Påstigande på kollektivtrafik

Nedan redovisas påstigande på kollektivtrafik i modellen och i jämförelse med räkningar från SL¹¹

Resultaten avser vintervardagsdygnsresande. Resultaten redovisas på en aggregerad nivå, uppdelat på olika ”grenar”. För fullständiga resultat, se bilaga 2

4.5.1. Pendeltåg

Nedan visas resultat för pendeltågstrafiken per gren. I jämförelse mot SL:s räkningar har modellen bra överensstämmelse med undantag för Gnestagrenen där modellen överskattar resandet mycket. Detta kan dock bero på brister i den nätutläggningsmetodik som används i Sampers för kollektivtrafik där modellen sannolikt medger byten mellan regionala tåg och pendeltåg i större utsträckning än vad som är sker i verkligheten. Detta bland annat då modellen inte fångar upp de extra kostnaderna sådana bytens kulle kunna medföra.

Tabell 36- Påstigande på pendeltåg

11 SL Fakta om länet.

Pendeltåg 2017 2017 SL Avvikelse 2040

För pendeltågen har även resenärsbelastning mellan olika stationer funnits tillgänglig.

Nedan visas diagram för belastning mellan olika stationer på olika grenar.

Figur 23- Belastning mot Stockholm för pendeltåg på Södertäljegrenen

För Södertäljegrenen ser vi en bra följsamhet mellan modellen och räkningar fram till Flemingsberg där man ser en tydlig ökning i räkningarna. Att modellen inte gör samma ökning beror sannolikt på:

- Modellens förmåga att modellera resor till högskolor, sjukhus etc.

- Överskattning av utbud avseende regionala tåg i Flemingsberg. Många resenärer väljer att i modellen resa med de regionala tågen till/från Flemingsberg. Sannolikt överskattas denna andel i modellen vilket dels beror på modellens metod för nätutläggning dels ett lite överskattat utbud i Flemingsberg med avseende på regionala tåg.

ATR 2017 Modell 2017 Modell 2040 Föregående basprognos Resor till sjukhus/högskola/mässor

För ”bra” utbud regionala tåg

Figur 24- Belastning mot Stockholm för pendeltåg på Nynäsbanan

För Nynäsbanan har modellen en bra följsamhet mot räkningar.

Figur 25- Belastning mot Stockholm för pendeltåg på Mälarbanan

För Mälarbanan har modellen en bra följsamhet jämfört räkningar. Modellen planar ut mellan Spånga och Sundbyberg där räkningar visar på en fortsatt ökning i belastning. Detta skulle kunna bero på konkurrens mellan regionala tåg och pendeltåg i stråket.

0

ATR 2017 Modell 2017 Modell 2040 Föregående basprognos

0

Bålsta Bro Kungsängen Kallhäll Jakobsberg Barkarby Spånga Sundbyberg

Belastning Mälarbanan mot Stockholm

ATR 2017 Modell 2017 Modell 2040 Föregående basprognos

Figur 26 - Belastning mot Stockholm för pendeltåg på Ostkustbanan

På ostkustbanan ser vi att modellen i basåret överskattar resandet med pendeltåg mellan Uppsala och Arlanda för att i Arlanda sjunka ner relativt mycket. Efter Arlanda ser modellen ut att underskatta resandet med pendeltåg. En förklaring till detta kan vara hur

nätutläggning av kollektivtrafik sker i modellen. I Stråket förekommer konkurrens mellan regionaltåg och pendeltåg och modellen fångar inte upp ruttvalen mellan dessa två färdmedel tillräckligt bra. Vid Arlanda kommer även i modellen konkurrens med Arlanda Express förekomma där många resenärer väljer den linjen då den är snabb. Arlanda express är i modellen kodat som ett regionalt tåg.

Längre in på grenen kommer även modellens förmåga att modellera handelsresor till Mall of Scandinavia sannolikt innebära att modellen underskattar resandet i stråket.

I Bilaga 3 redovisas resultat med exempel på alternativ nätutläggningsmetod för resandet.

0

ATR 2017 Modell 2017 Modell 2040 Föregående basprognos

4.5.2. Tunnelbana

Nedan redovisas resultat för påstigande på tunnelbana. Precis som för pendeltågen redovisas resultaten aggregerat per ”gren/delsträckor”. Resultat avser vintervardagsdygn.

Figur 27- Beskrivning delsträckor tunnelbana

Tabell 37- Påstigande tunnelbana

Tunnelbana 2017 2017 SL Avvikelse 2040

Utveckling

Resultaten visar generellt på en underskattning av resandet i modellen. På total nivå är resultaten relativt bra, men för enskilda sträckor avviker det mer, framförallt för grenar i norra delen där större underskattning sker. I de södra delarna är passningen bättre.

Gullmarsplan har en relativt stor överskattning vilket kan bero på att resenärer har en större benägenhet att byta linje i denna punkt än enligt räkningar.

Utvecklingen fram till 2040 är i linje med vad man kunde förvänta sig till följd av de utbyggnader som sker av tunnelbanan fram till dess samt befolkningens utveckling. Man kan dock konstatera att modellen visar på ett svagt resande på den nya grenen mot Solna.

Anledningen till detta tros bero på att grenen konkurrerar med pendeltågen (se figur nedan).

Figur 28- Ny tunnelbanegren mot Solna station samt pendeltåg i samma stråk

Figur ovan visar hur den nya tunnelbanegrenen till Solna station konkurrerar med pendeltågens dragning i stråket. Då pendeltågen har en betydligt högre turtäthet över dygnet samt en bättre restid mot Odenplan kommer i princip inga resenärer välja tunnelbanan i detta stråk.

I motsägelsefull konsekvens blir dock att i högtrafik har de båda färdmedlen en mer jämn konkurrenssituation innebärande att tunnelbanan i högtrafik kommer att få ett antal resenärer. I modellens sätt att modellera trafiken kommer det då att förekomma fler resenärer i högtrafik än under dygnet.

I tidigare modellversioner har trafikeringen över dygnet varit betydligt större för tunnelbanegrenen. I modellversion 20–06 har dock kodningen anpassats mot SL:s förväntade trafikering.

32 avgångar per dygn 6 avgångar / h i HT 164 avgångar per dygn 10 avgångar / h i HT

4.5.3. Lokaltåg

Nedan visas resultat avseende påstigningar på lokaltåg.

Tabell 38- Påstigande Lokala Tåg

Lokala tåg 2017 2017 SL Avvikelse 2040

De lokala tågen/spårvägarna underskattas totalt i modellen i basåret. I prognosåret har dock de lokala tågen/spårvägarna en stor utveckling. Detta beror till stora delar på:

- Roslagsbanan via Odenplan och Stockholm C - Förlängning av Tvärbanan till Helenelund.

- Spårväg Syd

- Relativt stora ökningar av turtäthet.

o Fördubbling mellan Årstaberg och Norra Ulvsunda o 50 % ökning på Roslagsbanan

o 20 % ökning på Lidingöbanan till AGA

4.5.4. Regionala/Snabbtåg

Nedan visas resultat avseende påstigningar på regionala tåg.

Tabell 39- Påstigande regionala tåg

Regionala/Snabbtåg 2017 2017 SL Avvikelse 2040

Utveckling

Det har inte funnits några tillgängliga räkningar för dessa stråk. Dock kan man se att utvecklingen mellan 2017 och 2040 är relativt omfattande. Detta beror sannolikt på att den

regionala trafiken ökar sin trafikering mycket, och framförallt i förhållande till pendeltågen innebärande att regionala tåg sannolikt i modellen ger en mer fördelaktig rutt.

Jämfört med föregående prognos ökar resandet med regionala tåg mycket medan resandet med snabbtåg minskar. På Södra Stambanan påverkas det dock av att uppehållet i

Flemingsberg för snabbtåg dras in 2040.

4.5.5. Påstigande per kommun

Nedan redovisas antal påstigningar på kollektivtrafik per kommun för basår och prognosår samt jämförelse mot räkningar från SL.

Tabell 40- Påstigande per kommun

Kommun

Påstigande

2017 SL Fakta Avvikelse Påstigande 2040 Utveckling 2017->2040

Upplands Väsby 34 699 17 900 94% 47 079 36%

På total nivå genererar modellen bra överensstämmelse mot räkningar. På kommunnivå ser man dock relativt stora avvikelser. Det är framförallt kommuner i den norra delen av länet som tenderar att överskatta påstigningarna, exempelvis Upplands Väsby, Vallentuna,

Österåker och Norrtälje. I andra sidan av spannet finns Upplands Bro med relativt stor underskattning, även Nykvarn sticker ut, där är dock det totala antalet påstigningar väldigt lågt generellt.

Utveckling till 2040 sticker exempelvis Ekerö ut med en stor utveckling. Detta beror sannolikt på förbättrat utbud till följd av Förbifart Stockholm. Täby har en stark utveckling vilket kan bero på förbättrade utbud på Roslagsbanan samt Nacka som får förbättrat utbud via tunnelbana.