Eftersom domstolarna väger in olika faktorer och egenskaper hos föräldrarna i deras bedömningar om vem som får vårdnaden så finns det inget självklart svar på ifall det sker en förfördelning på grund av föräldrarnas kön. Det vi kommer att utgå ifrån under denna rubrik är hur de olika faktorerna och egenskaperna som framställs i domstolarna påverkar bedömningen och slutligen utfallet av domarna för att på så sätt försöka besvara ifall någon part blir förfördelad i en vårdnadstvist på grund av sitt kön. Vi kommer slutligen att göra en sammanfattning där vi försöker besvara om någon part blir förfördelad på grund av sitt kön om man ser till hela domen. Detta är även något som vi kommer att problematisera ytterligare i diskussionen (se avsnitt 8) då det inte finns ett enkelt svar på den frågan.
När bedömningsgrunderna för vem som får vårdnaden ligger på faktorer och egenskaper som omsorg/omvårdnad, samarbete och kontaktnät (se avsnitt 6.1.7) så visar vår resultatdel på att ingen av föräldrarna blir förfördelad på grund av sitt kön i en vårdnadstvist. Förutsättningarna för vem av föräldrarna som då får vårdnaden går inte att koppla till föräldrarnas kön utan hänger istället samman med vem av föräldrarna som på bästa sätt kan tillgodose barnets behov (se avsnitt 6.1.7).
Vad gäller föräldrarnas engagemang så förekommer förfördelningar på grund av föräldrarnas kön. Detta visar vår textanalys (se avsnitt 6.1.2 och 7.1) där det tydligt framgår att mödrars engagemang i barnet värderas mer positivt än fäders. Detta sker oavsett vilka konsekvenser engagemanget har för barnet. När det gäller mödrar så kopplar man deras engagemang till något som sker med hänsyn till barnets bästa oberoende av ifall det får negativa konsekvenser för barnet. I fädernas fall så görs en annan bedömning av barnets bästa vilket speglar att barnets anknytning till fadern inte väger like tungt som anknytningen till mamman (se avsnitt 6.1.2).
Det råder svårare förhållanden för att kunna komma till en slutsats om huruvida egenskaper som psykisk instabilitet och våldsbenägenhet leder till en förfördelning på grund av vårdnadshavarens kön. I vår textanalys framkommer att det råder ett förhållande där mödrar är de som beskrivs ha problematik med den psykiska instabiliteten medan fäder beskrivs ha
46 problem med våldsbenägenheten (se avsnitt 6.1.4, 6.1.5 och 6.1.7). Detta är något som också styrks av Reimers avhandling och Socialstyrelsens rapport (se avsnitt 2.3 och 3.2). Då dessa egenskaper ofta används av föräldrarna när de beskriver varandra för att argumentera för varför de själva ska ha vårdnaden om barnet/barnen så är det inte alltid självklart ifall förhållandena är tillförlitliga eller inte. Trots detta så tar domstolen alltid med dessa egenskaper i sin bedömning på ett eller annat sätt (se avsnitt 6.1.4.och 6.1.5).
I rättsfallen ligger psykisk instabilitet inte till någon nackdel i bedömningen medan våldsbenägenhet gör det oavsett ifall det finns bevis för påståendena eller inte. Med det i åtanken kan man alltså se att den part som beskriver den andra som psykiskt instabil inte har någon fördel av detta medan den part som beskriver den andra som våldsbenägen har en fördel av detta för att få den enskilda vårdnaden.
7.3 Sammanfattning
Utifrån vår analys framgår det att beroende på vilka faktorer och egenskaper hos föräldrarna som lyfts fram i argumenten så kan det ske en förfördelning på grund av föräldrarnas kön. I de teman som vi har lyft fram så sker ingen förfördelning gällande omsorgs/omvårdnad, samarbete och kontaktnät. Däremot sker en förfördelning utifrån faktorerna/egenskaperna engagemang, psykisk instabilitet och våldsbenägenhet. Denna förfördelning är till mödrarnas fördel.
47
8 Diskussion
Syftet med vår studie har varit att analysera hur fäder och mödrar framställs i svenska domstolar när det beslutas om ensam vårdnad och ifall någon av parterna blir förfördelad på grund av sitt kön. För att besvara syftet så började vi med att analysera våra rättsfall för att se vilka faktorer och egenskaper som lyftes fram i domstolarnas bedömningar. Sedan tittade vi på ifall det fanns skillnader i hur fäder respektive mödrar framställdes.
Genom att analysera rättsfallen och lyfta fram de argument som domstolarna använder sig av för att besluta i vårdnadsfrågan så fann vi sex olika teman som vi sedan arbetade med för att besvara vår frågeställning. Dessa var omsorg/omvårdnad, engagemang, samarbete, kontaktnät, psykisk instabilitet och våldsbenägenhet. Genom att arbeta med teman var för sig och plocka ut vad vi hittade i dem samt koppla detta till föräldrarnas kön så kunde vi se när föräldrarna framställdes på skilda eller liknande sätt.
Resultatet av vår textanalys visar på att det både finns och inte finns skilda bedömningsgrunder om man ser till de enskilda temana. Detta är något som gör att det blir svårt att svara på ifall det sker någon förfördelning eftersom varje rättsfall i sig är unikt och det alltid finns olika argument som ligger till grund för beslutet. När man ser till lagstiftningen så är det även där (se avsnitt 2.2) olika kriterier som domstolarna ska ta hänsyn till vid deras bedömning. Det finns ingen rangordning bland dessa kriterier vilket innebär att det är upp till domstolarna att i det enskilda fallet göra en bedömning av vilka omständigheter som ska vara avgörande. Utifrån de omständigheter som råder i de enskilda fallen väljer domstolarna här att lyfta fram olika kriterier när de motiverar sina beslut.
När bedömningsgrunderna är omsorg/omvårdnad, samarbete och kontaktnät så förfördelas ingen av föräldrarna på grund av sitt kön. Oavsett vilket kön föräldern har är brister i dessa förmågor till en nackdel i vårdnadstvisterna samtidigt som det är en fördel att vara den förälder som bäst kan tillgodose dessa (se avsnitt 7.2). I domstolars avgöranden då enbart dessa egenskaper ligger till grund för bedömningen så visar vår textanalys på att ingen av parterna förfördelas på grund av sitt kön.
Dock är det sällan så att dessa egenskaper är de enda som lyfts fram i bedömningen i rättsfallen. När föräldrarna har likvärdiga möjligheter att tillgodose dessa faktorer så lyfter domstolarna även in andra argument i bedömningen för att kunna avgöra vårdnadsfrågan.
48 Det som lyfts fram då är egenskaper som handlar om föräldrarnas engagemang, psykiska instabilitet och våldsbenägenhet. Och när domstolarna gör en bedömning utifrån dessa egenskaper så kan vi i vårt empiriska material se att mödrarna har fördelar gentemot fäderna.
Vår textanalys visar på att fäders engagemang gentemot sina barn i vissa fall värderas negativt medan mödrars engagemang värderas mer positivt (se avsnitt 7.2). Det vi ser i resultatet av analysen är att engagemanget hos en förälder kopplas ihop med vad som är bäst för barnet och även med barnets anknytning till föräldrarna (se avsnitt 6.1.2). Våra tankar kring detta är att det i tolkningen av barnets bästa och barnets anknytning till föräldrarna kan finnas en genusaspekt och även att traditionella könsroller lever kvar i bilden av föräldraskap. Vi tycker oss kunna se att föreställningen om att mödrar bäst kan tillgodose barnens behov fortfarande råder. Om dessa föreställningar fortfarande reproduceras i samhället så genomsyrar det även hur man tolkar lagstiftningen vilket skulle kunna leda till att samma egenskaper hos föräldrarna värderas på olika sätt.
När det gäller psykisk instabilitet och våldsbenägenhet så visar textanalysen att mödrar beskrivs ha problematik med den psykiska instabiliteten medan fäder beskrivs ha problem med våldsbenägenheten. Psykisk instabilitet ligger inte till en nackdel i bedömningen men det gör våldsbenägenhet oavsett ifall det finns bevis för påståendena eller inte (se avsnitt 7.2).
Med detta i åtanken så menar vi att ifall det föreligger falska anklagelser mot varandra kring dessa förhållanden som det gör i de rättsfall vi har analyserat så har mödrar en fördel när domstolen fattar sitt beslut. Här sker således en förfördelning som går att koppla till vårdnadshavarens kön.
Om vi spekulerar vidare kring dessa omständigheter så skulle vi kunna säga att en moder som anklagar fadern för att vara våldsam har större chans att få vårdnaden än en fader som anklagar modern för att ha psykiska besvär.
Eftersom det är olika omständigheter i olika fall och domstolarna därför måste fatta liknande beslut grundade på olika omständigheter så anser vi att det här är ett problem som ständigt finns i bedömningar hos domstolar men även andra människobehandlade yrken. Det som anses vara riktigt i ett fall är inte det i ett annat. Att därför genaralisera rättsfall är inte enligt oss möjligt eftersom man alltid måste se till varje enskilt fall för att göra en bedömning. När vi har arbetat med rättsfallen så har vi sett att man i varje enskilt fall kan finna egenskaper som väger för att bägge föräldrarna är lämpliga att ha den enskilda vårdnaden. Vi anser inte
49 att något beslut är felaktigt eller att vi inte förstår varför domstolarna dömt som de gjort men de skulle lika gärna kunna ha gjort en bedömning mot motsatt håll som också hade varit lika rimlig i sig.