Pedagogernas kunskaper inom AKK

Träningsskolan: Ingen av lärarna inom träningsskolan uppger att det pågår någon aktiv AKK- utbildning för deras del.

Jag har gått några kurser, men det var många år sen. Sen har jag gått någon föreläsning så där. Sen har vi ju varit på den kommunikationskarnevalen i Göteborg, så där har jag fått lite. Men sen får man ju vidareutbilda sig själv (L 1).

Samtliga lärare som arbetar inom träningsskolan påpekar att de är mycket hjälpta av sin egen erfarenhet när det kommer till att hitta vägar till kommunikation. En lärare menar att viss kunskap kommer från olika kurser kring AKK, men att det i huvudsak handlar egen

arbetslaget. Det är viktigt att hjälpas åt. En lärare menar att det sitter ju i väggarna och att man lär av sina kollegor. Lärarna säger att de pratar mycket kommunikation med varandra, att det är viktigt att hjälpas åt. ”Man ska ju bada barnet i kommunikation… det ena utesluter inte det andra. Det är inte jag som sagt det utan det kommer från, jag har läst det där” (L 2). Läraren poängterar vikten av att arbeta tillsammans för att det ska bli bästa möjliga förutsättningar för eleverna. En lärare menar att det är viktigt att arbetslaget talar mycket om hur kommunikation kan utvecklas, att ha schemabilder är inte samma sak som bilder som kan bidra till att

eleverna kan uttrycka en önskan eller be om hjälp (att byta spel på iPad exempelvis). En lärare menar att bilderna i elevernas personliga bildknippen utgör den möjligheten. Läraren poängterar hur viktig att dessa knippen uppdateras ofta och utformas individuellt, efter elevens behov och intressen.

Lärarna på träningsskolan uppger att alla är hjälpa av talpedagogen på elevhälsan.

Talpedagogen hjälper arbetslaget med att vidareutveckla kommunikationen. En lärare tar upp vikten av att få ha kontinuerliga möten med logopeden och vikten av att få handledning vilket logopeden hjälper arbetslaget med, men lärarna efterfrågar mer kontakt och stöd. En lärare menar att kontakten med habiliteringen inte fungerar så bra.

Sen är det ju även logopeden på habiliteringen, men tyvärr är det inte så jättetight kontakt med habiliteringen nu för tiden… det var bättre förr (L 1).

Samtliga lärare pratar kring svårigheten kring att hitta rätt och bra material. Lärarna uppger att mycket att materialet skapar de själva. ”- Materialet får man hitta på själv, det finns ju aldrig något färdigt” (L 1). När det kommer till att skapa eget material arbetar samtliga lärare med samma bildbasprogram (InPrint) och utformningen på bildkartorna följer samma mall. En lärare menar att kan vara roligt och utmanande att skapa eget material, men att det är otroligt tidskrävande.

Gymnasiesärskolans individuella program: Samtliga lärare framhöll vikten av att utbyta erfarenheter. När frågor om utbildning inom AKK ställdes svarade de att de lär sig bäst genom erfarenheter och av varandra. Bland lärarna betonas värdet av att man som lärare har möjlighet till organiserade och återkommande möten med kollegor, som till exempel

arbetslagsmöten. Lärare uttryckte att de behöver få samtala med andra om undervisning och om olika elever.

Under intervjuer framkom att utbildning inom språk är en bra bakgrund för att arbeta med elever som har språkliga svårigheter. Förståelse för hur språkinlärning fungerar och hur ett nytt språk succesivt behärskas kom till användning när det gäller att förstå hur

kommunikation kan ske utan det verbala språket. Att ha insikt i svårigheter med att kunna uttrycka sig ansågs bland lärarna vara till hjälp för att hitta andra vägar till kommunikation för elever utan möjlighet att kunna tala.

I stället för utbildning inom någon speciell form av AKK framhöll lärarna att det är viktigt med samarbete med rehabilitering och logopeder eftersom material och hjälpmedel måste anpassas till eleverna. En av lärarna uttryckte att det bästa vore om en logoped kunde tillhöra personalgruppen så att de kunde arbeta tillsammans varje dag.

En viss frustration under en av observationerna kunde dock märkas över bristen i att inte kunna det tekniska om en dator inte fungerar. Det upplevdes som om lärarna tyckte att det tog tid innan en datatekniker kunde komma och åtgärda problemet som uppstod.

Sammanfattningsvis kan vi se att samtliga lärare arbetar med någon form av AKK för att öka elevernas möjligheter till att kommunicera. Det handlar om tekniska hjälpmedel, bilder, pekprat samt tecken som stöd. Lokalerna med uppsatta bilder fungerar som förstärkning till kommunikation inom de båda skolformerna.

Samtliga lärare uppger dock att det kan vara svårt att hitta rätt form av stöd för att öka kommunikationen och det största hindret uppger lärarna är de själva. Det ligger ett stort ansvar i att hitta rätt form för att utveckla elevernas kommunikation och det krävs tålamod och tid. Lärarna uttrycker att det är viktigt att ta tillvara på elevens intresse och skapa individuellt stöd för alla elever. De lyfter fram att det är svårt att hitta lämpligt material och mycket får de skapa själva, vilket är tidskrävande.

Lärarna poängterar vikten av kollegialt samarbete, att det är viktigt att arbeta tillsammans, utbyta erfarenheter och lära av varandra. Vad som passar en elev passar inte alla. Ingen av lärarna uppger att de genomgår någon utbildning inom AKK, men samtliga lärare efterfrågar bättre kontakt med habilitering och då främst logoped.