Informanter och intervjusituationer
Kunden Mark, 2 april
Tisdagen 2 april kl. 17.20 träffar jag Mark, 23 årig speldesigner. Han var en helt och hållet ny kund. Han har länge velat testa att gå till en barbershop och anmälde sig frivilligt att ställa upp för en intervju. Vid observationen ville jag inte sticka ut mer än nödvändigt. Därför följde jag med Mark som vän till Man Stockholm och avslöjade mitt uppdrag vid slutet av besöket. Observationen av salongen pågick under 55 minuter, varpå en lika lång intervju följde med Mark i ett närliggande café. Han jobbar mycket på söder och har studerat nära Man Stockholm. Eftersom han känner sig hemma i området följer jag med honom just hit. Intervjusituationen flöt fram på ett väldigt naturligt sätt. Det kan bero på att vi är bekanta sedan innan. Mark, som ju jobbar med storytelling, är också bra på berättande. Han kunde därför säga mycket på kort tid. Det märktes att han hade reflekterat över studieämnet före vårt möte.
Barberaren Jack, 8 april
Måndagen 8 april kl. 17 träffar jag Jack, 29 årig barberare på Man Stockholm. Jack är uppvuxen i Botkyrka. Han har jobbat som frisör över 10 år och är specialiserad barberare sedan tre till fyra år. Han har varit med sedan Man Stockholms öppnande två år och två månader sedan, och är en av de fyra som startade salongen. Jack kunde reservera en kvart till mig under öppettid. Därför var jag stressad och svettades mycket, för jag ville hinna med så mycket som möjligt. Jag hann inte ställa alla de följdfrågor jag ville. Intervjun blev 20 minuter totalt. Jack kunde berätta mycket om salongen och om raksalonger i stort i Stockholm. Den 22 maj kunde jag per telefon ställa ytterligare några mer personliga frågor.
Kunden Jens, 12 april
Fredagen 12 april, kl. 17.30 kom jag i kontakt med en andra kund, Jens 49 årig säljansvarig. Jens fick jag kontakt med via en kollega. Jens är stamkund på Stucklife på Kungsholmen sedan de öppnade för två år sedan. Han bor i närheten vilket han tycker är praktiskt. Eftersom barberarna här redan känner igen honom, valde jag att mejla salongen i förväg om mitt planerade besök. Intervjun blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jens tid var förskjuten, så vi hade 20 minuters väntetid. Jens, som jag upplever är en tidseffektiv högpresterande man, ville förstås utnyttja tiden till fullo. Jag tvekade då jag ville att vi lugnt skulle kunna sitta ned, men eftersom det var fredag kväll och jag kände av en viss rastlöshet från informanten beslutade jag mig dock för att dela upp intervjun. Tiden kändes ändå något stressig. Vi hann med 20 minuter innan klippningen. Då Jens kvinnliga barberare var väldigt tillmötesgående fick jag möjlighet att mer aktivt, likt en deltagande observation sitta med i samtalet medan Jens klipptes. Efter det informella, lättsamma samtalet under Jens klippning hade Jens och jag 30 minuter till av en
49
fördjupande intervju. Efter klippningen upplevde jag att Jens svarade mer djupgående på mina frågor. Behandlingen, som pågick en timme, kan även ha haft en avstressande effekt.
Barberaren Anna, 24 april
Onsdagen 24 april kl. 19.30 träffar jag Jens barberare Anna för intervju med henne. Hon är, 31 år, och utbildad make-up artist. Hon har jobbat med det i 15 år och är uppvuxen i Bäringe utanför Uppsala. Samtalet rörde sig kring en barberarsalong i Rio de Janeiro, utöver Stucklife. År 2016 studerade hon ett halvårs frisörutbildning i Rio de Janeiro på portugisiska. Sedan jobbade hon vidare i en frisörsalong i Rio där hon praktiserat under utbildningstiden. Efter det studerade hon 2017 en vidareutbildning vid London School of Barbering, en 2 veckors intensivkurs. Anna klippte sin man under vår intervju. Samtalet kändes avslappnat och naturligt. Anna klippte sin man samtidigt som vi pratade. Det var också avslappnat att mannen satt med, som inflikade något då och då. Anna beskriver sig själv som väldigt pratglad och ”pang på rödbetan”. Det gjorde att hon hann berätta mycket självgående under de 80 minuter vi var där. Med andra ord lyckades hon ringa in flera av mina frågor innan jag hunnit ställa dem.
Barberaren Leo, 17 april
Onsdagen 17 april kl. 10.30 träffar jag barberaren Leo på The Don Barbershop. Leos kund, David, var svår att få tid med då han har fullt schema. Därför genomfördes först en intervju med hans barberare. Leo, 39 år, har känt till barberaryrket hela sitt liv. Han är uppvuxen i Chile och flyttade till Stockholm år 2002. Hans föräldrar driver egna barbershops och har gjort det sedan Leo var liten. Samtalet rör sig därför likt Annas intervju om miljöer utanför Stockholm. Jag försökte berätta några personliga anekdoter, som om en väns skägg ibland, för att få intervjun att uppfattas mer jämbördig, personlig och skapa tillit (jfr Nylund Skog 2002). Han var väldigt tillmötesgående och eftertänksam i sina formuleringar. Han tog sig tid till intervjun. Jag upplevde att vi fick en bra kontakt och han var lugn under samtalet.
Kunden David, 26 april
Fredagen 26 april kl. 12 träffar jag David under tiden som Leo klipper honom på The Don Barbershop. David kom jag i kontakt med via en kollega. Han är 35-årig entreprenör, och började klippa sig hos Leo när han jobbade på Barber and Books, en känd salong ett stenkast bort på Söder. Där jobbade Leo i 5 år. David har klippt sig i Leos egen salong The Don Barbershop sedan öppnandet för ett år och nio månader sedan, varför vi sågs där. Davids föräldrar är från Serbien och kom till Sverige på 1960-talet. David är uppväxt i Skärholmen. Leo hade som vanligt bokat in 1.5 h för David. Leo gillar att ta det lugnt och ha tid för sina kunder, särskilt kunder som är som gamla vänner till honom, som Leo. Inspelningen blev 1h17min. Det kändes avslappnat. Leo inflikade något ibland. Från början var jag lite stressad eftersom jag visste att David inte hade tid att intervjuas under annat än tiden han blev klippt, på grund av deadlines. Därför kan jag ha styrt samtalet lite mer än vad jag brukar. Ibland har jag avbrutit sidospår,
50
eller inte väntat in svar så länge som jag annars skulle ha gjort. Jag upplevde ändå att jag blev välkommen och accepterad och var glad att jag fick sitta med medan han klipptes. Jag fick två kramar när jag kom och gick därifrån.
Namn är fingerade. Intervjuerna förvaras hos författaren.
Arkivmaterial
Nordiska Museets arkiv (1945). Frågelista 134, ”Håret, dess vård och kamning (GHB)” Nordiska Museets arkiv (1968). Frågelista 192, ”Håret, dess vård och kamning. II (KE)”
Internetkällor
Csordas, Thomas (1999). “Embodiment and Cultural Phenomenology.” I: Weiss, Gail & Haber, Honi Fern (eds.). Perspectives on embodiment the intersections of nature and culture. New York: Routledge Tillgänglig via:
http://site.ebrary.com/lib/sthlmub/reader.action?docID=10054913
Haraway, Donna (1988). “Situated knowledges: Science Question in Feminism and the Privilege in Partial Perspective.” Feminist studies. Vol. 14, No. 3. Feminist Studies, Inc. Tillgänglig via: http://www.jstor.org/stable/3178066
Högström, Karin (2014). “Participant observation: Middle Eastern Dance in Stockholm.” SAGE Research Methods Cases. Tillgänglig via: https://srmo.sagepub.com/view/methods-case-studies-2014/n180.xml
Jansson, Hanna (2017). Drömmen om äventyret [Elektronisk resurs]: långfärdsseglares
reseberättelser på internet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2017
Tillgänglig via: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-136798
London School of Barbering (skribent och publiceringsdatum saknas). “History of traditional barber shop” Barber Magazine. Tillgänglig via:
https://www.londonschoolofbarbering.com/history-traditional-barber-shop/ Hämtad 2019-05-24
Man Stockholms hemsida. Tillgänglig via: https://manstockholm.se/ Hämtad 2019-05-28 O'Connor, Cillian. ”The Pompadour Haircut: What Is It & How To Style It” Fashionbeans. Tillgänglig via: https://www.fashionbeans.com/article/pompadour-haircut-guide/
Stucklife’s hemsida. Tillgänglig via: https://stucklife.com/stucklife-barbershop/ Hämtad 2019-05-28
51
Thatsup (skribent och publiceringsdatum saknas). ”Man Stockholm Barbershop” Tillgänglig via: https://thatsup.se/stockholm/frisor/man-stockholm-barbershop/ Hämtad 2019-04-22
The Don Barbershops hemsida. Tillgänglig via: http://www.thedonalexbarbershop.com/ Hämtad 2019-05-28
Wiman, Johanna (1 februari 2014). ”Hipster- var finns du?” Göteborgs-Posten.
Tillgänglig via: https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/hipster-var-finns-du-1.436255 Zelmerlöw, Måns och Wiberg, Alexander. Chevaleresks hemsida. Tillgänglig via:
http://chevaleresk.se/
Tryckta källor
Ahmed, Sara (2006). Queer phenomenology: orientations, objects, others. Durham, N.C.: Duke University Press
Arvastson och Ehn (red.) (2009). Etnografiska observationer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Aspers, Patrik (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 2.,
[uppdaterade och utökade] uppl. Malmö: Liber
Beauvoir, Simone de (2002). Det andra könet. Stockholm: Norstedt
Blehr, Barbro (red.) (2011). Kritisk etnologi. Artiklar till Åke Daun. Prisma, P.A. Nordstedt och Söner AB
Boym, Svetlana i Olick, Jefferey K, Vinstzky-Seroussi, Vered & Levy, Daniel (red.) (2011). “From ‘Nostalgia and Its Discontents’” I The Collective memory Reader. Oxford University Press: New York.
Bremer, Signe (2011). Kroppslinjer: kön, transsexualism och kropp i berättelser om
könskorrigering. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011
Bremer, Signe i Gunnemark, Kerstin (red.) 2011. ”Med kroppen in i berättarrummet. Om närvaro och etik” I Etnografiska hållplatser: om metodprocesser och reflexivitet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos
52
Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca (2015). Om genus. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl.
Göteborg: Daidalos Davis, Fred i Olick, Jefferey K, Vinstzky-Seroussi, Vered & Levy, Daniel (red.) (2011).
“From ‘Yearning for Yesterday: A Sociology of Nostalgia’” I The Collective memory Reader. Oxford University Press: New York.
Douglas, Mary (1966). Purity and Danger: An Analysis of Concepts of Pollution and Taboo. Routledge and Keegan Paul
alt.
Douglas, Mary (1997). Renhet och fara: en analys av begreppen orenande och tabu. Nora: Nya Doxa
Farahani, Fataneh i Naidoo, Loshini (red.) (2010). Education without borders: diversity in a
cosmopolitan society. New York: Nova Science
Fundberg, Jesper (2003). Kom igen, gubbar!: om pojkfotboll och maskuliniteter. Diss. Stockholm: Univ., 2003
Gunnemark, Kerstin (red.) (2011). Etnografiska hållplatser: om metodprocesser och
reflexivitet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Göransson, Michell (2012). Materialiserade sexualiteter: om hur normer framträder,
förhandlas och ges hållbarhet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2012
Götlind, Anna & Kåks, Helena (2014). Mikrohistoria: en introduktion för uppsatsskrivande
studenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Halbwachs, Maurice (1950). La mémoire collective. Paris: Presses universitaires de France Halbawchs, Maurice i Olick, Jefferey K, Vinstzky-Seroussi, Vered & Levy, Daniel (red.) (2011). “From ‘The Collective Memory’” I The Collective memory Reader. Oxford University Press: New York.
Husserl, Edmund (1969). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Övers. W.R. Boyce Gibson. London: George Allen and Unwin
Högström, Karin i Gunnarsson Payne, Jenny & Öhlander, Magnus (red.)
(2017). ”Fenomenologi” I Tillämpad kulturteori. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur James, William (1890). The Principles of Psychology, vol 2. London: Macmillan Johansson, Ella (1994). Skogarnas fria söner: maskulinitet och modernitet i norrländskt
53
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Latour, Bruno (2005). Reassembling the social: an introduction to actor-network-theory. Oxford: University Press
Lindqvist, Kristina (2000). Män och hår. En studie av hur fem män konstituerar identitet genom
hårpraktiker. Institutet för folklivsforskning, etnologiska institutionen, Stockholms Universitet
Lööv, Anna Olovsdotter (2014). Maskulinitet i feminismens tjänst: dragkingande som praktik,
politik och begär. Diss. Lund : Lunds universitet, 2014
Macdonald, Sharon (2013). Memorylands: heritage and identity in Europe today
Naver, Axel & Thorsson, Eric (2013). Skäggboken: stil, identitet, gemenskap. Stockholm: Kalla kulor
Merleau-Ponty, Maurice (1962, 2012). Phenomenology of perception [Elektronisk resurs]. Abingdon, Oxon: Routledge
Nora, Pierre i Olick, Jefferey K, Vinstzky-Seroussi, Vered & Levy, Daniel (red.) (2011). I The
Collective memory Reader. Oxford University Press: New York.
Nylund Skog, Susanne (2003). Ambivalenta upplevelser & mångtydiga berättelser: en
etnologisk studie av barnafödande. 2. uppl. Stockholm: Josk media
Stigfur, Sophie (2019). “Vår tids herrklubb är här för att stanna” Södermalmsnytt. 9-15 februari
Whitehead, Stephen (2002). Men and masculinities: key themes and new directions. Malden, Mass.: Polity
Platen, Magnus von (1995). Svenska skägg: våra manshakor genom tiderna. Stockholm: Fischer
54
Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor till barberare
Vilket år är du född? Var är du uppväxt?
Var är du född och uppväxt? Var är dina föräldrar uppväxta? Vad arbetar dina föräldrar med? Vad har du för utbildning?
Vad betyder skägg för dig?
Vad är ditt skäggs historia? Har du sett annorlunda på det? Hur var det när du fick hårväxt? Tror du att andra ser på skägg annorlunda?
Vad tycker dina nära (vänner, familj) om skägg/ditt skägg? När öppnade ni salongen? Vem? Vad var visionen då?
Vad är ert koncept idag? Vad vill du/ni att kunden ska få av sitt besök? (Vilken upplevelse vill ni/du ge?)
Vad ger du för behandlingar? Hur går du tillväga?
Har det funnits någon tanke bakom utformandet av miljön?
(Hur spelar den fysiska miljön in på helhetsupplevelsen?) Vad säger interiören dig? Vilka tror du passar in i raksalongen?
Vilka passar inte in i raksalongen?
Har barbershops blivit mer/mindre populärt anser du? Varför tror du? (Vad är manlighet för dig? När är någon manlig?)
Bilaga 2
Intervjufrågor till Anna
Vilket år är du född? Var är du uppväxt?
Var är dina föräldrar uppväxta? Vad arbetar dina föräldrar med?
55 Vad har du för utbildning?
Vad har du jobbat med förutom barbering? Frisör? Hur var det? Skillnad mellan frisör och barberarjobb?
Har kunderna skilt sig åt? Hur? (ålder, kön, jargong, frisyrer…)
Hur kom du in på barberaryrket? När började du jobba på Stucklife? Varför? Hur är det att jobba som kvinna i ett mansdominerat yrke?
Känns det som att du smälter in? /Har du fått ändra sätt att vara på?
Fler kvinnliga kollegor här? Hur är jargongen mellan kollegor? Hur trivs du? Blir du någon gång påmind om din kvinnlighet? (i möte med kunder/ kollegor) Vilka brukar komma hit? När? Har du stammisar?
Hur pratar kunderna här om sitt skägg/sitt hår? Vad betyder hår för dig?
Gillar du något specifikt?
När, av vem öppnades salongen? Vad var visionen då? Vad är ert koncept idag? Vilken upplevelse vill ni ge? Vad vill Du att kunden ska få av sitt besök?
Vad ger du för behandlingar? Hur går du tillväga? Har du någon favoritbehandling?
Har det funnits någon tanke bakom hur miljön/ interiören ser ut?
(Hur spelar den fysiska miljön in på helhetsupplevelsen?) Vad säger interiören dig? Vilka tror du passar in i raksalongen?
Finns det några som inte passar in i raksalongen, tror du?
Har barbershops blivit mer/mindre populärt anser du? Varför tror du? (Vad är manlighet för dig? När är någon manlig?
Vad är kvinnlighet för dig? När är någon kvinnlig?)
Bilaga 3
Följdfrågor till Jack via telefon 20 maj 2019
Vad betyder skägg för dig?
Vad betyder barberaryrket för dig specifikt? Vad vill du ge kunden?
56
Bilaga 4
Intervjufrågor till kunder
Vilket år är du född? Var är du uppväxt? Vad har du för utbildning? Vad arbetar du med?
Var är dina föräldrar uppväxta? Vad arbetar dina föräldrar med?
Vad betyder skägg för dig?
Vad är ditt skäggs historia? (Har du sett annorlunda på det? Hur var det när du fick hårväxt? Hur såg/ser du på kroppshår i allmänhet?)
Tror du att andra ser på skäggväxt annorlunda? Vad tycker din familj/nära om skägg/ditt skägg?
Hur uppfattar du raksalongen?
Första intryck? Bemötande? (dofter, ljud, syn, känsel)
Hur uppfattade du barberaren? De andra anställda? (personlighet, attityd, jargong, utseende) Hur kändes behandlingen? Hårt, mjukt, skönt, jobbigt?
Hur uppfattade du interiören? Hur spelar den fysiska miljön in på helhetsupplevelsen? Hur kändes det att vara där?
Vilken upplevelse tror du att de vill ge?
Vilka tror du passar in i salongen?
Har skägg blivit mer/mindre populärt anser du? Varför tror du?
57 Stockholms universitet
Institutionen för etnologi, religion- och genusvetenskap Telefon: