5 Analys / diskussion
5.2.1 Patientinvolvering som arbetssätt vid skapande av innovationer Avslutningsvis vill författarna belysa den patientinvolvering med vilket detta
arbete har utförts. Precis som i det sociotekniska perspektivet fokuserar Nelson et al (2007) på medbestämmande, och utvidgar den här idén till att även inkludera patienten vilket beskrivs på ett tydligt sätt i Chronic Care Model (Nelson, 2007). Även Askenäs & Gäre (2009) poängterar att det är viktigt att involvera patienten och alltid ha patientfokus. Men är inte personalperspektivet viktigt då? Visst är det så; Gard & Melander-Wikman (2012) betonar vikten av personalperspektivet vid implementering av IKT-verktyg inom vård och rehabilitering och menar att det är mycket viktigt för en lyckad implementering att personalen har ett grundläggande intresse i att använda IKT-verktyget och att de är delaktiga i test och klinisk implementering. För att klara av att göra en IKT-stödd lösning som fungerar kan man inte se det ur bara ett patient- eller ett personalperspektiv, man måste se det ur båda.
Med tanke på att instruktionsfilmerna uppfattas kunna ge tydligare instruktioner, bra stöd för patienternas minne och känsla av trygghet i träningen, skulle man kunna se studiens patientinvolverade artefakt som det som Gard & Melander-Wikman (2012) kallar en organisatorisk innovation, då den kan fungera kvalitetshöjande för den interna verksamheten. Artefakten uppfyller även Rogers (2003) definition av innovation som beskrivs i kapitel 2.1.1. Författarna konstaterar även att både patienter och personal ser surfplattan som en möjlighet till ökad tillgänglighet inte bara utifrån aspekten
”enkelt att nå filmerna”, utan även utifrån aspekten ”ökad tillgänglighet till stöd i träningen”. Författarna tänker då på möjligheten att få hjälp med träning när sjukgymnast inte finns på plats, t ex under helger och kvällar.
Detta påvisar att studiens innovation enligt Gard & Melander-Wikman (2012) kan ses som en processinnovation – en ny process för att producera en vara eller tjänst, tack vare den ökade tillgängligheten som surfplattan medför och som tydligt påvisas i positiva ordalag från både patient- och personalhåll.
Samtidigt kan författarna även se att surfplattans innehåll motsvarar det som samma författare kallar produktinnovation – en ny vara eller tjänst (Gard &
Melander-Wikman, 2012). En surfplatta i sig är ingen innovation. Men med den interaktiva instruktionsboken, med dess informationsresurser i form av text, ljud och rörlig bild på ett enkelt och lättillgängligt sätt, är nyproducerad specifikt för detta syfte och verkar alltså motsvara patienters förväntningar på ett mycket bra sätt.
Applikationen Min Hälsoplan är ju naturligtvis mer tekniskt avancerad än instruktionsfilmerna, och riskerar därmed större och fler fallgropar.
Författarna vill dock ändå påpeka att Min Hälsoplan, som patienterna inte använde, faktiskt skapades utan patientinvolvering, till skillnad från
Författarna kan förstås inte uttala sig med säkerhet att det var just patientinvolveringen som var den avgörande faktorn, och som sagt, applikationen är långt mer tekniskt avancerad, men det är en intressant aspekt att fundera kring.
6 Avslutning
I nedanstående avsnitt besvaras studiens undersökningsfrågor. Därefter följer författarnas avslutande reflektioner som ramar in uppsatsen i sin helhet, samt ett par av de förslag och tankar som uppkommit när det gäller möjlig fortsatt forskning inom det område som denna studie behandlat.
6.1 Slutsats
Utifrån studiens undersökningsfrågor konstateras följande:
Patienterna som deltagit i studien upplever stor nytta med instruktionsfilmerna. Nyttan beskrivs i termer som stöd för minnet, känsla av trygghet, delaktighet samt ökad motivation till träning.
Hinder för IKT-stöd vid rehabilitering som författarna har tydliggjort i denna studie är organisatoriska strukturer, tekniska problem och lågt mått av tillgänglighet. Möjligheter med IKT-stöd kan i ett större, teoretiskt perspektiv vara högre vårdkvalitet, ökad trygghet i vård och behandling, bättre tillgänglighet, ökat främjande av goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, jämnare patientflöden, arbetsinsatsvinster, ekonomiska vinster samt förbättrade utsikter för en mer jämlik och rättvis vård.
6.2 Avslutande reflektioner
Denna uppsats har beskrivit framtagandet av ett innovativt IKT-stöd utformat utifrån erfarenheten hos en patient och den kliniska kunskapen hos en sjukgymnast. Med två skilda perspektiv på samma problem har författarna undersökt hur nyopererade patienter upplever surfplattor som stöd vid rehabilitering. Surfplattorna innehöll egenframtagna, interaktiva instruktionsfilmer. Materialet som utformats med hjälp av patientinvolvering, genom kunskapen och erfarenheten som den ene författaren besitter i egenskap av patient, har väckt intresse och tagits väl emot av både patienter
och personal. Konceptet uppfyller tre olika aspekter av innovation, nämligen produktinnovation, processinnovation och organisatorisk innovation.
Förutom de många positiva aspekter på innehållet som patienterna själva har tagit upp, har det även noterats ett stort intresse utanför sjukhusets och universitetets väggar; nyfikna mail har kommit från sjukgymnaster och IT-entreprenörer i olika delar av landet, och under våren har författarna bl. a blivit ombedda att presentera arbetet på både lokal och nationell nivå, trots att studien inte ens varit färdig vid tidpunkten för dessa förfrågningar. Detta påvisar att ämnet ligger i tiden och att det finns en stor potential för fortsatt utveckling och forskning inom området.
Utöver de egenframtagna instruktionsfilmerna innehöll surfplattorna även den sedan tidigare befintliga applikationen Min Hälsoplan. Denna applikation kantades dock av tekniska bekymmer och var alltför svår att komma åt för att patienterna skulle använda den. Författarna kan därför inte ge några uttalanden om applikationen på annat sätt än att poängtera och lyfta fram vikten av användarvänlighet och tillgänglighet. Uppfylls inte dessa krav kommer det inte heller finnas någon som använder artefakten. Tillsammans med applikationen hade man kunnat tillgodose ännu fler av de önskemål som framkommit, och hade den fungerat tillfredsställande hade slutprodukten kunnat bli ännu mer funktionell för syftet.
Inledningsvis refererade författarna till de juridiska lagar som ligger till grund för hur svensk sjukvård ska bedrivas. Hälso- och sjukvårdslagens andra paragraf (Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763) beskriver att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård, vilket enligt samma lagtext innebär att den särskilt skall:
1. Vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen.
2. Vara lätt tillgänglig.
3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.
4. Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
Samtliga av dessa fyra punkter kan förbättras genom de möjligheter som detta framtagna IKT-stöd innebär. I ett större perspektiv torde detta vara ett statuerande exempel på att det inte behöver vara varken krångligt eller dyrt att förbättra den svenska sjukvården utifrån dessa ovanstående punkter; det man dock behöver ta hänsyn till är patienternas egna åsikter och lyssna till vad de själva efterfrågar.
Ur ett akademiskt perspektiv har författarna med denna studie fyllt en kunskapslucka och gett ett bidrag till det behov som Gard och Melander-Wikman (2012) belyser; behovet av mer kvalitativ forskning kring IKT som stöd inom vård och rehabilitering. Vården skall enligt lag vara evidensbaserad och bygga på vetenskap (Hälso- och sjukvårdslag, SFS 1982:763), varvid denna studie blir ett vetenskapligt bidrag till både till forskning inom området informationslogistik, men även till den forskning som syftar till att förbättra svensk sjukvård.
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Under arbetets gång har det uppkommit många tankar kring potentiell fortsatt forskning i ämnet. Den här studien har fokuserat på patienters uppfattningar om IKT som stöd vid rehabilitering vid knäplastik, men stora möjligheter finns även inom annan rehabilitering samt inom andra verksamheter. Att det finns ett intresse hos patienterna kring IKT som stöd, och det faktum att de upplever att de har haft nytta av surfplattan, frambringar naturligtvis en frågeställning kring huruvida IKT som stöd kan förbättra även kliniska resultat. Får patienterna en objektiv, mätbar förbättring av rörlighet, styrka eller funktionsförmåga om de använt IKT-stöd vid rehabilitering jämfört med om de endast fått tillgång till traditionell sjukgymnastik?
En studie kring eventuella mätbara skillnader hade varit ännu mer ur intressant ur ett longitudinellt perspektiv. Hur påverkas de långsiktiga resultaten med hjälp av IKT-stöd?
Att studera detta utifrån ett ekonomiskt perspektiv hade också varit mycket intressant. Med tanke på att surfplattan kan fungera som stöd under kvällar och helger, när tillgång på sjukgymnast är liten, skulle detta då kunna vara ett sätt att förkorta vårdtiderna?
Något som författarna i den här studien endast tangerat och inte haft resurser att studera närmare är omvårdnadsaspekten. Hur skulle man kunna utveckla detta hjälpmedel till att även omfatta andra områden än just träning?
Författarna ser stora möjligheter att utöka informationsbroschyrerna med mer material, t ex i form av allmänna läkemedelsrekommendationer, information om hur patienterna själva kan göra sårkontroll och utesluta infektionsmisstanke, eller varför inte praktisk information om avdelningen och rutiner under vårdtiden.
Det som kanske är allra mest aktuellt att arbeta vidare med kan dock vara träningsdagboken som inte fungerade. Det finns stor potential för den här typen av dubbelriktad kommunikation inom vården. I det här arbetet har det
framkommit flera hindrande aspekter som gör att träningsdagboken inte har varit ett fungerande IKT-stöd; det hade varit intressant att ta fasta på detta och tittat närmre på hur man kan eliminera dessa faktorer. Till exempel – hur skulle applikationen kunna vidareutvecklas med hjälp av patientinvolvering?
Referenser
Abrahamsson, B. (2000). Organisationsteori: moderna och klassiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Abroms, L.C., Padmanabhan, N., Philips, T., Thaweethai, L. (2011). iPhone apps for smoking cessation: a content analysis. American journal of
Preventive Medicine, Vol 40, issue 3, pp. 279-285.
Allwood, CM. (2007). Människa – datorinteraktion: ett psykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Anderson R. M. and Funnell, M. M. (2005) Patient empowerment: reflections on the challenge of fostering the adoption of a new paradigm. Patient
Education and Counseling, Vol. 57, pp. 153–157.
Askenäs, L. & Gäre, K. (2009). Informationssystem i hälso- och sjukvård:
användning och införande i microsystem. I Hedman, J., Nilsson, F., Westelius, A. (red.). Temperaturen på affärssystem i Sverige. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bélanger, E. Bartlett, G. Dawes, M. Rodríguez, C. and Hasson-Gidoni I.
(2012). Examining the evidence of the impact of health information technology in primary care: An argument for participatory research with health professionals and patients, International Journal of Medical Informatics, Vol, 81, No. 10, pp. 654-661.
Bengtsson, L. & Kalling, T. (2012) Strategi. Malmö: Liber AB.
Blomqvist, P. (red.) (2007) Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård. Stockholm: SNS förlag.
Broberg, H. (2009). DEVIS: Design av verksamhetsstödjande IT-system - En designteori och metod. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för Industriell och Ekonomisk Utveckling.
Börnfelt, P-O (2009). Arbetsorganisation i praktiken. Stockholm: SNS förlag.
Carlsson, B.(1991). Kvalitativa forskningsmetoder. Falköping: Almqvist &
Wiksell.
Centrum för eHälsa (2007). IT-implementering i vård och omsorg: Samspel mellan patientcentrerade vårdkoncept, teknik, ekonomi och juridik –
SLUTRAPPORT. Tillgänglig på internet:
http://www.ehealth.uu.se/IKTslutrapport.pdf (hämtad 2013-05-10).
Creswell, J.W. (2009). Research design: Qualitative, quantitative, and Mixed Methods Approaches. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund:
Studentlitteratur AB.
Docteur, E., & Coulter, A. (2012). Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård: En extern utvärdering och sex rekommendationer för förbättring.
Tillgänglig på internet: http://vardanalys.se/PageFiles/226/2012-5-Patientcentrering-web.pdf (hämtad 2013-06-04).
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur AB.
Ejvegård, R (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Ekengren, A-M., & Hinnfors, J. (2006). Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson, L (2011). Telerehabilitering: Sjukgymnastik på distans. Tillgänglig på internet:
http://pure.ltu.se/portal/files/33742870/Lisbeth_Eriksson.Komplett.pdf (hämtad 2012-11-03).
Eriksson-Zetterquist, U. Kalling, T. Styhre, A. (2011) Organizing Technologies. Malmö: Liber AB.
Eriksson-Zetterquist, U. Kalling, T. Styhre, A.(2012) Organisation och organisering. Malmö: Liber AB.
Fredholm, L. (2012). Surfplattan ska stärka afasi-kommunikation. Dagens Medicin, 2012, 15, s.16.
Fruberg, C. (2012). What makes a service an eHealth service? Which boat are we building? Tillgänglig i DiVA:
García, T.P., Loureiro, J.P., González, B.G., Riveiro, L.N., & Sierra, A.P.
(2011). The Use of Computers and Augmentative and Alternative Communication Devices by Children and Young With Cerebral Palsy.
Assistive Technology: The Official Journal of RESNA, 23:3, 135-149 Gard, G. & Melander-Wikman, A (2012). E-hälsa – innovationer, metoder, interventioner och perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Graban, M. (2012). Lean Hospitals. Improving quality, patient safety and employee engagement. Bocharaton, Florida, USA: CRC Press, Taylor &
Francis group.
Haftor, D.M., (2012). Information Logistics: A Proposed Notion, The 5th Workshop on_Information Logistics And Knowledge Supply ILOG2012 In conjunction with The 11th International Workshop On Business Informatics Research (BIR2012), Nizhny Novgorod, Russia, September 24--‐26, 2012.
Haftor, D.M., Kajtazi, M., Mirijamdotter, A. (2010). A Review Of
Information Logistics Research Publications. Presented At The 3rd Workshop On Information Logistics And Knowledge Supply (ILOG 2010); In
conjunction with The 13th International Conference On Business Information Systems (BIS 2010), Berlin, Germany, May 4, 2010.
Hart, C. (2012). Doing your masters dissertation. London: Sage Publications Ltd.
Holmström, I. Röing, M. (2010). The relation between patient-centeredness and patient empowerment: A discussion on concepts. Patient Education and Counseling, Vol. 79, No. 2, pp.167-172
Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1982:763. Tillgänglig på internet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ (hämtad 2013-05-05).
Hälso- och sjukvårdslagen SFS 2003:460. Tillgänglig på internet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/?bet=2003:460 (hämtad 2013-05-05).
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur &
Kultur.
Kennedy DM, Stratford PW, Riddle DL, Hanna SE, Gollish JD (2008).
Assessing recovery and establishing prognosis following total knee arthroplasty. Phys Ther. Jan;88(1):22-32.
Klingberg, A. (2008). Delaktighet: Faktorer av betydelse för äldre patienters delaktighet i sin vård. Tillgänglig på internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19141/1/gupea_2077_19141_1.pdf (hämtad 2013-05-11).
Krippendorff, K. (2004). Content analysis: an introduction to its
methodology. California, Thousand oaks, United states of America: Sage Publications.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Landstinget i Jönköpings län (2012). Vad är Qulturum? Tillgänglig på internet: http://www.lj.se/index.jsf?nodeId=31597&nodeType=12 (hämtad 2012-12-08)
Landstinget i Jönköpings län (2011). Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare. Tillgänglig på internet:
http://www.lj.se/index.jsf?nodeId=31511&nodeType=12&childId=13163#m atetal_och_malniva (hämtad 2012-12-08)
Landstinget i Kalmar län (2012). Surfplattan stort stöd för cancerpatienter.
Tillgänglig på internet: http://www.ltkalmar.se/om-
landstinget/press/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/surfplattan-stort-stod-for-cancerpatienter/
(hämtad 2013-01-12).
Lankton, N.K., & Wilson, E.V., (2007). Antecedents and dimensions of online service expectations. IEEE Transactions on Engineering
Management 54(4), 776-788.
Lidgren L, Johnell O. (2005). Indikationer för behandling inom ortopedi.
Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi. Tillgänglig på internet:
http://nko.se/s/images/stories/Publikationer_Skrifter/Ortopedisk%20behandli ng.pdf (hämtad 2013-06-04).
Lidgen L, Robertsson O, W-Dahl A (2010). Svenska knäprotesregistret.
Tillgänglig på internet: www.knee.nko.se (hämtad 2013-06-04).
Lindgren, U., Svensson, O (2001). Ortopedi. Falköping: Elanders Gummessons.
Lundman, B., Hällgren-Graneheim, U. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
Löwgren, J., Stolterman, E (2004). Design av informationsteknik: materialet utan egenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.
Meier W, Mizner RL, Marcus RL, Dibble LE, Peters C, Lastayo PC (2008).
Total knee arthroplasty: muscle impairments, functional limitations, and recommended rehabilitation approaches. J Orthop Sports Phys Ther. May; 38 (5):246-56.
Mendonza, M., Patel, H., Bassett, S. (2007). Influences of psychological factors and rehabilitation adherence on the outcome post anterior cruciate ligament injury/surgical reconstruction. Journal of Physiotherapy – July 2007, Vol. 35 (2). Tillgänglig på internet:
http://www.physiotherapy.org.nz/Folder?Action=View%20File&Folder_id=1 34&File=35(2)p62-71.pdf (hämtad 2013-05-11).
Mina Vårdkontakter (2013). Mina Vårdkontakter – en enkel väg till vården.
Tillgänglig på internet:
https://kontakt.minavardkontakter.se/mvk/wrapper.xhtml?title=Hj%C3%A4l p&url=https%3A%2F%2Fwww.minavardkontakter.se%2Fsupport (hämtad 2013-05-04)
Murray, E., Burns, J., May, C., Finch, T., O'Donnell, C., Wallace, P., Mair, F.
(2011). Why is it difficult to implement e-health initiatives? A qualitative study. Implementation Science, Vol. 6 issue 1, 6-16.
Nelson, E.C. Batalden, P.B. Godfrey, M.M. (2007) Quality by design – A clinical Microsystems approach 1st ed. San Franscisco, USA: Jossey-Bass.
Noar, S.M., & Harrington, N.G. (2012). eHealth applications: Promising strategies for behavior change. New York, USA: Routledge.
Nygårdh, A., Malm, D., Wikby, K. and Ahlström, G. (2012), The experience of empowerment in the patient–staff encounter: the patient's perspective, Journal of Clinical Nursing, Vol. 21, pp. 897–904.
Orth-Gomér, K., Perski, A (2008). Preventive medicin: teori och praktik.
Pozkal, Polen: Studentlitteratur AB.
Parsons, S., Daniels, H., Porter, J., and Christopher Robertson, C. (2008).
Resources, Staff Beliefs and Organizational Culture: Factors in the Use of Information and Communication Technology for Adults with Intellectual Disabilities. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities 2008, 21, 19–33.
Patton, M.Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. Thousand oaks, California: Sage Publications.
Pellmer, K., Wramner, B. (2009). Grundläggande folkhälsovetenskap.
Stockholm: Liber AB.
Reed, P., Conrad, D.A., Hernandez, S.E., Watts, C., Marcus-Smith, M.
(2012). Innovation in patient-centered care: lessons from a qualitative study of innovative health care organizations in Washington State. BMC Family practice 2012 Dec 14; Vol. 13, pp. 120.
Regeringen (2005). Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Tillgänglig på internet:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/03/73/9959f31e.pdf (hämtad 2012-10-14).
Renck, H. (1998). Svikt av vitala funktioner. Torekov: Aniva förlag.
Riksdagen (2012). Rapport från riksdagen 2011/2012:RFR5 eHälsa – nytta och näring. Tillgänglig på internet: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Utredningar/Rapporter-fran-riksdagen/eHalsa---nytta-och-naring_GZ0WRFR5/ (hämtad 2012-11-20)
Rogers, E. M. (2003). ”Diffusion of innovation” 5th edition. New York, USA: Free press.
Sanandaji, N. (2012). Den innovativa vården. VINNOVA rapport VR 2012:10. Tillgänglig på internet:
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/vr_12_10.pdf (hämtad 2013-02-22)
Sandberg, J. & Alvesson, M. (2010). Ways of constructing research questions: gap-spotting or problematization? Organization 18 (1), 23-44.
Silveira, P., van het Reve, E., Daniel, F., Casati, F., de Bruin, E. (2012).
Motivating and as-sisting physical exercise in independently living older adults: A pilot study. International Journal of Medical Informatics.
Tillgänglig på internet:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.ijmedinf.2012.11.015 (hämtad 2013-01-13)
Socialdepartementet (2010). Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Tillgänglig på internet:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/84/29/b38c1b84.pdf (hämtad 2012-11-03).
Socialstyrelsen (2009). Patientfokuserad vård. Tillgänglig på internet:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72/Documents/God%20v%c3%a5rd%20%20Patientfokuserad%20v%c3%a5r d.pdf(hämtad 2013-06-04).
Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2009). Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö: Liber AB.
Sverne Arvill, E. & Sverne, T. (2000) Patientens rätt. 4.uppl. Stockholm:
Norstedts juridik AB.
Söderström, S. & Ytterhus, B. (2010): The use and non‐use of assistive technologies from the world of information and communication technology by visually impaired young people: a walk on the tightrope of peer inclusion.
Disability & Society, 25:3, 303-315
Tegel, A. (2011). Patientperspektiv på ehälsotjänster - En fallstudie om patienters uppfattningar om informations- och interaktionsbehov gällande ehälsotjänster specifikt och generellt. Tillgänglig på internet:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:428038 (hämtad 2012-11-26).
Thompson, A. G. H. (2007) The meaning of patient involvement and participation in health care consultations: A taxonomy, Social Science &
Medicine, Vol. 64, No. 6, pp. 1297–1310.
Trost, J. (2007). Enkätboken. Pozkal, Polen: Studentlitteratur AB.
Van den Berg, N., Schumann, M., Kraft, K., Hoffmann, W. (2012).
Telemedicine and tel-ecare for older patients – a systematic review.
Maturitas, 73, 94-114.
Vinnova (2012). Tjänster och IKT. Tillgänglig på internet:
http://www.vinnova.se/sv/Var-verksamhet/Tjanster-och-IKT/ (hämtad 2012-02-25)
Västerbottens läns landsting (2012). Lönsam telemedicin vid rehabilitering.
Tillgänglig på internet. http://www.vll.se/default.aspx?id=58375 (hämtad 2013-01-12).
Weinberg, R., Gould, D. (2011). Foundations of sport and exercise psychology. Champaign, IL, USA: Human Kinetics.
Bilagor
Bilaga 1 - Missivbrev
Undersökning om upplevt stöd i samband
med träning
Just nu utför vi en studie om hur patienter upplever det stöd man får vid träning efter knäprotesoperation. Studien utförs genom Linnéuniversitetet i Växjö och är en del av en magisteruppsats.
Patienter som genomgår knäprotesoperation under våren 2013 erbjuds
surfplatta som stöd i träningen, vilket vi vill undersöka den upplevda nyttan av.
Genom surfplattan får du tillgång till videoinspelade träningsinstruktioner, allmän information om träningen efter din operation samt en särskild träningsdagbok.
I samband med utskrivning från avdelningen kommer du därför få svara på en enkät med ett fåtal frågor. Enkäterna är kodade och behandlande sjukgymnast har ingen information om vem som svarat vad, utan kommer endast ha tillgång till anonyma svar vid sammanställningen.
Vi kommer även att komplettera några av enkäterna med en uppföljande
intervju. Du kommer därför få en förfrågan om att frivilligt lämna ditt namn och telefonnummer i enkäten. Även dessa uppgifter kommer att behandlas strikt
intervju. Du kommer därför få en förfrågan om att frivilligt lämna ditt namn och telefonnummer i enkäten. Även dessa uppgifter kommer att behandlas strikt