Pedagogens roll

Aglassinger m.fl. (2012) menar att pedagogens roll är av betydelse eftersom barnen inte automatiskt lär sig det som pedagogerna har planerat, bara för de använde ”pedagogiska appar”. Precis som i andra situationer blir det pedagogens uppgift att plocka upp

30

barnens tankar, ställa frågor för att leda diskussioner framåt och utmana barnen. I min undersökning av aktiviteter med surfplattan i förskoleklass ser jag att det är viktigt med närvarande pedagoger för att stärka elevers verbala kommunikation, samarbete och kunskap och lärande. Ibland nära aktiviteten och ibland lite längre ifrån. Då elever sitter ensam med en surfplatta anser jag det nödvändigt att en pedagog finns nära eleven för att kunna utmana elevens lärande. Då flera elever arbetar tillsammans behöver pedagogen inte vara lika aktiv hela tiden men kan finnas närvarande på avstånd och vara till hands då eleverna och situationen kräver detta för att vägleda eleverna i arbetet runt och med surfplattorna. Verksamheten måste planeras så att den passar eleverna, och som pedagog måste man ta reda på vad som rent praktiskt möjligt att genomföra, men Herrlin m.fl. (2010) menar också att lärarens kompetens och erfarenhet har betydelse för vad som är rimligt att fokusera på.

Mina resultat visade att då ett barn sitter ensam med surfplattan framträder endast verbalt språk i väldigt liten utsträckning. Kommunikation med andra blir då uteslutet. Lärandet i denna aktivitet var svår att få syn på, då jag inte hade en närvarande aktiv pedagog i mina observationer.

Herrlin m.fl. (2012) menar att förskoleklassens didaktik inte bara ska riktas mot vad som ska läras ut utan också mot hur lärmiljön planeras och vilka resurser det finns och hur dessa används. Om elever ska sitta ensam med en surfplatta blev det tydligt i min undersökning att det behövs en aktivt närvarande pedagog för att få syn på lärandet och att utmana elevens lärande, men också för att det ska kunna ske någon kommunikation. Det finns dock inte resurser och utrymme till att arbeta en elev med en pedagog och därför anser jag inte att denna aktivitet är ett bra alternativ för att stärka barns kommunikation och lärande. Dessutom uteblir samarbetet helt eftersom barnet inte har någon att samarbeta med. Därför är det lämpligast att placera barnen tillsammans då de arbetar med surfplattor för att kommunikation, samarbete och kunskap och lärande ska stärkas.

Jag kan se i mina resultat att det största samarbetet och lärandet sker då eleverna sitter tillsammans runt surfplattorna, då kan eleverna ta del av varandras erfarenheter och kunskaper om både surfplattans innehåll men också hur den fungerar praktiskt genom att kommunicera verbalt. Det är hur pedagogen planerar aktiviteten som avgör hur lärandet och samspelet runt datorn kommer att ske, menar Ljung-Djärf (2004). Som pedagog måste man planera och organisera lärmiljöer där barnen får möjlighet att lära tillsammans och ha tillgång till en pedagog. Barn utgår från sina tidigare erfarenheter

31

och det är därför viktigt att pedagoger finns tillhands för de barn som inte har så stora erfarenheter av digitala verktyg, menar Ljung-Djärf (2004), men jag såg i min undersökning att även eleverna kan hjälpa varandra. Som pedagog kan man vara närvarande men behöver inte aktivt leda eleverna hela tiden, utan emellanåt kan man backa och låta eleverna ta hjälp av varandra (Aglassinger m.fl. 2012). Vid mina observationer blev det tydligt för mig att eleverna behöver en pedagog som kan styra upp eventuella konflikter och för att hjälpa eleverna då deras egen kunskap om surfplattan och dess funktioner inte räcker till. Även då det uppstår konflikter som de inta alltid kan lösa på egen hand. I min undersökning var jag inställd på att bara vara observatör, men eftersom jag var den enda vuxna i klassrummet då aktiviteterna pågick, ställde eleverna frågor till mig då de stötte på problem och vid ett tillfälle fick jag också gå emellan då ett barn vägrade att dela med sig. Samverkan mellan en god pedagog och en aktiv barngrupp kan få vad som helst att bli en bra lärandesituation menar Aglassinger (2012). Jag såg att min närvaro och hjälp behövdes för att eleverna skulle få den hjälp och det stöd från en pedagog som de ibland behövde.

Herrlin m.fl. (2010) skriver att förskoleklassens undervisning inte bara består av ämnesundervisning utan består av socialt lärande som fostran och att skapa relationer. Jag ser genom min undersökning av aktiviteter med surfplatta i grupp, hur barnen lär av varandra och skapar relationer till varandra på andra sätt än vid andra aktiviteter. Även barn som i andra aktiviteter inte pratar så mycket med varandra fick kontakt och i denna aktivitet skapades ett för dem gemensamt samtalsämne som de kunde kommunicera kring.

32

7. Slutsats och diskussion

Genom denna undersökning ville jag få svar på hur verbal kommunikation, samarbete och kunskap och lärande framträder då barn arbetar med surflattor och vilka didaktiska överväganden förskollärare kan göra för att stärka elevernas kommunikation, samarbete och lärande i arbetet med surfplattor. Det ställs krav på mig som förskollärare att kunna motivera denna form av aktivitet med surfplattan och det finns förväntningar från föräldrar på hur verksamheten bedrivs i förskoleklass.

Jag strävar mot mål i läroplanen som säger att eleverna ska kunna använda sig av modern teknik som verktyg efter genomgången grundskola för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande(skolverket 2011).

För att barnen ska lära sig att hantera dessa digitala verktyg måste de ges möjlighet att få använda sådana och det visade sig i mina observationer att många av eleverna har erfarenheter av att använda surfplattor och de med mindre erfarenheter lär sig av andra hur man hanterar surfplattan operationellt, att hantera olika program, hur man orienterar sig i den och hur man höjer ljudet och så vidare. Användningen av verktyget surfplatta gör att man också lär sig använda det. Detta kan jag motivera som förskollärare.

Det hände också att jag som observatör fick rycka in och faktiskt agera pedagog då det uppstod problem eller att något hände med surflattan som barnen inte klarade av på egen hand. Jag upptäckte här att min roll som pedagog är viktig i alla aktiviteter med surfplattan.

Mina resultat av undersökningen har gett mig större inblick i hur kommunikation, samarbete och kunskap framträder i arbete med surfplattan. I de observationer jag gjort, där eleverna sitter flera tillsammans, kan jag se att alla dessa framträder. De framträder dock på olika sätt och i olika styrka beroende på om barnen har en surfplatta att tillgå eller flera. Då en surfplatta används av flera barn, består den verbala kommunikationen mest av hur samarbetet ska gå till, men också av innehållet i surfplattan.

Då flera barn använder varsin surfplatta blir innehållet i den verbala kommunikationen istället inriktat på det som händer i surfplattan. Jag kunde även se att den verbala kommunikationen så småningom övergick till ett gott samarbete där de gemensamt hade en strävan att komma längre i spelet/apparna och därför hjälpte de varandra på olika sätt. Lärandet bestod i att lära av varandra. I samspelet som sker i dessa aktiviteter blir det också en träning i att lära sig samarbeta. Genom att få

33

möjligheten att använda språket i ett annat sammanhang än de traditionella aktiviteterna blir detta också ett lärande i sig.

Det uppstod en del konflikter om surfplattan och om vem som skulle göra vad, vilket också blir ett socialt lärande. Det blir ett lärande om sig själv och sina egna beteenden genom att se hur andra reagerar på dessa.

Genom att låta barnen arbeta på detta sätt i grupp med surfplattan kan jag se att det till största delen handlar om ett socialt lärande och träning i samarbete för eleverna. Jag ser som tidigare sagts också att barnen kommunicerar verbalt med varandra. Jag ser därför denna aktivitet som positiv, men då med en pedagog som finns i närheten som hjälp och stöd då eleverna behöver detta. Precis som i många andra aktiviteter kan väldigt många sociala färdigheter tränas även i denna aktivitet och den är därför inte svår att motivera.

Min undersökning har gett mig större kunskaper om hur verbal kommunikation, samarbete och kunskap och lärande framträder i dessa aktiviteter och vad som krävs av mig för att gynna elevernas utveckling inom dessa områden. Jag anser det dock svårt att motivera barn som sitter ensamma med en surfplatta och ser därför inte detta som ett bra alternativ. Jag upplevde att samarbetet tränades bäst då eleverna fick samsas om en surfplatta. Det var inte alltid det goda samarbetet som hägrade och det uppstod en del konflikter då eleverna inte var överrens om hur samarbetet skulle gå till. De löste oftast dessa konflikter själv och det är också ett lärande, att kunna stå på sig om sina egna uppfattningar, att kunna kompromissa och att se hur kompisarna uppfattar en i gruppen. Samarbete skedde naturligtvis även om eleverna hade varsin surfplatta, men där krävdes det inte av eleverna att behöva kompromissa och lösa konflikter, eftersom de hade sina egna surfplattor att tillgå.

Jag är medveten om att mina tankar och föreställningar om arbete med surfplattan påverkar min studie och att mina observationer inte är så omfattande och inte pågick under så lång tid. Hade mer tid funnits hade jag kunnat observera aktiviteterna under en längre tid och även kunnat komplettera med intervjuer om surfplattans användning med pedagoger för att få mer bredd på undersökningen. Min undersökning kanske hade fått mer trovärdighet genom att få flera synvinklar på arbetet med surfplattor.

Trots detta så kunde ändå se många intressanta saker hända i mina observationer då eleverna arbetade med surfplattorna. Eleverna var engagerade och verbal kommunikation, samarbete och kunskap och lärande framträdde då de satt tillsammans runt surfplattorna. Undersökningen har ökat mina kunskaper om hur verbal

34

kommunikation, samarbete och kunskap och lärande framträder i arbetet med surfplattorna och hur man som förskollärare kan göra didaktiska övervägande för att stärka eleverna i detta. Då eleverna satt i grupp runt surfplattorna lockades de till verbal kommunikation och samarbete. De lärde sig saker av varandra och delade gärna med sig av sina erfarenheter. Då eleverna satt ensamma vid surfplattan var de engagerade men både verbal kommunikation och samarbete uteblev dock helt. Även lärandet i denna aktivitet var svårt att se i min undersökning.

Vid observationerna då flera barn arbetade med surfplattan upptäckte jag också att elever som inte umgås i andra aktiviteter kommunicerade med varandra om vad som hände i och kring surfplattan. Detta gav mig tankar om att denna aktivitet kan vara ett sätt att arbeta mer aktivt med för att skapa sociala relationer, vilket är ett viktigt arbete i förskoleklassen, då barnen kommer från olika förskolor och därför känner inte alla barn varandra sedan tidigare. En annan upptäckt jag gjorde i denna undersökning var att jag som förskollärare väldigt lätt kunde se vart eleverna befann sig i sina sociala färdigheter, vilket var väldigt intressant.

Jag tycker att det hade varit väldigt intressant att göra fler undersökningar om surfplattan i förskoleklass. Det finns inte så mycket forskning om detta och därför skulle all undersökning inom detta område vara intressant tycker jag. Men en ingång till forskning skulle kunna vara hur föräldrar ser på användning av surfplattan i förskoleklass och om de förstår i vilket syfte den används där. Når målen och syftena av dessa aktiviteter i förskoleklass ut till föräldrarna?

Genom denna studie har jag sett att pedagogens närvaro är viktig för att, inte minst kunna föra elevernas lärande vidare, men också för att få syn på detta lärande. Jag ser också att det är viktigt hur pedagogen placerar barnen och hur många surfplattor de får tillgång till påverkar hur samarbete, kommunikation, kunskap och lärande framträder.

35

Referenser

Aglassinger, Ursula, Strindholm, Sofia, Eva-Mari, Kallin, Rudnik Nordling, Christina (2012). Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan. Stockholm: Nacka kommun & Skolporten.

Tillgänglig: http://www.skolporten.se/wp-

content/uploads/2012/04/UL_artikel_3_2012_aglassinger_mfl.pdf [2014-10-13]. Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer: lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur

Arnqvist, Anders (1993) Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur Dahlkwist, Matts (2012) Kommunikation. Stockholm: Liber AB

Herrlin, Katarina, Frank, Elisabeth, Ackesjö, Helena (2012) Förskoleklassens didaktik, möjligheter och utmaningar. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur

Jansson, André (2009) kommunikation. Malmö: Liber AB

Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande: en länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Kjällander, Susanne (2014) APPKNapp – PEKA, LEK & LÄR I FÖRSKOLAN

Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Botkyrka kommun och Stockholms universitet. Tillgänglig http://appknapp.se/slutrapport/SV_rapport_appknapp_slutversion.pdf [2014- 09-30]

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Ljung-Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn: datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Diss. Malmö: Malmö högskola.

Myndigheten för skolutveckling (2006) Komma till tals – flerspråkiga barn i förskolan. Växjö: Davidssons tryckeri AB

Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid (2009) Barns lärande - fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber AB

Skolverket (2011) Läroplan för förskolan lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm: Edita Skolverket (2011) Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Edita

Skolverket (2014) Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet. Stockholm: Danagård

36

Smidt, Sandra (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB

Säljö, Roger, Linderoth, Jonas [red.] (2002) Utm@ningar och e-frestelser, it och skolans lärkultur. Stockholm: Bokförlaget Prisma

Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

37

Bilaga 1