5.1 Slutdiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur den institutionella tilliten påverkar människors attityder till mycket hårdare fängelsestraff i Sverige. För en djupare förståelse för sambandet studerades även huruvida människors ideologiska ställningstagande påverkar sambandet mellan tillit och attityderna till förslaget. För att undersöka relationen har de nedanstående hypoteserna testats genom en statistisk linjär regressionsanalys.
(H1): Institutionell tillit har en negativ påverkan på attityder till mycket hårdare fängelsestraff
(H2) Ideologi är en bakomliggande variabel till sambandet mellan institutionell tillit och attityder till mycket hårdare fängelsestraff
(H3): Ideologi påverkar interaktionen mellan tillit och attityder till mycket hårdare fängelsestraff
Mai Sato, Shadd Marunas och Anna Kings visar i tidigare forskning att det finns ett negativt samband mellan människors tillit och attityder till hårdare straff. Studierna visar att människor med låg tillit har en mer positiv attityd till hårdare straff i både Japan och Storbritannien (Sato 2014, 114–115; Maruna & King 2009, 160). Resultatet av denna studie, visar att det negativa sambandet urskiljs även i den svenska kontexten. Studien visar att det finns ett negativt signifikant samband mellan institutionell tillit och attityder till mycket hårdare fängelsestraff i Sverige. Det innebär att resultatet från denna studie likställs med Mai Sato, Shadd Marunas och Anna Kings forskning. Den uppställda hypotesen i studien stämmer därav överens med resultatet i studien. Människor som har en låg tillit till de svenska institutionerna har en mer positiv attityd till mycket hårdare fängelsestraff i samhället. Förhållandet mellan tilliten och attityder kan grunda sig i att människor inte har ett förtroende för att de svenska institutionerna kan upprätthålla rättstryggheten i samhället. Att människor inte har förtroende för att institutionerna tar sitt ansvar över att lagförbrytarna får det straff som är förenligt med brottet som begåtts, kan ligga till grund för resultatet.
forskning av Wood & Viki visar att människors ideologiska ställningstagande påverkar attityder till hårdare straff. Kumlin, Rothstein och Grosse visar även att ideologi påverkar människors tillit till institutioner. (Wood & Viki 2001, 34; Kumlin & Rothstein 2005, 355; Grosse 2007, 27). Studiens resultat visar att människors ideologiska ställningstagande påverkar både den institutionella tilliten och attityderna till förslaget, vilket likställs med tidigare forskning. Studien visar att ideologi har en negativ påverkan på tilliten till institutionerna, samt positivt på attityder till förslaget om mycket hårdare fängelsestraff. När det gäller ideologi som en bakomliggande variabel kan det återigen urskiljas att resultatet likställs med den uppställda hypotesen. Det leder till att orginalsambandet mellan tilliten och attityderna till förslaget förändras när tilliten samvarierar med ideologi. Det som resultatet visar är att det verkliga sambandet mellan tillit och attityder egentligen är svagare än vad det visats i ovanstående resultat. Slutsatsen av detta innebär att det finns en viss missvisning i resultatet av orginalsambandet. Lite av den effekt som visas i orginalsambandet är egentligen den direkta effekten av ideologi på attityder till förslaget.
Däremot visar resultatet att samband mellan tillit och attityder fortfarande existerar, vilket betyder att studiens resultat fortfarande likställs med hypotes 1. Det som går att konstatera med studien är att ideologi spelar en viktig roll för både attityder till mycket hårdare fängelsestraff samt vilken tillit människor har till institutionerna i Sverige. Ideologi har därav visat sig vara viktigt att beakta i denna studie, för att få en mer realistisk bild över hur relationen mellan den institutionella tillit och attityd till förslaget ser ut i verkligheten.
I denna studie har både den höger- och vänster ideologiska interaktionseffekten studerats. Resultatet visar att människors ideologiska ställningstagande inte tycks påverka interaktionen mellan institutionella tilliten och attityder till mycket hårdare fängelsestraff. Det resulteras i att den sista hypotesen i studien kan förkastas. Att höger- och vänsterideologi inte har en interaktionseffekt innebär att det inte finns någon större betydelse för sambandet i någon specifik ideologisk grupp. Den institutionella tilliten är inte viktigare hos människor med ett specifikt ideologiskt ställningstagande, för att besitta en negativ attityd till förslaget om att införa mycket hårdare fängelsestraff. Det finns därför inga skäl att dela upp studien i grupper utefter ideologiskt ställningstagande, då interaktionen mellan tilliten och attityden inte skiljer sig åt mellan dem. Tidigare studier av Rudolph och Evans som berört denna relation har visat att det finns en koppling mellan ideologi, tillit och attityd (Rudolph 2009, 154-155; Rudolph & Evans 2005, 668). Däremot har studierna genomförts i en amerikansk kontext samt för attityder
till statliga utgifter och skatter, vilket kan vara orsaken till att denna studie inte stödjer den Rudolph och Evans forskning. Det kan finnas olika förklaringar till varför relationen inte kan skönjas. En jämförelse mellan de amerikanska studierna som indikerar på sambandet, kan vara värd att diskuteras. Som tidigare nämnt är den ideologiska höger- och vänsterskalan olika beroende på kontexten. De ideologiska ställningstagandena för respektive höger- och vänsterskalan kan ha helt olika föreställningar och värderingar. Större skillnader mellan de två ideologiska skalorna i den amerikanska kontexten kan vara anledningen till varför resultatet skiljer sig åt. Värt att påpeka kan orsaken även ligga i att studierna undersöker helt olika typer av politiska förslag. Studien kanske hade visat samma resultat som de amerikanska studierna, om attityder till statliga utgifterna eller skatterna studerats.
5.2 Slutsats
Studien har bidragit till ökad förståelse för människors skilda attityder till straffrättsliga förslag. Utifrån denna undersökning har det visat sig att den institutionella tilliten har betydelse för de skilda attityderna i frågan. Det innebär att människors förtroende visar sig vara av större betydelse i det svenska samhället än vad som tidigare iakttagits. Denna studie var ämnad till att göra en fortsatt studie gällande sambandet för att bidra med ökad kunskap. Det som går att konstatera utifrån studien är att sambandet kan urskiljas även i en svensk kontext. Studien visar att även i ett land där det råder generell hög tillit till institutionerna samt en annan politisk kultur kan sambandet mellan den institutionella tilliten och attityder till straffrättsliga förslag urskiljas. Det leder till att oavsett vilken kontext, politisk kultur eller generell tillit som finns i landet bör den institutionella tilliten påverka människors attityder till straffrättsliga förslag. Ideologi är något som måste beaktas när relationen ska tolkas. Styrkan på sambandet är egentligen svagare än vad som visas i orginalsambandet, när ideologi samvarierar med den institutionella tilliten. Studien har även visat att tillitens påverkan på attityderna till förslaget inte är starkare hos höger- eller vänster ideologiska grupper. Det innebär att relationen mellan tillit och attityd inte har någon större betydelse för människor med olika ideologiska ställningstagande. Då denna relation inte kan urskilja en ideologisk interaktionseffekt, när det kommer till attityder till mycket hårdare fängelsestraff, är det rimligt att ideologin inte har en interaktionseffekt för samband mellan tillit och andra straffrättsliga förslag i samhället.
5.3 Fortsatt forskning
Då denna studie enbart har studerat ideologins påverkan på sambandet mellan tillit och attityder till hårdare straff, finns det luckor kvar att fylla för vidare studier inom området. För framtida forskning hade det varit intressant att studera andra tänkbara variabler som kan påverka sambandet mellan tillit och attityder till mycket hårdare fängelsestraff. Ett exempel hade varit att studera ifall socioekonomisk status har en interaktionseffekt på sambandet. Något som även kan studeras är förslag till andra straffrättsliga frågor, då studien enbart behandlat frågan gällande attityder till hårdare fängelsestraff. För framtida studier kan det vara intressant att göra en jämförande studie mellan olika straffrättsliga förslag. Studien har dessutom enbart undersökt den institutionella tilliten till attityderna i fråga, vilket gör att den medmänskliga och politiska tilliten har exkluderats. Fortsatt forskning kan studera sambandet utifrån medmänsklig eller politisk tillit.
6. Referenser
Andersson, Dennis & Bendz, Anna. (2015). Hur reagerar opinionen på ökad
flyktingmottagning? I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: Göteborgs universitet: SOM-institutet, 249.260.
Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran. (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Banaji, Mahzarin R & Heiphetz, Larisa. (2010). Attitudes. I S. T. Fiske, D. T. Gilbert, & Lindzey, G. (red.), Handbook of Social Psychology. New York: John Wiley & Sons, 348-388.
Bjereld, Ulf & Ydén, Karl. (2015). Skärpt försvarsdebatt – Nato, Ryssland och
försvarsutgifter. I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: Göteborgs universitet: SOM-institutet, 289-297.
Centerpartiet. Lag och rätt. Centerpartiet.
https://www.centerpartiet.se/var-politik/politik-a-o/lag-och-ratt.html (Hämtad 2017-05-23).
Edlund, Jonas. (2006). Trust in the capability of the welfare state and general welfare state support: Sweden 1997-2002. Acta Sociologica, 49(4): 395-417. doi:
10.1177/0001699306071681.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.)
(2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Falk. H, Annika. Alla har rätt till trygghet och säkerhet. Miljöpartiet de gröna. https://www.mp.se/politik/polis-och-rattsvasende (Hämtad 2017-05-23).
Feministiska initiativ. Syn på bott och straff. Feministiska initiativ. http://feministisktinitiativ.se/politik/rattspolitik/ (Hämtad 2017-05-23)
Grosse, Julia, (2007) Nordisk tillitsforskning: en kartläggning och värdering av det vetenskapliga läget. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.
Göteborgs universitet, SOM-institutet. (2017). Riks-SOM 2015. Version 1.0.https://doi.org/10.5878/002880
Harring, Niklas & Sohlberg, Jacob. (2015). Vänster och höger i den svenska miljö- och klimatopinionen. I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: Göteborgs universitet: SOM-institutet, 213-221.
Hedberg, Per. (2015). Majoritet för mer vindkraft krymper. I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: Göteborgs universitet: SOM-institutet, 231-237.
Hetherington, Marc & Husser, Jason. (2012). How Trust Matters: The Changing Political Relevance of Political Trust. American Journal of Political Science, 56(2), 312-325. doi: 10.1111/j.1540-5907.2011.00548.x
Holmberg, Sören (2015) Avveckla kärnkraften. I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: Göteborgs universitet:
SOM-institutet, 223-230.
Holmberg, Sören & Rothstein, Bo (2015) Hög mellanmänsklig tillit i Sverige – men inte bland alla. I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: Göteborgs universitet: SOM-institutet. 37-46.
Holmberg, Sören & Rothstein, Bo (2016) Mellanmänsklig tillit bygger goda samhällen. I Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborg: Göteborg universitet: SOM-institutet.
Holmberg, Sören &Weibull, Lennart (2013) Institutionsförtroende – En samhällsbyggare. I Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Förtroendet för samhällets institutioner
Utvecklingen i Sverige 1986–2012. Göteborg: Göteborgs universitet: SOM-institutet. 11-13. Inglehart, Ronald (1988) The Renaissance of Political Culture. The American Political Science Review,82(4), 1203-1230. doi:10.2307/1961756.
Inglehart, Ronald & Welzel, Christian (2003) Political Culture and Democracy: Analyzing Cross-Level Linkages. Comparative Politics, 36(1), 61-79. doi:10.2307/4150160.
Jagers, Sverker, Martinsson, Johan & Nilsson, Andreas (2009) Kan vi påverka folks
miljöattityder genom information?: en analys av radiosatsningen "Klimatfeber". Stockholm: Finansdepartementet.
Barabas, Jason (2007) Measuring Democratic Responsiveness. Florida: Florida State University. Hämtad från.
http://jasonbarabas.com/images/WorkingPaper_DemocraticResponsiveness_Barabas.pdf.
Jerre, Kristina & Tham, Henrik (2010) Svenskarnas syn på straff. Rapport 2010:1. Hämtad från kriminologiska institutets webbplats: http://www.criminology.su.se/sök?q=rapport (Hämtad 23-05-2017)
Justitieutskottets betänkande 2016/17:JuU16 Straffrättsliga frågor
Kania, Harald & Kühnrich, Bernd (2005) Attitudes Towards Punishment in the European Union. Report MPI. Freiburg/Germany; Max Planck Institute for Foreign and International Criminal Law.
King, A. & Maruna, S. (2009). Is a conservative just a liberal who has been mugged?: Exploring the origins of punitive views. Punishment and Society, 11(2), 147-169.
Kristdemokraterna. Lag och rätt. Kristdemokraterna https://kristdemokraterna.se/lag-och-ratt/ (2017-05-23).
Krosnick, Jon A. (1988) The role of attitude importance in social evaluation: A study of policy preferences, presidential candidate evaluations, and voting behavior. Journal of Personality and Social Psychology 55(2): 196-210. http://dx.doi.org/10.1037/0022-3514.55.2.196.
Kumlin, Staffan (2002) The personal and the political: How personal welfare state experiences affect political trust and ideology Göteborg: Göteborg University. E-bok. Kumlin, Staffan & Rothstein, Bo (2005) Making and breaking social capital: The impact of welfare-state institutions. Comparative political studies, 38(4), 339-365.
Liberalerna. Brott. Liberalerna.
https://www.liberalerna.se/politik/politikstraff/# (Hämtad 2017-05-23).
Lipset, Seymour Martin (1969) Social conflict, legitimacy, and democracy. Comparative Government. Macmillan Education UK, 52-59.
Meyer, Joel (1968) Reflections on some theories of punishment. The Journal of Criminal Law, Criminology, and Police Science, 59(4), 595-599. doi:10.2307/1141839.
Moderaterna (2017) Brott och straff. Nya Moderaterna. http://www.moderat.se/brott-och-straff (Hämtad 2017-05-23).
Nässén, Jonas & Larsson, Jörgen (2015) Attityder till klimatskatter på flygresor och nötkött. I Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: Göteborg: SOM-institutet, 239-247.
Odugbemi, Sina & Jacobson, Thomas (2008) Governance Reform Under Real-World Conditions : Citizens, Stakeholders, and Voice. Washington, DC : World Bank. E-bok.
Peffley, M., & Hurwitz, J. (1985). A Hierarchical Model of Attitude Constraint. American Journal of Political Science, 29(4), 871-890. doi:10.2307/2111185.
Putnam, Robert D. (2011). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag.
Rudolph, Thomas (2009) Political Trust, Ideology, and Public Support for Tax Cuts. The Public Opinion Quarterly, 73(1), 144-158. https://doi.org/10.1093/poq/nfp012.
Rudolph, Thomas & Evans, Jillian (2005) Political Trust, Ideology, and Public Support for Government Spending. American Journal of Political Science, 49(3), 660-671.
doi:10.2307/3647738.
Sato, Mai (2014) The death penalty in japan: Will the public tolerate abolition? New York: Springer. E-bok.
Schwartz, Shalom H (2006) A theory of cultural value orientations: Explication and applications. Comparative sociology, 5(2) 137-182. doi: 10.1163/156913306778667357.
Shi, T. (2001). Cultural Values and Political Trust: A Comparison of the People's Republic of China and Taiwan. Comparative Politics, 33(4), 401-419. doi:10.2307/422441.
Socialdemokraterna (2017) Brottslighet. Socialdemokraterna
https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/brottslighet/ (Hämtad 2017-05-23)
SOU 2006:041. Sanktionslagutredningen. Internationella sanktioner.
Sverigedemokraterna. Kriminalpolitiskt inriktningsprogram 2015. Sverigedemokraterna.
Vernersdotter, Frida (2016) Den nationella SOM-undersökningen 2015. I Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborg: Göteborgs universitet: SOM-institutet, 433-459.
Vänsterpartiet (2017) Brott och straff. Vänsterpartiet.
http://www.vansterpartiet.se/politik/brott-och-straff (Hämtad 2017-05-23).
Wood, Jane L. & Viki, G.Tendayi (2001) Public attitudes to crime and punishment: A review of the research. UK. Esmee Fairbairn Charitable Trust.