Asylgruppen menar att då den fysiska och psykiska hälsan blir bättre av fysisk aktivitet är det viktigt att föreningar öppnar upp sin verksamhet för papperslösa barn. En an-ledning som Asylgruppen har mött gällande att barnen inte skulle få delta, är för att dessa barn inte kan bli för-säkrade utan de fyra sista siffrorna. Asylgruppen menar att dessa barn ändå aldrig är försäkrade och att det är vik-tigare för dem att få vara med i föreningen. De ger även exempel på en fotbollsklubb där det till en början gick bra för ett papperslöst barn att vara med men som sedan, vid en viss ålder, begränsades på grund av att barnet sakna-de sakna-de fyra sista siffrorna. Vidare menar Asylgruppen att många aktiviteter går genom skolan; i skolans lokaler, efter skoltid osv. Tillgången till skola blir således viktig även för barnens fritid.69
68 Telefonintervju med Ursula Reintjes, Engagemangsguide i Malmö, 2012-02-07 och 2012-02-27 samt Integration i förening Verksamhetsrapport 2011 och Delrapport Engagemangsguide i Malmö 2012-02-20 69 Intervju med Asylgruppen 2012-02-02
23 Denna kartläggning har gjorts på uppdrag av Marie Köhler
och Annelie Larsson från Kommission för ett socialt håll-bart Malmö och är ett underlag till Kommissionens ar-bete med att ta fram strategier för att förbättra hälsan hos Malmöborna. I kartläggningen beskrivs demografi med fokus på nyanlända barn i Malmö och organisationen av mottagandet för asylsökande barn, barn med permanent uppehållstillstånd och papperslösa barn. Kartläggningens demografiska del omfattar de nyanlända barn som har blivit folkbokförda i Malmö under åren 2008-2011 (exklu-sive svenska medborgare), asylsökande barn år 2008-2011 samt papperslösa barn i Malmö idag. I den demografiska delen har statistik och uppgifter från Migrationsverket och folkbokföringen, inhämtade från KIR (kommuninvånar-register) via Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, använts. Delen om organisation av mottagande har till största delen genomförts genom intervjuer med diverse aktörer som arbetar eller på annat sätt är engagerade inom de områden som kartläggningen omfattar.
Kartläggningens demografiska del visar på en minskning av antal folkbokförda invandrade barn och flyktingbarn i Malmö under åren 2008-2011. Generellt är antalet pojkar fler än antalet flickor. De största medborgarskapsgrup-perna är från Danmark och Irak. Även Polen framträder i statistiken och de senaste två åren även Afghanistan.
Sett till statistiken över flyktingbarn var det under år 2008-2009 flest barn som invandrade från Irak. En ökning har dock skett av afghanska pojkar och år 2011 var det ungefär lika många irakiska som afghanska flyktingpojkar. Även somaliska och statslösa barn är återkommande i statistik-en. Andelen barn i familj är större än andelen ensamkom-mande barn.
Antalet barn som ansökte om asyl i Sverige vid Migra-tionsverkets mottagningsenhet i Malmö, såväl ensamkom-mande barn som barn i familj, ökade från 2008 till 2010.
År 2011 minskade det totala antalet men endast margin-ellt. Antalet ensamkommande asylsökande barn har dock ökat varje år de senaste fyra åren.
Antalet asylsökande barn boende i Malmö i minst ett dygn ökade från år 2009 till 2010 med cirka 1000 barn, till 2653 barn. Förändringen i antal året därpå är dock marginell.
Antalet asylsökande barn boende i Malmö i 31 dagar eller mer har från år 2008 till år 2011 mer än fördubblats, från 305 till 644 barn. Antal asylsökande barn som har varit inne i mottagandet med hälsovård och skola i Malmö
upp-skattas för år 2010 till cirka 600 barn. För år 2011 uppskat-tas det totala antalet ha minskat till cirka 450 barn.
Kartläggningen visar även på en brist på statistik, bland annat gällande socioekonomiska förhållanden och hälsa.
Vidare visar kartläggningen på ett generellt problem med oordnade boendeförhållanden där asylsökande barn i familj, flyktingbarn och papperslösa barn ofta byter bostad. Den oordnade bostadssituationen leder till prob-lem med exempelvis förskola, då barnet kan ha fått plats på en förskola i närområdet men sedan flyttar och då ham-nar sist i kön i den nya stadsdelen.
Organisationen av mottagandet i skola sker samordnat på Modersmålsenheten/Inskrivningen för de grundskole-barn som inte är svenska medborgare och som kommer med vårdnadshavare. Tillsammans med vårdnadshavaren träffar barnet biträdande rektor som tar uppgifter om var familjen bor, barnets tidigare skolgång, språk, osv. Mod-ersmålsenheten/Inskrivningen kontaktar sedan skola med förberedelseklass i närområdet där familjen bor. Även ett hälsosamtal med skolsköterska hålls vid tillfället för in-skrivning. Det tar 1-4 veckor tills barnen kan börja skolan.
För ensamkommande asylsökande grundskolebarn finns Västra Kanalskolan. Där hålls introduktionssamtal och barnet börjar dagen därpå. Skolan har 48 platser.
För barn 16-17 år (samt för 18-20-åringar) finns Språkin-troduktionen (SPR) där det för närvarande finns 460 plat-ser. Innan skolstart träffar barnet utvecklingssamordnaren på SPR för att ta reda på vilken nivå barnet ska börja på.
Hur lång tid det tar innan barnet kan börja skolan beror på vilket tryck som råder och om det finns ledig plats på den nivå där barnet ska börja.
Gällande förskola finns ingen samordnande funktion i Malmö utan nyanlända får själva göra anmälan. Asylsö-kande barn har rätt att gå i förskola men det kan ibland vara problem att de saknar de fyra sista siffrorna. Detta kan även vara ett problem för papperslösa barn.
I Malmö finns ingen nedskriven policy kring papperslösa barns rätt till skolgång, utan mera en praxis att rektorer tar emot papperslösa barn i de fall där barnen ger sig tillkänna. Dock finns en överenskommelse mellan Social-demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Malmö att papperslösa barn ska erbjudas skola, förskola och skol-barnomsorg. Uppfattningen hos respondenterna i denna kartläggning kring papperslösa barns faktiska tillgång till skola i Malmö är att den är generellt positivt.
5. Sammanfattning
24
I Malmö finns en speciell primärvårdsmottagning för asylsökande; Flyktinghälsan. Här finns även BVC och många av barnen som kommer dit har icke åtgärdade sjukdomar/problem/diagnoser som normalt åtgärdas i tidig ålder i Sverige. De flesta barnen och många av föräl-drarna som kommer till BVC är i behov av psykologstöd.
Psykolog finns på Flyktinghälsan och i Malmö finns även Team för krigs- och tortyrskadade (TKT) som tar emot asylsökande barn, barn med permanent uppehållstillstånd och papperslösa barn som är traumatiserade pga krig, tor-tyr eller annat organiserat våld. Vid behov tas även dessa barns föräldrar emot. Under år 2011 var 425 patienter inskrivna på TKT och antalet besök uppgick till nästan 4800.
Vidare gällande hälsovård så erbjuds alla asylsökande en kostnadsfri hälsoundersökning. 99,9 procent av de ensam-kommande barnen på transitboendena och 75-80 procent av barn i familj gör hälsoundersökningen. Det tar cirka tre veckor innan barn i familj kallas. Det går fortare för de ensamkommande barnen på transitboendena.
I april 2011 antog Region Skåne riktlinjer om att pap-perslösa ska ha samma tillgång till sjukvård som asylsö-kande. Det innebär att papperslösa barn har rätt till all sjukvård. Respondenterna i denna kartläggning har till stor del positiva erfarenheter av faktiska tillgången till vård för papperslösa barn. Dock är det ibland problem och det kan krävas argumentation för att barnen ska få den tillgång till sjukvård som de har rätt till. Medicin kan ibland fås gratis och ibland kostar den liksom för asylsökande 50 kronor.
Medicin för över 1000 kr har också skrivits ut. Vidare lyfts att den generella hälsosituationen för papperslösa barn är att många mår psykiskt dåligt. Fysiskt är det många som är avmagrade.
Gällande fritid finns Integration i förening och Engage-mangsguide i Malmö som besöker SFI- och SPR-klasser och informerar om den ”svenska föreningsmodellen” och gör individuell matchning mot föreningar i Malmö. Dessa verksamheter har även föreningsmässor och prova-på-verksamheter. Vidare har Individuell Människohjälp bland annat verksamheten Move It där nyanlända ungdomar (tonåringar) testar på olika fritidsaktiviteter tillsammans med volontärer.
25 Under arbetets gång har reflektioner kring
kartläggnin-gens område samt förslag på förbättringar inom organisa-tionen av mottagandet framkommit.
Kartläggningen visar att antalet flyktingbarn och folkbok-förda invandrade barn har minskat de senaste fyra åren.
Dock är det även intressant och viktigt att se på det som inte gått att ta fram statistik kring. Exempelvis socioekono-miska förhållanden och familjers hälsa har inte gått att få statistik på men de är viktiga aspekter att ta hänsyn till för att kunna tillhandahålla ett bra mottagande. Att mängden svårt traumatiserade ensamkommande barn med allvarliga psykiatriska symptom har ökat, kan tyda på att delar av mottagandet som handlar om hälsovård kan behöva mer resurser, trots minskningen i stort av antal flyktingbarn och folkbokförda invandrade barn.
Vidare är det svårt att säga hur många asylsökande barn som är inne i mottagandet i Malmö när det gäller exem-pelvis skola och hälsovård. Jämför vi siffrorna från Migra-tionsverket på antal asylsökande barn som bott 31 dagar eller mer i Malmö i väntan på svar i sitt asylärende med de uppskattade siffrorna på antal asylsökande barn i mot-tagandet är det en relativt stor skillnad år 2011. Siffran från Migrationsverket är högre och detta skulle till viss del kunna förklaras med att samma barn flyttar in i Malmö flera gånger, eftersom varje inflyttning är medräknad.
Dock kan samma barn även räknas flera gånger i de upp-skattade siffrorna från Västra Kanalskolan och Språkin-troduktionen, eftersom det här handlar om hur många som debiterats till Migrationsverket. År 2010 är skillnaden i antal inte lika stor men här är det den uppskattade siffran som är högre än siffran från Migrationsverket. Att det är svårt att veta hur många asylsökande barn som är inne i mottagandet i Malmö gör att det även kan vara svårt att tillhandahålla ett bra mottagande.
Gällande hälsovård har ett antal förslag på förbättringar lyfts. En möjlighet att skicka kallelser på andra språk än svenska skulle bland annat kunna öka antalet asylsökande som gör hälsoundersökning. Ytterligare en strategi för att få fler asylsökande att göra hälsoundersökningen är att Flyktinghälsan får ha ett rum på Migrationsverket där de skulle kunna ha hälsosamtalet.
Det har även lyfts ett förslag om ett asylcenter. Detta cent-er skulle vara som en familjecentral som samlar flcent-era olika instanser så som Flyktinghälsan, BVC, öppna förskolan, dietist, barnklinik och frivilligorganisationer. Det skulle
även kunna finnas en socialtjänst som har hand om asylsö-kande och papperslösa, istället för att det ska ligga på socialtjänsten i de olika stadsdelarna. Denna socialtjänst skulle också vara del av asylcentret.
Att papperslösa barns rätt till vård inte alltid tillgodoses tyder på att kunskapen om dessa barns rättigheter behöver förbättras inom sjukvården. En strategi är att skapa och sprida ett informationsmaterial om både rättigheter och om hur sjukvårdspersonal rent praktiskt ska göra med till exempel inskrivning när de tar emot en papperslös patient.
En reflektion är också att det faktum att det ibland krävs argumentation för att papperslösa barn ska få den tillgång till vård som de har rätt till, kan innebära att de barn som inte har någon (vuxen) kontaktperson har svårare att få tillgång till vård.
Att arbeta med information är också viktigt när det gäller papperslösa barns tillgång till förskola och skola. Då beslutet ligger på varje enskild rektor om huruvida ett papperslöst barn ska få gå i skolan, är risken att rektorer som inte har erfarenhet av frågan säger nej. Konkret in-formation om hur inskrivning går till osv bör upprättas, exempelvis genom att göra en handlingsplan som innefat-tar bland annat inskrivningsrutin, individuell utveckling-splan, skolhälsa med vaccinering osv och information om att det inte är olagligt att låta papperslösa barn gå i skolan.
En lagändring där papperslösa barn ska få rätt till skol-gång beräknas träda i kraft år 2013 men detta är inget som bör inväntas. Malmö bör istället ligga i framkant och utan dröjsmål implementera den överenskommelse kring pap-perslösa barns rätt till skola, förskola och skolbarnomsorg i Malmö som faktiskt beslutats om.
Information till föreningar är också viktigt för att min-ska osäkerheten och till exempel tydliggöra att det inte är olagligt att låta papperslösa barn delta i föreningsliv. I ett sådant informationsmaterial kan även vikten av fritidsak-tiviteter för dessa barn belysas. Vidare beskrivs i denna kartläggning verksamheter som riktar sig mot SPR- och SFI-elever. Frågan om i vilken utsträckning föreningarna i Malmö faktiskt tar emot asylsökande och papperslösa barn återstår dock att undersöka. De ekonomiska förhål-landena hos dessa barn kan också påverka den faktiska tillgången till Malmös föreningsliv. Även detta är något som kan undersökas.
6. Reflektioner
26
Ytterligare en reflektion handlar om vikten av ordnat boende. Oordnat boende kan påverka tillgången till för-skola negativt genom att familjerna hamnar sist i kön om de flyttar till en annan stadsdel. För barnfamiljer med oordnat boende blir öppna förskolan viktig men dessa förskolor tvingas ibland stänga pga för stort tryck. Denna situation leder till minskad möjlighet för barnen att leka och umgås med andra barn och för föräldrarna att träffa andra föräldrar, få en liten paus och samtidigt få sam-hällsinformation. För de barn som fått permanent upp-ehållstillstånd kan ett kringflyttande även innebära att de flera gånger behöver byta vårdcentral för att kunna gå till vårdcentralen i närområdet.
Sammantaget gällande reflektioner och förslag på förbät-tringar som uppkommit under denna kartläggning är att det kan behövas ytterligare statistik kring aspekter som är viktiga att förhålla sig till i organisationen av mottagandet.
Informationsspridning till diverse aktörer inom såväl för-skola och för-skola, hälsovård och fritid behövs. Även ökad samverkan mellan olika aktörer skulle kunna förbättra mottagandet av asylsökande och papperslösa. Vidare är såväl tillgången till ordnat boende som öppna förskolan viktig. Den politiska överenskommelse om papperslösa barns rätt till förskola, skola och skolbarnomsorg i Malmö bör implementeras utan dröjsmål.
28
Statistik
Migrationsverket Kommunmottagna personer enligt ersättningsförordningen helåret 2008 Migrationsverket Kommunmottagna personer enligt ersättningsförordningen helåret 2009 Migrationsverket Kommunmottagna personer enligt ersättningsförordningen helåret 2010 Migrationsverket Kommunmottagna personer enligt ersättningsförordningen helåret 2011 Migrationsverket Jens Andersson, Statistikfunktionen, 2012-03-23
Migrationsverket Personer som sökt asyl i Malmö 2008-2011. Sammanställning av Helena Svensson, Staben VO Mottagning, 2012-02-23
Migrationsverket 120227 Mottagna i Malmö 2008-2011 mb kön och ålder Helena Svensson, Staben VO Mottagning, 2012-02-27
Migrationsverket från 2011-01-01: Personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem
Statistik från folkbokföringen, inhämtade från KIR (kommuninvånarregister) via Sociala Resursförvaltningen Malmö stad.
Intervjuer
Anders Velin Persson, Biträdande rektor Västra Kanalskolan, 2012-01-31 Anette Virdebo, Flyktinghälsans BVC, 2012-02-10
Asylgruppen 2012-02-02
Birgitta Alriksson, Utvecklingssamordnare Språkintroduktionen, 2012-02-06 Gunnar Dahlbäck, verksamhetschef Flyktinghälsan, 2012-02-02
Maria Sjöstedt, Modersmålsenheten/Inskrivningen, 2012-02-01
Marie-Louise Lundberg, Enhetschef Team för krigs- och tortyrskadade, 2012-02-27 Ursula Reintjes, Engagemangsguide i Malmö, 2012-02-07
Telefonsamtal
Anders Grundberg, Barn- och ungdomschef Centrum stadsdelsförvaltning, 2012-03-01.
Hanna Alvén, Mottagningsenheten Migrationsverket i Malmö, 2012-02-13 Jennie Ström, Barnhandläggare på Invandrarservice i Malmö, 2012-01-23 Maria Dahlbeck, Migrationsverket, 2012-01-24
Matz Nilsson, Utbildningsdirektör Malmö stad, 2012-02-29
Pia Håland, Utvecklingssekreterare på Stadskontoret Malmö stad, 2012-02-29
Källor
29 Mailkorrespondens
Annelie Larsson, Direktör för Sociala resursförvaltningen Malmö stad, 2012-02-21 Asylgruppen 2012-02-29
Birgitta Alriksson, Utvecklingssamordnare Språkintroduktionen, 2012-03-06
Camilla Sjödahl, Handläggare/sakkunnig Flykting och integration Rädda Barnen, 2012-03-06.
Erik Edling, Individuell Människohjälp, 2012-02-01 och 2012-02-08
Hidajeta Jusupovic, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Region Skåne, 2012-02-22 Jens Andersson, Statistikfunktionen Migrationsverket, 2012-02-20
Skriftliga källor
Aktuellt om... ensamkommande barn och ungdomar. Migrationsverket januari 2012.
Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2010. Rädda Barnen 2011
Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2010. Rädda Barnen 2011. Stadsdelsbilagor Stockholm, Göteborg, Malmö.
Delrapport Engagemangsguide i Malmö 2012-02-20 Integration i förening Verksamhetsrapport 2011
Likvärdig psykiatrisk vård och stöd till ensamkommande flyktingbarn i Skåne. Skrivelse från Psykiatri Skåne till Regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult och regionråd Anders Åkesson 2012-02-27
Överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Riktlinjer för det politiska samarbetet i Malmö under mandatperioden 2010-2014.
Websidor
www.malmo.se/kommission 2012-01-12 www.migrationsverket.se 2012-01-19 www.malmo.se 2012-01-25
www.manniskohjalp.se 2012-02-07
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är en oberoende kommission med upp drag från Malmö stad att ta fram mål och strategier för att minska skillnader i hälsa.
Läs mer på www.malmo.se/kommission och www.malmokommissionen.se