6.4 Fast driftställe eller huvudkontor
6.4.4 På inkomstskattens område kan en server anses
På inkomstskatterättens område har OECD utvecklat ett regelverk vilket i ett antal fall kan leda till att en server anses utgöra ett fast driftställe. Utifrån regelverket fastställs vad som utgör ett fast driftställe och därur om en server faller under något av kriterierna. Inom mervärdesskatterätten saknas denna typ av regelverk vilket leder till att en server aldrig kan anses utgöra ett fast driftställe.
191 C-168/84, p. 9.1.
192 C-168/84, p. 19. 193 C-168/84, p. 13.
194 C-168/84, inledande sammanfattning punkt 3.
195 C- 452/03, RAL Channel Islands Ltd m.fl. v Commissioners of Custom & Excise, [2005] ECR I-03947. 196 C- 452/03, p. 35, 2 st.
Platsen för tillhandahållande
En webbsida, vilken ligger på ett annat företags ISP kan inte i sig själv utgöra ett affärsställe eftersom ingen utrustning kan hänföras till den. Automatiserade utrustningar, vilka inte behöver mänsklig inblandning, kan utgöra ett fast driftställe.197 En ISP tillhandahåller en lagringsplats för webbsidor på en egen server, ägd av ett ISP företag eller ISP organisation. Gällande elektronisk handel kan svårigheter uppstå för att bestämma till vilken stat man skall hänföra ett tillhandahållande och därmed skatten.198 Det finns de som menar att risken att webbplatser och servrar styrs till så kallade skatteparadis, det talar för att man bör ha en skatt som följer medborgaren.199
Detta kan eventuellt leda till tillämpning av det fasta driftstället. 200
En server utgör ett fast driftställe endast då den lokaliseras till en varaktig plats och när den personal som finns är placerad på samma plats som servern och då servern inte verkar gemensamt med andra servrar. När en webbsida är lagrad på en server installerad på en ISP är inte ISP’n att se som ett fast driftställe. Detta eftersom ISP inte får ingå kontrakt eller på något vis fungera som representant för det företag de tillhandahåller webbsidan.201
En webbsida som används för att ge information och reklam, men där eventuell beställning av tjänster och varor sker offline, till exempel genom telefoni eller fax, kan servern inte utgöra ett fast driftställe. Om varor eller tjänster kan erbjudas online kan en server utgöra en varaktig plats som affärsställe, företaget måste då själva förfoga över servern202
Om företaget anlitar en tredjepart för att fullfölja sin verksamhet, så som en ISP, har de själva inget inflytande över hur eller var denna tredje part har servern placerad.203
6.5
Sammanfattning
Platsen för ett tillhandahållande bestäms utifrån vilken stat som är omsättningsland. Med början i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Artikel 9 i det sjätte mervärdesskattedirektivet är utgångspunkten för bestämmande av platsen. Skillnad görs mellan aktörer etablerade inom gemenskapen och aktörer i tredjeland beroende på om aktören är registrerad i en medlemsstat eller inte. Platsen för aktörer etablerade i en medlemsstat är den där den icke skattskyldige är etablerad eller stadigvarande vistas. Platsen för de aktörer vilka tillhandahåller en tjänst från tredjeland är den där den icke skattskyldige befinner sig under förutsättningen att aktören är registrerad i en medlemsstat.
Först och främst beskattas aktören på den plats där denne har sitt huvudkontor och i andra hand där det fasta driftstället är beläget. Att en server inte kan utgöra ett fastdriftställe enligt mervärdesskatterätten står klart. Inom inkomstskatterättens område kan den utgöra ett fast driftställe under vissa förutsättningar, då den är en plats där tjänster kan erbjudas
197 Geurts Dr. Matthias, Server as a permanent establishment?, Intertax, Volume 28, Issue 4, Kluwer Law In-
ternational 2000, s 173.
198 Westberg Björn, Cross-Border Taxation of E-Commerce, International Bureau of Fiscal Documentation,
Nederländerna, 2002, s. 57.
199 Westberg Björn, Cross-Border Taxation of E-Commerce, International Bureau of Fiscal Documentation,
Nederländerna, 2002, s. 58.
200 Westberg Björn, Cross-Border Taxation of E-Commerce, International Bureau of Fiscal Documentation,
Nederländerna, 2002, s. 58.
201 Geurts Dr. Matthias, Server as a permanent establishment?, Intertax, Volume 28, Issue 4, Kluwer Law In-
ternational 2000, s 173.
202 Geurts Dr. Matthias, Server as a permanent establishment?, Intertax, Volume 28, Issue 4, Kluwer Law In-
ternational 2000, s 175.
203 Geurts Dr. Matthias, Server as a permanent establishment?, Intertax, Volume 28, Issue 4, Kluwer Law In-
Platsen för tillhandahållande
online. Detta under förutsättning att den aktör som tillhandahåller tjänsterna även äger servern. Om en server är ett fast driftställe i mervärdesskatterättsligthänseende innebär det att regelverken tvingas bli tydligare och mer konkurrensmässigt överrensstämmande oavsett i vilket land en aktör är etablerad. Dagens regelverk förnyas och förändras, men regelverken följer inte med i utvecklingen som följer av att elektronisk handel ökar. På inkomstskatterättens område bör enligt Westberg skatten följa medborgaren för att det inte skall löna sig att ställa upp en server i ett så kallat skatteparadis. Skillnaden mellan mervärdesskatterätten och inkomstskatterättens sätt att se på det fasta driftstället belyses tydligt i rättsfallet Berkholz204
. Här konstaterar EG-domstolen att det skall finnas en samverkan mellan de mänskliga och tekniska resurserna för att spelautomaterna skall utgöra ett fast driftställe. Inom inkomstskatterätten skall en server ha ett minimalt mått av mänsklig inblandning för att utgöra ett fast driftställe. För att tillämpa regelverken rörande servrar som fasta driftställen liknande som inom inkomstskatterätten krävs en omarbetning av de mervärdesskatterättsliga regelverken.
Slutsatser
7
Slutsatser
7.1
Inledning
Syftet med uppsatsen är att analysera om förändringarna som genom antagandet av främst direktiv 2002/38/EG samt förordning 1777/2005 resulterat i att uppfylla syftet med det sjätte mervärdesskattedirektivet. Det sjätte mervärdesskattedirektivets syfte är ett harmoniserat mervärdesskattesystem samt att ingen aktör på den inre marknaden skall gynnas framför någon annan i mervärdesskatterättsligthänseende.
7.2
En mervärdesskatterättslig konkurrenssituation
Det sjätte mervärdesskattedirektivet är det mest omfattande direktivet gällande harmoniseringen av mervärdesskatten på den inre marknaden. Där fastställs tillämpningsföreskrifter för tolkning av direktivet. För att tillämpa direktiven lika mellan medlemsstaterna och därigenom undvika snedvridning av konkurrensen. Målet är att skapa ett enhetligt mervärdesskattesystem för en fungerande inre marknad. För att fastställa platsen utgår man från destinationslandsprincipen samt ursprungslandsprincipen. Destinationslandsprincipen innebär att tjänsten anses tillhandahållen där konsumenten är bosatt eller har sin hemvist och beskattas således där.205 Ursprungslandsprincipen följer huvudregeln i artikel 9.1 i det sjätte mervärdesskattedirektivet, platsen är den där aktören är etablerad.206
Problem uppstod tidigare då aktörer från tredjeland tillhandahöll elektroniska tjänster till icke skattskyldiga på den inre marknaden och skulle fastställa platsen och därigenom omsättningsland. I de fall då aktörer etablerade i tredjeland tillhandahöll elektroniska tjänster till icke skattskyldiga inom gemenskapen var man hänvisad till artikel 9 i det sjätte mervärdesskattedirektivet och artikelns undantag för att mervärdesbeskattning skulle ske. I de fall där inte dessa undantag var tillämpliga blev i vissa situationer en elektroniskt tillhandahållen tjänst inte mervärdesbeskattad.207
Av den anledningen att platsen för tillhandahållande normalt är den där aktören är etablerad enligt reglerna i 9.1.208 Innan konsolideringen av det sjätte mervärdesskattedirektivet ledde det till att inget av undantagen i artikel 9 var tillämpliga och därmed blev artikel 9.1 tillämplig, vilket resluterade i att aktören undantogs mervärdesskatt. Ur rättsynpunkt var det inte rätt, men blev ändå resultatet.
För att lösa situationen antog man direktiv 2002/38/EG där snedvridningen av konkurrensen elimineras med hjälp av ett omarbetat regelverk. I och med antagandet av direktivet (2002/38/EG) infördes också en rad nya regler däribland att ett led lades till artikel 9.2. Artikeln utökades med 9.2 f som reglerar fall då en aktör etablerad såväl i tredjeland som inom gemenskapen tillhandahåller tjänster till icke skattskyldiga inom gemenskapen. Platsen är den där aktören är registrerad för mervärdesskatt enligt artikel 9.2 f. 205 Se avsnitt 4.1.2. 206 Se avsnitt 4.1.3. 207 Se avsnitt 6.3.1. 208 Se avsnitt 6.3.
Slutsatser
Artikel 26 c samt 9.2 f samverkan i direktiv 2002/38/EG innebär att en aktör i tredjeland kan registrera sig för mervärdesskatt i en valfri medlemsstat. Aktören anmäler sig till en registreringsmedlemsstat och sedan betalas mervärdesskatten till registreringsmedlemsstaten.
En konkurrenssituation försvann då rådet antog direktiv 2002/38/EG samtidigt som det uppstod en ny. Före antagandet var konkurrenssituationen uppenbar, där aktörer etablerade i tredjeland i vissa fall undgick att ta ut mervärdesskatt, till att innebära att aktörer från tredjeland kan välja den skattemässigt mest förmånliga staten att etablera ett fast driftställe eller registrera sig i.209 Det fasta driftstället innebär att aktörer från tredjeland mervärdesbeskattas enligt ursprungslandsprincipen i den stat där de har sitt fasta driftställe. Det kan ge en konkurrensfördel framför aktörer etablerade i medlemsstater med högre mervärdesskattesats på den inre marknaden. Aktörer etablerade i tredjeland som registreras i en medlemsstat mervärdesbeskattas enligt destinationslandsprincipen. Det leder till att aktörer från tredjeland kan dra fördelar av att vara från tredjeland och därmed välja medlemsstat att etablera sitt fasta driftställe i.
Min slutsats är att, trots de förändringar som skett i och med rådets antagande av nya regelverk, har den snedvridning som uppstår då aktörer från tredjeland träder in på den inre marknaden inte lyckats undanröjas. Den uppenbara konkurrenssituationen som innebar utebliven mervärdesbeskattning eliminerades, hänsyn togs dock inte till att nya konkurrenssituationer kunde uppstå. Problemet med klassificeringen av elektroniska tjänster på mervärdesskatteområdet var att begreppet inte var definierat i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Definitionerna i det direktiv och den förordning som antogs är inte uttömmande vilket leder till att svåra tolkningssituationer fortfarande kan uppstå. Det kan leda till att tillämpningen ser olika ut i medlemsstaterna. Ny teknik innebär nya tolkningsmöjligheter. Lagen måste följa den tekniska utvecklingen om man skall skapa en harmonisering gällande elektroniska tjänster.
7.3
Fast driftställe
Frågan vad som utgör ett fast driftställe finner man i praxis från EG-domstolen. I rättsfallet Faaborg-Gelting Linien A/S mot Finanzamt Flensburg210 fastställdes att den plats där en aktör har sitt huvudkontor utgör enligt artikel 9.1 i det sjätte mervärdesskattedirektivet den främsta anknytningspunkten.211
Kommissionen faststlog i rättsfallet Gunter Berkholz mot Finanzamt Hamburg-Mitte-Altstadt212
att tolkningen av artikel 9.1 leder till att en verksamhet kan ses som ett fast driftställe om anläggningen förutsätter ständig samverkan mellan de mänskliga och tekniska resurser som är nödvändiga för att tillhandahålla tjänsterna och om tjänsterna inte kan knytas till den plats där aktören har etablerat sin rörelse. För aktörer från tredjeland krävs det inte mycket för att uppfylla kraven för etablering av ett fast driftställe.
Inom mervärdesskatterätten kan en server aldrig utgöra ett fast driftställe som regelverket ser ut idag. Med tanke på den elektroniska handelns framfart krävs en omarbetning av regelverken. Med den tekniska utvecklingen följer situationer som lagstiftaren inte tog i beaktande då det sjätte mervärdesskattedirektivet konsoliderades. Antalet e-handelsföretag
209 Se avsnitt 6.3.1.
210 C-231/94, Faaborg-Gelting Linien A/S mot Finanzamt Flensburg [1996] ECR I-02395. 211 Se avsnitt 6.4.2.
Slutsatser
och tillhandahållandet av elektroniska tjänster ökar. För att inte bromsa den ekonomi som elektroniska tjänster omfattar bör regelverken anpassas så att även servrar omfattas av definitionen fast driftställe. I dag genererar den elektroniska handeln enorma ekonomiska värden och de slutsatserna av de senaste årens expansion är att utvecklingen kommer att fortstätta med ännu större framfart. Så länge klara regler kring detta saknas inbjuder det till försök att styra och undandra mervärdesskatt på den inre marknaden.
I takt med samhällets utveckling bör de regelverk som styr harmoniseringen på den inre marknaden ändras. Tekniken förnyas och de geografiska gränserna suddas ut alltmer. Det kräver ett regelverk som tar hänsyn och respekterar den utveckling som sker för att undvika snedvridning av konkurrensen. Tydliga disciplinära åtgärder bör utformas för de aktörer som inte följer de nuvarande regelverken. Idag saknas det verktyg för att framtvinga att aktörer följer skattereglerna vilket i sin tur skapar ett missnöje för aktörer redan etablerade på den inre marknaden. Att inte åtgärda de rådande konkurrenssituationerna samt omarbeta regelverken vore enligt min mening att blunda för den tekniska utveckling som sker och därmed i sig vara ett hinder i strävan mot att göra EU till den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen.213
213 Se avsnitt 2.1.
Referenslista
Referenslista
Lagstiftning Fördrag
Fördraget om upprättandet av Europeiska Gemenskapen, Konsoliderad version
Direktiv
Rådets första direktiv 67/227/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas omsättningsskatter
Rådet andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 om harmonisering av medlemsstaternas omsättningsskatter
Rådet sjätte direktiv sjätte mervärdesskattedirektivet av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund
Rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättslig aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (“Direktiv om elektronisk handel”)
Rådets direktiv 2002/38/EG av den 7 maj 2002 om ändring och ändring för begränsad tid av direktiv sjätte mervärdesskattedirektivet vad gäller mervärdesskatteordningen för radio- och televisionssändningar samt vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg
Rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)
Rådets förordning (EG) nr 1777/2005 av den 17 oktober 2005 om fastställandet av tillämpningsföreskrifter för direktiv sjätte mervärdesskattedirektivet rörande det gemensamma systemet för mervärdesskatt
Förarbeten, yttranden
COM (1985) 310 final, Brussels 14.06.1985, Completing the Internal Market, White Paper from the Commission to the European Council
COM (1996) 328 final, Brussels 10.07.1996, A common system of VAT – a programme for the single market
COM (2000) 348 final, Brussels 07.06.2000, Communication from the Commission to the Council and the European Parliament, A strategy to improve the operation of the VAT system within the context of the internal market
KOM (2000) 349 slutlig, Bryssel 07.06.2000, Förslag om ändring av direktiv sjätte mervärdesskattedirektivet vad gäller mervärdesskatteordningen för vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg
Referenslista
COM (2003) 822 final, Brussels 23.12.2003, Proposal for a Council Directive amending Di- rective 77/388/EEC as regards the place of supply of services
COM(2005) 334 final, Brussels 20.7.2005, Proposal for a Council Directive amending Di- rective 77/388/EEC as regards the place of supply of services
COM (2006) 210 final, Brussels 15.5.1006, Proposal for a Council Directive amending di- rective 2002/38/EC as regards the period of application of the value added tax arrange- ments applicable to radio and television broadcasting services and certain electronically supplied services
Bericht des Steuer- und Finanzausschusses, Europäische Wirtschaftsgemeinschaft, Kom- missionen, 1962
Working Party No 1, Harmonisation of turnover taxes, Working Paper, Brussels, 8 June, 1999, European Commission Directorate, General XXI
Blokenstein Mr, Written Question E-1984/04, Answer given by Mr Blokenstein on behalf of the Commission, 19 Novembre 2004
Europa Parlamentet, yttrande 2006-02-28 (2006-11-02),
http://www.futureofeurope.parlament.gv.at/meetdocs/2004_2009/documents/pa/602/6 02936/602936sv.pdf
EESC opinions, ECO/045, Yttrande från ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europa parlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 218/92 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning
(mervärdesskatt)” och ”Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv sjätte mervärdesskattedirektivet vad gäller mervärdesskatteordningen för vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg” (KOM (2000) 349 slutlig), Bryssel, 1 december, 2000. Förslag till yttrande över det ändrade förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv sjätte mervärdesskattedirektivet med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (KOM(2005)0334 – C6-0322/2005 – 2003/0329(CNS))
U.S Census Bureau, Statistic on E-commerce sales, 2006-11-17, (2006-12-06)
http://www.census.gov/mrts/www/data/html/05Q4.html
Regeringskansliet, EU:s inre marknad, 2006-11-16, (2006-12-06),
http://www.regeringen.se/sb/d/2812
EU-upplysningen, Faktablad nr 3 – Lagar och beslut i EU, Maj 2006, (2006-12-07),
Referenslista
Rättsfall
Behandlas på s. i uppsats
C-283/81, Srl CILFIT och Lanifico di Gavardo SpA mot 9 Ministerio della sanita [1982] ECR 03415
C-168/84, Gunter Berkholz mot Finanzamt Hamburg-Mitte- 32, 33, 35, 37 Alstadt [1985] ECR 02251
C-30/89, Commission of the European Communities v French 12 Republic [1989] ECR I-00691
C-111/92, Lange v Finanzamt Fürstenfeldbruck 15 [1993] ECR I-04677
C-110/94, Intercommunale voor zeewaterontzilting 9 (INZO) mot Belgiska staten, [1996] ECR I-00857
C-231/94, Faaborg-Gelting Linien A/S mot Finanzamt 32, 37 Flensburg [1996] ECR I-02395
C-327/94, Jürgen Dudda v Finanzgericht Bergisch Gladbach 8 [1996] ECR I-04595
Förenade målen, C-286/94 Garage BVBA, 11
C-340/95 Peter Schepens, C401/95 Bureau Rik Decan-Business Reserch & Development NV (BRD),
Referenslista
Behandlas på s. i uppsats C-260/95, Commissioners of Custom and Excise 8
V DFDS A/S, [1996] ECR I-01005
C-37/95, Belgiska staten mot Ghent Coal Terminal NV, 14 [1998] ECR I-00001
C-216/97, Jennifer Gregg och Mervyn Gregg mot 15 Commissioners of Custom & Excise, [1999] ECR I-0497
C-429/97, Commission of the European Communities v 26 French Republic [2001] ECR I-0637
C-452/03, RAL Channel Islands Ltd m.fl. v Commissioners 33 of Custom & Excise [2005] ECR I-03947
Referenslista
Litteratur
Alhager Eleonor, Mervärdesskatt vid omstruktureringar, Iustus, Uppsala 2001
Bredimas Anna, Methods of Interpretation and Community Law, North Holland, 1978 Europa, Ordlista. (2006-11-09)http://europa.eu/scadplus/glossary/proportionality_sv.htm
Frennberg Emil, Förslag till nya momsregler om omsättningsland, Deloitte Sverige 2006-05- 02 (2006-08-28),
http://www.deloitte.com/dtt/article/0,1002,sid%253D38944%2526cid%253D117161,00. html
Geurts Dr. Matthias, Server as a permanent establishment?, Intertax, Volume 28, Kluwer Law International, 2000
Jensen Ulf, Rylander Staffan, Lindblom Per Henrik, Att skriva juridik Regler och råd, tredje upplagan, Iustus Förlag, Uppsala 2001
Primo Braga Carlos A., E-Commerce regulation: New game, new rules?, The Quarterly Re- view of Economics and Finance, December 2004
Ramert, Clas, Elektroniska tjänster och mervärdesskatt, Clas Ramert’s Blog 2005-10-26 (2006-08-06), http://www.skatter.se/index.php?q=node/164
Ramert, Clas, Enkelt om det svenska skattesystemet, Clas Ramert’s Blog 2006-03-13 (2006- 09-09), http://www.skatter.se/index.php?q=node/164
Schaub Martien, European Legal Aspects of E-commerce, Europa Law Publishing, Gronin- gen 2004
Tannock Charles (PPE-D), Villers Theresa (PPE-D), Written Question E-1984/04, Subject: Fol- low-up on the workings of Council Directive 2002/38/EC on the application of VAT to digital services, 02 September 2004
Terra Ben, Kajus Julie, A Guide To The European VAT Directives, Integrated Text of the Sixth VAT Directive, 6.1.1. IBFD Database Content Search, 2006-07-24 (2006-11-07),
http://online2.ibfd.org.bibl.proxy.hj.se/evd/index.htm?where=/data/evd/6thdirec/Integr atedText.doc-1.html
Terra Ben, European indirect tax law, VAT and other indirect taxes, (2006-11-06) Nederländerna 2003, http://www.tax.nl/en/index.html
Terra Ben, Wattel Peter, European Tax Law, Kluwer International, Fjärde upplagan, Nederländerna, 2005
Terra Ben, The Place of Supply in European VAT, Kluwer Law International, Arrowhead Books Ltd., Reading, Berks, London 1998
Thunberg Björn, MOMS från början, Studentlitteratur, Lund 2004
Westberg Björn, Cross-Border Taxation of E-Commerce, International Bureau of Fiscal Documentation, IBFD Publications BV, Amsterdam 2002
Westberg Björn, Elektronisk handel- varför av skatterättsligt intresse?, Svensk Skattetidning, 1999/2
Referenslista
Westberg Björn, EG-direktiv om mervärdesbeskattning av elektroniskt tillhandahållna tjänster och radio- och televisionssändningar, Skattenytt, 2002
Bilagor
Bilaga 1: Bilaga I till artikel 11.2, förordning 1777/2005
Bilaga L till sjätte mervärdesskattedirektivetBilaga I tillhörande artikel 11.2 f, förordning 1777/2005 1. Punkt 1 i bilaga L till direktiv sjätte mervärdesskattedirektivet a) Webbhotellverksamhet.
b) Automatiserat distansunderhåll online av programvara. c) Fjärradministration av datasystem.
d) Datalagerhantering online där vissa uppgifter lagras och hämtas på elektronisk väg. e) Tillhandahållande online av diskutrymme på begäran.
2. Punkt 2 i bilaga L till direktiv sjätte mervärdesskattedirektivet
a) Tillgång till eller nedladdning av programvara, t.ex. upphandlings-, bokförings- eller antivirusprogram, samt uppdateringar.
b) Programvara som förhindrar att det visas reklam på skärmen, även kallad ”bannerblockerare”.
c) Nedladdningsbara drivrutiner, såsom programvara som förbinder datorer med kringutrustning, t.ex. skrivare.
d) Automatisk installation online av filter på webbplatser. e) Automatisk installation online av brandväggar.
3. Punkt 3 i bilaga L till direktiv sjätte mervärdesskattedirektivet a) Tillgång till och nedladdning av ”skrivbordsteman”.
b) Tillgång till och nedladdning av fotografier, illustrationer eller skärmsläckare. c) Det digitaliserade innehållet i böcker och andra elektroniska publikationer. d) Prenumeration på nättidningar och nättidskrifter.
e) Webbloggar och webbplatsstatistik.
f) Nyheter, trafikinformation och väderrapporter online.
g) Information online som genereras automatiskt av en programvara genom att kunden för in vissa uppgifter, t.ex.
rättsliga och finansiella uppgifter, inbegripet uppgifter såsom kontinuerligt uppdaterade börsuppgifter.