De utredningar som blir föremål för granskning har visat sig få varierande uttalanden av JO i besluten. Vi har i studiens resultatavsnitt valt att dela in besluten i de som har fått kritik, inte fått kritik samt har fått anmärkning av JO. Det vi har urskilt ur den här indelningen är att det tycks vara de fall som JO inte har gett kritik på, men ofta en anmärkning, som är de mest juridiskt komplexa. Det är de här fallen som JO har identifierat som svåra bedömningar och har vidarebefordrat besluten till berörda departement för att uppmärksamma eventuella luckor i lagstiftningen. Det kan således tänkas att lagstiftningen inte är tillräcklig för att en adekvat och förutsebar tillämpning av lagrum vid bedömning är möjlig, vilket har gett konsekvensen att JO inte har haft en juridisk grund att kritisera socialnämndernas agerande på. Viktigt att tillföra är att alla bedömningar som görs vid socialnämnder inte ser ut som de bedömningarna i föreliggande JO-beslut. Det utesluter dock inte att de bedömningar som inte är föremål för JO är rättssäkra utan endast att ingen har anmält sitt missnöje till JO.
9.5 Slutligen
Det kan diskuteras hur urvalet och kategoriseringen av JO-besluten är genomförda i studien. Det kan säkerligen finnas andra sätt att kategorisera besluten på, vilket skulle kunna innebära att andra mönster uppstår än de vi har funnit. Vi anser dock att de mönster som har framträtt är studiens styrka då mönstren är väsentliga och av betydelse att uppmärksamma för socialt arbete. Studiens urval i form av JO-beslut valda från ämbetsberättelser kan trots ovanstående tänkas vara en begränsning och svaghet, om än en ofrivillig sådan. Det kan möjligtvis vara så att de mönster vi har identifierat i det empiriska materialet endast finns i de JO-beslut vi har
valt, vilket gör att vi inte kan garantera att samma mönster genomsyrar de JO-beslut som inte finns med i ämbetsberättelserna. Vi anser dock att det inte är av betydelse eftersom att studiens syfte och frågeställningar inte eftersträvar generaliserbarhet. Vad vi har sett utifrån våra erfarenheter av det empiriska materialet är att en socialnämnds bedömning som ska vara rättssäker i många fall kan vara bristande. Vi vill, som tidigare nämnt, inte lägga någon värdering eller kritik gentemot de socialnämnder som har genomfört bedömningarna men samtidigt påpeka att det finns anledning att vara kritisk mot de beslut som tas. Det är därför JO som myndighet är viktig för samhället och för enskilda individer i strävan efter rättssäkerhet.
Resultaten i studien kan bidra till en påverkan på flera nivåer. Studiens resultat belyser svårigheter för socialsekreterares bedömningsprocess vid barnärenden och kan bidra till en fortsatt diskussion för ett redan påtalat problem inom tidigare forskning. Studien uppmärksammar även barnets rättigheter i nationell lagstiftning idag och kan vara ett bidrag till den pågående debatten om huruvida barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag. I den här studien har socialsekreterares bedömningar vid barnärenden undersökts utifrån JO-beslut. För att ytterligare bredda kunskapen om socialsekreterares bedömningsprocess och tillämpning av lagrum, kan det vara intressant att i framtida forskning fokusera på socialsekreterarnas egna upplevelser av barnärenden rörande boende, vårdnad, umgänge och partsinsyn. Det skulle således vara en god idé att genom kvalitativa intervjuer uppmärksamma åsikter och erfarenheter från de som arbetar praktiskt med lagrummen.
10. Referenslista
Alexius Borgström, K. (2009). Rättsdogmatik. I A. Hollander. & K. Alexius Borgström (Red.), Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete (s. 17-38). Lund: Studentlitteratur.
Asp, P. (2014). Barn(straff)rätt. I A. Cederborg. & W. Warnling-Nerep (Red.), Barnrätt: En
antologi (s. 68-85). Stockholm: Norstedts Juridik.
Baxter, J., Weston, R. & Qu, L. (2011). Family Structure, Co-Parental Relationship Quality, Post-Separation Paternal Involvement and Children’s Emotional Wellbeing. Journal of
Family Studies, 17(2), 86-109. DOI: 10.5172/jfs.2011.17.2.86
Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Innehållsanalys. I G. Bergström. & K, Boréus (Red.),
Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (s. 49-
90). Lund: Studentlitteratur.
Birkhed, C. (2002). Är det acceptabelt att påtvinga den försäkrade rehabilitering?. I L. Vahlne Westerhäll (Red.), Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten (s. 195-220). Stockholm: Norstedts Juridik.
Birnbaum, R. & Saini, M. (2012). A Qualitative Synthesis of Children’s Participation in Custody Disputes. Research on Social Work Practice, 22(4), 400-409. DOI:
10.1177/1049731512442985
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. Malmö: Liber.
Cater, K. Å. & Sjögren, J. (2016). Children Exposed to Intimate Partner Violence Describe Their Experiences: A Typology-Based Qualitative Analysis. Child and Adolescent Social
Work Journal, 33(6), 473-486. DOI:10.1007/s10560-016-0443-7
Cater, Å. & Forssell, M. A. (2012). Descriptions of fathers’ care by children exposed to intimate partner violence (IPV): Relative neglect and children’s needs. Child and Family
Social Work, 19(2), 185-193. DOI:10.1111/j.1365-2206.2012.00892.x
Cater, Å. & Forssell, M. A. (2015). Patterns in Child-Father Contact after Parental Separation in a Sample of Child Witnesses to Intimate Partner Violence. Journal of Family Violence,
30(3), 339-349. DOI: 10.1007/s10896-015-9673-2
Connor, P., Nouer, S., Mackey, S., Miller, A. & Tipton, N. (2014). Identifying Predictors for Children Witnessing Intimate Partner Violence. Journal of Family Violence, 29(6), 675-679. DOI: 10.1007/s10896-014-9619-0
Cyr, F., Di Stefano, G. & Desjardins, B. (2013). Family Life, Parental Separation, and Child Custody in Canada: A Focus on Quebec. Family Court Review, 51(4), 522-541. DOI: 10.1111/fcre.12050
Dahlstrand, L., Eriksson, M. & Fröberg, L. (2014). Ombudets roll i tvister om vårdnad, boende och umgänge - en balansakt i pedagogik, psykologi och medling. I A. Cederborg. & W. Warnling-Nerep (Red.), Barnrätt: En antologi (s. 136-146). Stockholm: Norstedts Juridik.
De Bie, M. & Roose, R. (2008). Children’s Rights: A Challange for Social Work.
International Social Work, 51(1), 37-46. DOI: 10.1177/0020872807083914
Edvardsson, B. & Vahlne Westerhäll, L. (2014). På saklig grund: utredningsarbete inom
socialtjänsten. Malmö: Gleerup.
Elias, N. & Scotson, J.L. (1999). Etablerade och outsiders: en sociologisk studie om
grannskapsproblem. Lund: Arkiv.
Eneroth, E. & Leviner, P. (2014). Socialtjänstens ansvar för barn och unga. I E. Eneroth (Red.), Juridik för socialt arbete (s. 111-156). Malmö: Gleerup.
Eriksson, M. (2002). Men's Violence, Men's Parenting and Gender Politics in Sweden. NORA
- Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 10(1), 6-15, DOI:
10.1080/080387402317533844
Eriksson, M. & Näsman, E. (2008). Participation in family law proceedings for children whose father is violent to their mother. SAGE Publications, 15(2), 259-275. DOI: 10.1177/0907568207088426
Foucault, M. (2002 [1976]): Sexualitetens historia, Band 1. Viljan att veta. Göteborg: Daidalos.
Foucault, M. (1986). Vansinnets historia under den klassiska epoken. Lund: Arkiv. Foucault, M. (1987). Övervakning och straff: Fängelsets födelse. Lund: Arkiv.
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos. Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerup.
Hollander, A. (2006). Juridik och socialt arbete. I A. Meeuwisse., S. Sunesson. & H. Swärd (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 110-128). Stockholm: Natur och Kultur.
Hyvönen, U., Khoo, E., Nygren, L. & Rasmussen, B. (2009). Child-Centered Social Work Practice: Three Unique Meanings in the Context of Looking After Children and the Assessment Framework in Australia, Canada and Sweden. Children and Youth Services
Review, 32(3), 452-459. DOI: 10.1016/j.childyouth.2009.10.025
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lind, A-S. (2014). Socialtjänstens statsrättsliga förankring. I E. Eneroth (Red.), Juridik för
socialt arbete (s. 25-52). Malmö: Gleerup.
Meyer, S. (2010). ’Acting in the Children’s Best Interest?’: Examining Victims’ Responses to Intimate Partner Violence. Journal of Child and Family Studies, 20(4), 436-443. DOI:
Munro, E R. & Ward, H. (2007). Balancing Parents’ and very Young Children’s Rights in Care Proceedings: Decision-Making in the Context of the Human Rights Act 1998. Child &
Family Social Work, 13(2), 227-234. DOI: 10.1111/j.1365-2206.2007.00542.x
Peczenik, A. (1995). Juridikens teori och metod: en introduktion till allmän rättslära. Stockholm: Fritze.
Saunders, D. (2016). Research Based Recommendations for Child Custody Evaluation
Practices and Policies in Cases of Intimate Partner Violence. Journal of Child Custody, 12(1), 71-92. DOI: 10.1080/15379418.2015.1037052
Skau, G.M. (2003). Mellan makt och hjälp. Stockholm: Liber.
Smith, R.S. (2008). Social Work and Power. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Socialstyrelsen. (2012a). Barn och unga i familjehem och HVB: Handbok om socialnämndens
ansvar och uppgifter. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2012b). Sekretess- och tystnadspliktsgränser: I socialtjänsten och i hälso-
och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2015). Utreda barn och unga: Handbok för socialtjänstens arbete enligt
socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt
arbete. Stockholm: Natur & kultur.
Svensson, S. (2007). Rättssäker och rättvis biståndsbedömning - är det möjligt?: Om legitimiteten i socialsekreterarnas rättsliga beslutsfattande. I L. Vahlne Westerhäll (Red.),
Legitimitetsfrågor inom socialrätten (s. 28-64). Stockholm: Norstedts Juridik.