppskattas nedan i form av ett beräkningsexempel för vilket följande gäller.
tunnlar/tunneldelar: enligt vad som beskrivits i avsnitt 4.3 –
tunnelstorlek: 73 m
– 2, d.v.s. ungefär som för de aktuella tunnlarna på Ådalsbanan skillnader mellan bergprognos och kartering: enligt vad som beskrivits i avsnitt 5.2.1 –
tidskonsekvenser med avseende på drivningsarbetena enligt Figur 5-21, förenklade ge-–
nom att sambandet har räknats om till en linjär funktion
tidskonsekvenser inklusive utförandet av den slutliga förstärkningen enligt Figur 5-22, –
förenklade genom att sambandet har räknats om till en linjär funktion
kostnadskonsekvenser med avseende på den slutliga förstärkningen enligt Figur 5-23. –
Beräkning av konsekvenserna för var och en av de olika tunneldelarna utifrån varje dels 1.
uppmätta osäkerhet.
Viktning av de olika konsekvenserna med hänsyn till att tunneldelarna hade olika 2.
längder.
Sammanställning av de olika konsekvenserna under rubrikerna ”Bra underlag” respek-3.
tive ”Osäkert underlag” och beräkning av medelvärden och spridningsmått.
I Figur 6-4 - Figur 6-6 redovisas resultatet av beräkningarna på två alternativa sätt enligt följande:
Till vänster: standardiserade fördelningsdiagram där skillnaderna i konsekvenser mellan –
”Bra underlag” respektive ”Osäkert underlag” framgår av de båda kurvorna. Till höger: f(x)-diagram med inlagda medelvärden och spridningsmått (
– +3σ) vid ”Bra
underlag” respektive ”Osäkert underlag”.
Tidskonsekvenser (% längre drivningstid) 0 10 20 30 40 50 -10 00 10 20 30 40 50 -10 +10 +20 +30 +40 +50 ”Bra”
underlag ”Osäkert”underlag
-10 0 10 20 30 40 50 1 2 ”Bra”
underlag ”Osäkert”underlag
Mv Mv + 3s
Mv - 3s
Tidskonsekvenser (% längre driv-ningstid) 0 +10 -10 +20 +30 +40 +50
Figur 6-4: Tidskonsekvenser exklusive injektering och slutlig förstärkning.
0 10 20 30 40 50 -10 0 10 20 30 40 50
Tidskonsekvenser (% längre drivningstid inkl. förstärkning) 0 -10 +10 +20 +30 +40 +50 ”Bra” underlag ”Osäkert” underlag -10 0 10 20 30 40 50 1 2 ”Bra”
underlag ”Osäkert”underlag
Mv Mv + 3s
Mv - 3s
Tidskonsekvenser (% längre driv-ningstid inkl. förstärkning)
0 +10 -10 +20 +30 +40 +50
Figur 6-5: Tidskonsekvenser inklusive injektering och slutlig förstärkning.
+50 +40 +30 +20 +10 0 -10 +50 +40 +30 +20 +10 0 -10
Tidskonsekvenser (% längre driv-ningstid)
”Bra”
underlag ”Osäkert” underlag
”Bra”
underlag ”Osäkert” underlag
Tidskonsekvenser (% längre driv-ningstid inkl. förstärkning)
3σ
3σ
3σ
0 10 20 30 40 50 -1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 Kostnadskonsekvenser, förstärkning (kr/m) 0 +5 000 ”Bra”
underlag ”Osäkert”underlag
+10 000 -1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 1 2 ”Bra”
underlag ”Osäkert”underlag
Mv Mv + 3s Mv - 3s Kostnadskonsekvenser, förstärkning (kr/m) 0 +5 000 +10 000
Figur 6-6: Kostnadskonsekvenser, utförande av slutlig förstärkning (kr/m).
Räknat på medelutfallen medförde de osäkerheter som var aktuella följande konsekvenser: Drivningstid
– : ökningen av drivningstiden med ”Bra” prognosunderlag blev 1 %. Med ett mera ”Osäkert” underlag blev den 21 %.
Drivningstid inklusive injektering och slutlig förstärkning
– : ökningen av drivningstiden
med ”Bra” prognosunderlag blev 1 %. Med ett mera ”Osäkert” underlag blev den 35 %. Kostnad för förstärkning
– : kostnadsökningen med ”Bra” prognosunderlag blev 530 kr/m, d.v.s. 7 kr/m3 eller 2,4 % mer än den medelkostnad som prognosen pekade på (ca 22 000 kr/m). Med ett mera ”Osäkert” underlag blev ökningen 5 900 kr/m, d.v.s. 81 kr/m3 eller 31 % mer än den medelkostnad som prognosen pekade på (ca 19 000 kr/m).
De konsekvenser som redovisas i Figur 6-4 - Figur 6-6 avser NGI-prognoserna. Motsvarande för de ordinarie prognoserna har inte beräknats men kan konstateras leda till ännu större konsekvenser (se exempelvis Figur 6-2). Notera att konsekvensernas fördelningskurvor inte överlappar varandra och att skillnaden därmed kan anses vara signifikant. Notera även att
prognososäkerheter alltid ger dubbla tidskonsekvenser, d.v.s. det blir tidsförluster både –
vid drivning och vid förstärkningsarbeten på grund av en och samma osäkerhet.
De fasta kostnader som entreprenörer fördelar ut på olika poster i en mängdförteckning kan med andra ord komma att ”ätas upp” mycket snabbt redan vid ganska små osäkerheter. Ett enkelt sätt att få en uppfattning om sannolikheten för att olika konsekvenser ska falla ut är genom att uppskatta sannolikheten för detta. Anta därför att de elva tunneldelarna är olika delar av en och samma tunnel. Denna skulle i sådana fall bli ca 1 500 m lång. Exempel:
Prognoserna för de elva tunneldelarna baserades i 8 fall på ”Osäkert underlag” och i 3 fall 1.
på ”Bra underlag”.
Sannolikheten för att det ska bli någon form av osäkerhetsrelaterade problem med någon 2.
av tunneldelarna kan därför uppskattas till 8/11 d.v.s. ca 73 % (ej viktat).
Med en sannolikhet av 70 – 80 % för att konsekvenser ska falla ut kan det vara befogat att 3.
överväga åtgärder. Vilka tunneldelar som bör prioriteras behandlas längre fram.
”Bra”
underlag ”Osäkert” underlag
+10 000 +5 000 0 3σ 3σ 0 +5 000 +10 000
Det är värdefullt att värdera prognososäkerheterna och deras konsekvenser redan innan entreprenadupphandlingen påbörjas. Detta skapar bättre förutsättningar för reglering av entreprenader med à-priser, vilket gynnar kvaliteten i upphandlingsarbetet och bidrar till att bra anbud lättare kan identifieras. Det är också värdefullt att få snabb återkoppling från tunnelkarteringen efter att drivningsarbetena kommit igång, för att stämma av tidplan och budget genom jämförelse med prognosen.
Mot bakgrund av de osäkerheter och konsekvenser som behandlas i denna rapport, och som avser bygghandling – byggskede, kan det även vara motiverat att göra motsvarande mätning i skedena järnvägsutredning – järnvägsplan, se Figur 6-1. Detta skulle i sådana fall kunna användas för att stödja bedömningen av tider och kostnader i samband med värderingen av olika projekts samhällsnytta.
Från ett projektövergripande perspektiv kan det antas att tunnelprojekt även störs av osä-kerheter och konsekvenser då det gäller tätning och frostisolering. De totala osäosä-kerheterna i undermarksbyggandet kan därför antas vara väsentligt större än vad som indikeras ovan. Det kan därför vara motiverat att studera sambanden mellan osäkerheter och konsekvenser då det gäller tätning och frostisolering.