Pedagogerna får frågan om hur de arbetar ni för att nå målen i läroplanen gällande genus? Det första spontana svaret vi får ifrån en av dem är: ”Nej... de gör vi ju inte”. Pedagogerna säger efter en stunds eftertänksamhet att det är en bra och svår fråga samt att de behöver reflektera över det eftersom de inte arbetar med genus på det sättet. De säger även att de kommit fram till att de jobbar med genus men inte medvetet. Vi frågar istället hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. På den frågan svarar pedagogerna att det är svårt när varken förskolan eller arbetslaget går in för det samt att man som ensam inte kan föra målet vidare. Svaleryd (2006) resonerar kring vikten av att hela arbetslaget tillsammans diskuterar och reflekterar över gemensamma mål för jämställdhetsarbetet på förskolan. Hon påpekar att det allra viktigaste är att som enskild pedagog vara medveten om hur ens egna uppfattningar om könsnormer ser ut för att kunna arbeta jämställt. Pedagogerna upprepar återigen vad de tidigare sagt om att det handlar om att behandla alla lika, att uppmuntra barnen oavsett vad de har på sig och att det har mycket att göra med kläder och färger. Som vi tidigare tog upp i delen, uppmuntran och bemötande så uppmuntras barnen till att de är lika mycket värda, även om en pojke kommer i rosa kläder. Skulle barnen mobba varandra får man ju som vuxen avstyra det samt att det annars är att sky undan ett problem, säger pedagogerna. De lägger till att de inte har hört något sådant på sin avdelning. De säger även att det (genus) handlar om vart och vad flickor och pojkar leker. Och att om det är problem i barngruppen så får man ta tag i det men det har dem inte i sin grupp, enligt dem. Detta tolkar vi som att pedagogerna strävar efter att behandla alla lika vilket det står i värdegrunden för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010) att pedagoger i förskolan skall göra.
Som vi tidigare nämnt i delen om pedagogernas syn på en jämställd barngrupp, tar en av pedagogerna, på eget initiativ fram läroplanen för förskolan och läser ett stycke ifrån den. Hon läser det stycke som vi refererar till i vår inledning.
32
”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö98 reviderad 2010, s 5).
Vi undrar utifrån detta om de inte tittat i den delen av läroplanen tidigare och hur medvetna de egentligen är om vad som står i den. Det står bland annat att alla som verkar i förskolan skall följa läroplanen och detta gäller både förskollärare och barnskötare. Men hur följer man en läroplan då man inte är medveten om dess innehåll?
Även i detta fall har pedagogernas egna uppfattningar om kön och jämställdhet betydelse, eftersom de påverkar hur de bemöter sin omgivning (SOU: 2006:75). Med omgivningen menar vi i detta fall barngruppen. Vi tolkar det som att pedagogernas privata uppfattning om dessa ämnen inte påverkar deras arbete med barnen. Detta baserar vi på kommentarer som:
”- Jag menar... om jag hade fått en pojke, jag hade inte satt papiljotter och klänning på han bara för att det ska vara genus.. Jag menar, för mig är han ju pojke… jag ska inte göra så att han blir gay, min egen son. Om han sen blir det av sig själv kan jag ju inte hjälpa men alltså, jag behöver ju inte styra det på det sättet.”
”- Men… eeh.. det var ju en pojke här som kom med glittertröjor.. en tröja med en fjäril med glitter på ett år.. som var tjejtröja, köpt på tjejavdelningen för alla tjejer hade likadana tröjor. Och den var lila eller rosa. Lila fleece hade han och det var så.. men han hade ju valt det själv. Och föräldrarna bara köpte det för han hade valt det själv. Och vi kunde ju inte säga Oh, my god.. alltså herregud.. jag kan ju tänka det för mig själv men.. okej, glitter tröja är väl lite väl att ta i men… det gick han i och det kom han i, i flera dagar.”
Dessa två citat visar att pedagogerna tänker på vad de säger till barnen och att de försöker hålla sina egna värderingar och åsikter för sig själv. Privat skulle de aldrig klä
33
sin pojke i en glittrig tröja med fjäril på eftersom de anser att det kan påverka hans sexuella läggning. Men när pojken i barngruppen som är barn till någon annan kommer till förskolan klädd på detta vis, väljer de att behålla sina privata tankar och åsikter för sig själv. Även detta kan vi koppla till vad Dolk (2011) tar upp gällande att göra kön och vad som anses vara ”rätt”. Pedagogen i citatet ovan säger sig välja bort flickkläder hos sin egen son för att inte påverka hans sexuella läggning. I relation till Dolks tidigare resonemang menar vi att pedagogen är orolig för att omgivningen skall ifrågasätta pojkens sexuella läggning utifrån vad han bär för kläder. Dolk (2011) belyser även att människor som inte passar in i någon av kategorierna som kvinna eller man, tenderar att bli ifrågasatta eftersom de inte passar in i de förväntningar vi människor har skapat. Även detta menar vi kan vara en orsak till varför pedagogen är så noga med att dennes pojkes kön och sexualitet inte ska bli ifrågasatt. Vidare har pedagogerna även en åsikt om pojkar som har hål i öronen.
”Nanette: Men, om en pojke här kommer och tar hål i öronen?
C: Ja jag tycker att det är fel! Men det är bara för att jag inte tycker att det är fint på pojkar.
Nanette: Men, hur ställer ni er till det då?
M: Man är ju inte ärlig.. även om jag tycker att något är fult så kan jag ju inte säga; Fyy vad fult, hur kan din mamma göra så? Alltså.. nää vad fin säger man..”
Pedagogerna anser att det är fel när pojkar har hål i öronen men säger att de håller åsikten för sig själv. De berättar att de säger till barnet att det är fint att det tagit hål i öronen, trots att de faktiskt egentligen tycker att det är fult. Utifrån detta anser vi att pedagogerna visar att de agerar utifrån läroplanens mål gällande motverkan av traditionella könsmönster och könsroller eftersom de inte försöker påverka pojken med den glittriga tröjan och heller inte en pojke med hål i öronen.
I kapitlet om tidigare forskning tar vi upp att de flesta könsteoretiker menar att ingen föds kvinnlig eller manlig, utan att vi föds med en kropp där vissa yttre karaktärsdrag gör att man uppfattas som flicka eller pojke. De menar att människan i fråga sedan blir bemött utifrån uppfattningen om de är en flicka eller en pojke (Elvin-Nowak & Thomsson, 2005). Med utgångspunkt i detta resonemang bör man som pedagog bemöta barn som barn och inte som flickor eller pojkar. Exemplet med pojken och den glittriga
34
tröjan kan tolkas som att pedagogerna ser honom främst som pojke. De tar fasta på hans yttre karaktärsdrag och skiljer honom utifrån dessa ifrån gruppen flickor. Vi tolkar det som att pedagogerna därför uppfattar pojkens klädval som felaktigt, då det är en så kallad flicktröja han har på sig. Problemet som uppstår kan enligt Ambjörnsson (2005) vara att pedagogernas uppfattning av vilka kläder pojkar respektive flickor bör använda kan få konsekvenser för enskilda barn. Vi menar att det för pedagogerna är en så kallad flickig tröja och att pojken istället borde ha en pojkig tröja eftersom flickor och pojkar för pedagogerna är olika. Vi uppfattar det dock som att detta istället är något som bör förespråkas, framförallt enligt könsteoretikerna. Alltså genom att acceptera att flickor har så kallade pojkkläder och pojkar har så kallade flickkläder bör det också vara enklare att se alla som barn och människor, istället för grupper om flickor och pojkar.
Denna diskussion har också i hög grad relation till det citat ifrån läroplanen som vi valt att visa i vår inledning. Framförallt den sista meningen som lyder: ”Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö98 reviderad 2010, s5). Vi tolkar detta som att ifall pedagogerna försöker se alla barn som lika, istället för grupper om flickor och pojkar, bör det också vara enklare för dem att ge alla barn samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Pedagogerna uppger under vår intervju att de ser flickor och pojkar som så väldigt olika. Kan det kanske vara så att pedagogernas personliga syn på kön som så olika, försvårar möjligheten för dem att uppnå målen i läroplanen?
Längre fram i intervjun frågar vi pedagogerna om flickor och pojkar behandlas lika på deras avdelning. En av dem svarar att man måste se alla barnen oavsett vad, även om det ibland kan vara svårt. En annan pedagog svarar att det är så självklart att man faktiskt inte ens behöver prata om det. Vi frågar även om de anser att de ger flickor och pojkar samma möjligheter. Första svaret vi får är att barnen tar för sig och att om de skulle råka glömma något barn så skulle inte barnen vara rädda för att säga till om någonting. De säger även här att de jobbar mer ålders inriktat och att vissa leksaker inte är lämpliga för de små barnen. Men att annars får killar och tjejer leka med precis vad dem vill oavsett kön.
35
Pedagogerna upprepar ett flertal gånger under intervjun att de valt att inrikta sitt arbete på andra ämnen än genus. Vi tolkar det som att pedagogerna upplever att verksamhetens innehåll och upplägg är något som varierar på förskolor beroende på vad pedagogerna har för intresse. Som vi nämner i vårt kapitel om läroplanen ska personliga åsikter och värderingar inte ha någon betydelse för arbetet på förskolan. Alla skall följa läroplanen. Detta innebär att pedagoger inte har rätten att välja bort något från läroplanen på grund av bristande intresse och heller inte lägga till något som strider mot läroplanens värdegrund, mål och riktlinjer. Meningen är inte att ett ämne skall ersätta ett annat vilket pedagogerna på vår utvalda avdelning faktiskt säger sig göra. De berättar att de valt en åldersindelad inriktning och att de jobbar med lek, hälsa och matematik samt att genus inte är ett av de ämnen som de valt att arbeta med.
36
5 Diskussion
Målen i läroplanen gällande genus, jämställdhet och motverkan av traditionella könsmönster har länge varit svåra att nå upp till. Därför tillsattes Delegationen för jämställdhet i förskolan för att skynda på arbetet (SOU: 2006:75). Om målen är svåra att nå upp till då man är medveten om dem och det även tillsätts ett dokument för att underlätta arbetet, undrar vi om det är möjligt att pedagogerna på vår utvalda avdelning når upp till målen då de inte visar bekantskap med det som berör genus i läroplanen. Detta leder oss vidare i en diskussion som rör hela läroplanens innehåll. Pedagogerna i vår studie visar bristande kunskap om det eller den del av sitt uppdrag som rör området genus, men hur medvetna är de om resterande innehåll i läroplanen? Däremot visar de på en medvetenhet om likabehandling och respektfullt bemötande av alla barn, oavsett bakgrund. De håller även personliga åsikter som inte rör verksamheten för sig själv och är medvetna om att detta inte får påverka vad de förmedlar till barnen. Detta är dock endast delar av vad som står i läroplanen och uppdraget som pedagog i förskolan innebär så mycket mer.
Trots att vi gav pedagogerna intervjufrågorna i förväg upplevde vi det som att de inte tittat på frågorna innan intervjun. Vi upplevde det som att vi fick spontana svar under intervjun. Även om vi bekymrat oss över att svaren i viss mån tycktes oss mer ogenomtänkta än vi hoppades på har vi såhär i efterhand känt oss tacksamma då vi upplevde dem som uppriktiga. Det var under gruppintervjun en utmaning för oss att inte lägga orden i munnen på pedagogerna då deras svar inte motsvarade vad vi egentligen ville höra, att de arbetade ur ett medvetet genusperspektiv. Vi var oroliga att endast en gruppintervju inte skulle ge tillräckligt med material men tillsammans med observationer kände vi att vi fick en bra grund att stå på för att kunna genomföra vår studie.
37
medvetet göra skillnad på flickor och pojkar, frågan vi då ställer oss är hur de ska lyckas nå målen angående genus i LpFö98 när den ansvariga på avdelningen inte vet ordet genus betydelse. Vi upplever det som att vårt resultat stämmer väl överens med den tidigare forskning som gjorts inom detta område. Framför allt att det behövs mer kunskap inom genus, uppenbarligen ordets betydelse och även förslag på hur en förskola kan arbeta med genuspedagogik. Under arbetets gång har vi insett vikten av att dokumentera sitt eget arbete och utvärdera det för att inte fastna i gamla mönster. För att kunna utveckla sitt arbetssätt anser vi att det krävs ett öppet sinne för förändring, samt utbildning för pedagoger redan verksamma i förskolan. Vi tror att anledningen till att dessa pedagoger inte arbetar med genus är brist på kunskap om hur de skulle kunna arbeta genusinspirerat. Detta eftersom de blandar ihop genusarbete med att arbeta jämlikt. Vi tror att de hade gjort ett mycket bra arbete ut ett genusperspektiv om de fått utbildning om dess vikt och vad genusmedvetenhet i det pedagogiska arbetet innebär och i framtiden bidrar till. Vi tror att de någonstans fått upp ögonen för genuspedagogik eftersom de själv reflekterade över sitt eget sätt att bemöta barnen på och kom fram till att det faktiskt är konstigt att de tilltalar barnen olika beroende på deras kön.
I vårt urval skrev vi att vi först var i kontakt med en annan, större förskola med väldigt ojämn könsfördelning hos barnen. I efterhand har vi funderat över om det inte hade varit otroligt intressant att genomföra studien hos dem just med tanke på den ojämna könsfördelningen. Genusmedvetenhet hos pedagogerna hoppas vi tas på större allvar i en barngrupp som ser ut på det sättet i fördelningen av barn.
Vi har påtagligt märkt styrkan av att arbeta i grupp under detta arbete. Under arbetets gång har vi tagit tillvara på varandras sätt att se på saker, bollat idéer och tankar fram och tillbaka och kanske viktigast av allt, stöttat varandra de dagar motivationen sinat. Vårt eget tankesätt gällande arbetet med genus har utvecklats sen vi påbörjade denna studie. Trots snart sju terminer på lärarutbildningen var vi fortfarande relativt omedvetna om begreppet genus, dess innebörd och hur man kan arbeta ur ett genusperspektiv i förskolan. Därför är vi otroligt tacksamma att vi valt just detta ämne till vår studie då det har utvecklat vårt tänkesätt, kunskap och framförallt vår medvetenhet av att vara professionell i yrket som förskollärare.
38
Referenser:
Angelfors, Christina & Schömer, Eva (2009) En bok om genus- Nyfikenhet, nytänkande,
nytta. Göteborg: Intellecta Infolog. (234s)
Delegationen för jämställdhet i förskolan, (2006) Jämställdhet i förskolan- Om
betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: Edita
Sverige AB (325 s)
Dolk, Klara (2011). I: Lenz Taguchi, Bodén & Ohrlander (2011) Genuspedagogiskt
trubbel. Från en kompensatorisk till en komplicerande och normkritisk genuspedagogik.
Stockholm: Liber. (212s)
Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Heléne (2005). Att göra kön- om vårt våldsamma
behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. (267s)
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur (512 s)
Gannerud, Eva (2001), Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Stockholm: Liber AB. (191s)
Graaf, Helmadotter & Ruben (1991), Visst är det skillnad- Om att arbeta utifrån både
flickors och pojkars behov. Malmö.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. X-O Graf Tryckeri AB: Uppsala
39 Läroplan för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010)
Rithander, Susanne (1991) Flickor och pojkar i förskolan- Hjälpfröknar och rebeller. Falköping: Almqvist & Wiksell Förlag AB
Skolverket (1999) Olika på lika villkor, en analog om jämställdhet i förskolan. Uppsala: Trycksaksmäklaren. (204s)
Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur (208s)
Svaleryd, Kajsa (2003) Genuspedagogik. En tanke och handlingsbok för arbete med
barn och unga. Stockholm: Liber. (143s)
Svaleryd, Kajsa. (2003). I: Volk, Eva Lena. (2006) Varför genusmedveten pedagogik? Stockholm: Edita. 128s
Tallberg Broman, Ingegerd (2002) Pedagogiskt arbete och kön- Med historiska och
nutida exempel. Lund: Studentlitteratur. (194 s)
Tallberg Broman, Rubinstein Reich & Hägerström (2002). Likvärdighet i en skola för
alla- Historisk bakgrund och kritisk granskning. Skolverket. Kalmar: Lenanders
grafiska AB. (226 s)
Intervju med pedagogerna 2011-09-16 Observation 2011-09-16
Internet:
Ambjörnsson, Fanny. Den rosa overallen (2005
)
http://www.ep.liu.se/ecp/015/ tillgänglig 2011-11-09Skolverkets hemsida, http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/laroplaner-1.147973 tillgänglig 2011-11-09
40