Den pedagogiska utvecklingen medför nya krav och förutsättningar för skolans lokaler i egenskap av arbetsmiljö för elever och skolpersonal. En utveckling kommunen försöker bemöta genom flexibla lokaler med varierande storlek och utförande av läroytor.
Förhoppningen är att kunna samnyttja lokaler till olika ämnen men också att lokalerna lätt ska kunna anpassas till ett annat användningsområde. En annan faktor som påverkar
planlösningen är att kommuner vill ha möjlighet att kunna hyra ut delar av sina lokaler till föreningsliv, medborgare och privata aktörer efter skolans verksamhetstid.
4.3 LOU
En majoritet av de intervjuade upplevde upphandlingsprocessen vid tillämpning av LOU som resurskrävande. Möjligheten att göra undantag från LOU vid hyra av grundskolefastighet innebär ett stort risktagande för båda parter. För kommunen är det svårt att på förhand säkerställa att lokalerna uppfyller de specifika krav som kommunen ställer på sina
skolfastigheter eftersom de inte får påverka fastighetsägaren. För den privata fastighetsägaren utgör den största risken att de färdigställer en fastighet anpassad till de myndighetskrav som ställs specifikt på grundskolefastigheter innan de har ett underskrivet hyresavtal med
kommunen. 4.4 Markbrist
En utmaning många av de intervjuade kommunerna ser är bristen på kommunal mark vilket påverkar kommunernas möjlighet att upprätta skolfastigheter. Västerås Stad ser på sin situation pragmatiskt och anpassar sina lösningar från situation till situation. Alla Örebro kommuns skolfastigheter ägs av kommunens privata skolfastighetsbolag Futurum men
39
kommunen har ingen uttalad policy rörande inhyrning av skolfastigheter. Kungsbacka kommun upplever situationen som svår men ser ändå fortsatt eget ägande som en hållbar lösning. Öckerö kommuns beslut att sälja den kommunala marken till en privat aktör grundade sig i en rad faktorer. De huvudsakliga var dels att kommunens ekonomi var
ansträngd och inte klarade större investeringar, att kommunen såg positivt på samspelet med privata sidan vad gäller tidsvinster i projekterings- och produktionsskedet och det potentiella kompetens- och erfarenhetsutbytet.
4.5 Inflytande
Att gå från eget ägande till hyrande av skolor upplever några av kommunerna begränsar möjlighet till inflytande lokalmässigt sett. Samtidigt uppger de privata fastighetsägarna att de inte invänder mot lokalmässiga förändringar eller tillbyggnader så länge myndighetskraven uppfylls. Västerås Stad upplever att de har fått sina önskemål om lokalanpassningar
tillgodosedda i de grundskolor kommunen hyr av privata fastighetsägare.
Kommunen har planmonopol och kan därför bestämma vad och hur marken ska nyttjas. Det innebär att mark som kommunen i detaljplanen avsatt för kvartersmark för allmänt ändamål inte får bebyggas med annan verksamhet såsom bostäder. Det gjorde Öckerö för marken där Björkö skola ska upprättas och även Örebro kommun ser positivt på den möjligheten. 4.8 Samverkan
Partnering har samtliga kommuner erfarenhet inom och har använts i flera av deras
lokalprojekt. Bland fördelarna nämndes utbytet av kompetens och erfarenhet mellan parterna samt att arbeta mot samma mål. Öckerö valde att inkludera skolverksamheten i ett tidigt skede för att lokalen ska vara anpassad och fungera så effektivt som möjligt för de som sen ska utnyttja den. Ett synsätt som delas av PDSI som även de ser en fördel i att bli inkluderade i ett tidigt skede för att eliminera eller minimera eventuella risker.
40
5 DISKUSSION
Potentiella risker som en del kommuner ser med hyrande av grundskolefastigheter från
privata fastighetsägare har andra kommuner lösningar på. De risker som inte kan regleras med lagar och regler borde kunna avtalas fram så att båda parters behov och önskemål tillgodoses. Eftersom situationen redan idag lett till tillfälliga paviljonglösningar även hos kommuner som helst önskar äga sina fastigheter har behovet av flexibla lösningar från privata aktörer redan identifierats och nyttjats även av dessa kommuner. Precis som hyrandet av en nybyggd skolfastighet styrs av en avtalstid är även paviljonger en tidsreglerad lösning.
Även vid en färdigställd grundskola finns det på sikt en möjlig vinst vid hyrande från en privat fastighetsägare både tidsmässigt och ekonomisk vid tillbyggnad eller annan större lokalförändring. Vid privat hyrande behöver inte den privata fastighetsägaren till skillnad från en kommunalägd skola göra en upphandling enligt LOU för att få arbetet utfört utan kan fritt anlita entreprenörer för att utföra arbetet. Det snabbar på processen och kommunen slipper kostnaden som en LOU-upphandling av entreprenaden innebär.
Den förväntat minskade ekonomiska tillväxten i Sverige kommer med stor sannolikhet även påverka landets kommuner negativt. Det begränsar i sin tur kommunernas ekonomiska förutsättningar för upprättandet av grundskolefastigheter. Att sälja av kommunal mark till privata aktörer för exempelvis grundskoleverksamhet skulle innebära frigörande av kapital för kommuner (6). Det bör dock ses som ett sporadiskt såväl som kortsiktigt alternativ som ger ett tillfälligt ekonomiskt tillskott eftersom tillgången på kommunal mark är begränsad. För de kommuner där det redan idag råder brist på kommunal mark behövs andra lösningar för att tillgodose behovet av fler grundskolefastigheter. Genom att hyra av privata aktörer kan kapitalet som annars hade bundits upp i fastigheten nyttjas till annat.
Oavsett om kommunen hyr en grundskoleverksamhet av ett kommunalt eller ett privat bolag kommer denne att vara belagd med ett avkastningskrav. Sannolikt har en privat
fastighetsägare ett högre avkastningskrav eftersom verksamhetens syfte är att vara
vinstdrivande. Ett kommunalt bolags ändamål grundar sig i att verksamheten ska verka för samhällsnyttan. Samtidigt har en privat fastighetsägar större valfrihet vad gäller leverantörer, entreprenörer och andra yrkesgrupper som rör arbeten med fastigheten. Den privata
fastighetsägaren slipper den ekonomiska och tidskrävande processen att upphandla enligt LOU. Det skulle kunna ge upphov till såväl tidsmässiga som ekonomiska vinster.
De risker kommunerna uppger vid hyrandet av en privat aktör rör mest osäkerheten med ett nytt samarbetssätt och fördelningen av inflytande och ansvar över lokalernas utförande samt den andra partens avsikt med affärsrelationen. Risker som går att bemöta redan i
upphandlingen och avtalsförhandlingen. Att säkerställa att den privata fastighetsägaren har långsiktig syn på samarbetet. Utförs avtalsförhandlingen på ett utförligt sätt med tydliga krav, förväntningar och förtydliganden kring ansvarsområden undviks missförstånd och
feltolkningar för båda parter.
Vid utgånget hyreskontrakt ställs båda parter för potentiella risker. Att enas om en ny hyra eller vad effekten blir utifall att någon av parterna inte vill förlänga kontraktet. Kommunen kan genom detaljplanen styra över vilken verksamhetstyp som får bedrivas på tomten vilket i kombination med verksamhetsanpassningar som gjorts på lokalen begränsar den privata aktörens alternativ. Antingen att hitta en friskola som hyresgäst eller att utveckla en tids- och kostnadseffektiv process för att anpassa lokalen för annan typ av verksamhet.
41
6 SLUTSATS
Den rådande bristen på skolfastigheter i Sverige i kombination med att befolkningsprognosen för barn i grundskoleålder visar på fortsatt ökning, är en komplex fråga för landets kommuner att lösa. Kommunerna har dessutom olika förutsättningar ur bland annat ekonomiskt,
segregations- och tillväxtperspektiv.
Även om kommunerna till stor del har en liknande process med elevprognos och
kapacitetsutredning fram till att beslut kan fattas om upprättandet av en ny grundskola, skiljer sig synsättet på tänkbara lösningar avseende ägaren till fastigheten. Vissa kommuner har en fastställd policy om enbart eget ägande av sina grundskolefastigheter medan andra har en pragmatisk inställning.
Att tillgodose behovet av skollokaler är en förutsättning för att grundskoleelever ska kunna fortsätta erhålla sin obligatoriska utbildning. En utbildning som utgör en av samhällets
grundläggande verksamheter med sin nära anknytning till demokratins grund och värderingar. En pragmatisk syn på lösningar till skolbristen med hjälp av en marknadsmix tillsammans med privata aktörer där alla parter, kommunala såväl som privata, tillsammans bidrar med sina kompetenser borde ligga i alla parters intresse.
42
Litteraturförteckning
1. Skolval. Vad är relativ närhet? Skolvalet i Stockholm. [Online] [Citat: den 16 Maj 2019.] Hämtad från: http://skolval.nu/.
2. Statistiska Centralbyrån. Befolkningsprognos för Sverige. SCB. [Online] den 6 November 2018. [Citat: den 10 April 2019.] Hämtad från: https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningsprognos-for-sverige/.
3. Sveriges Kommuner och Landsting. Diagram för kommunerna. Sveriges Kommuner och
Landsting. [Online] den 11 mars 2019. [Citat: den 12 maj 2019.] Hämtad från:
https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/sektornisiffror/diagramforkommunerna.1882.ht ml.
4. Vivo, Lucas De. Hela listan: Så skuldsatt är din kommun. Dagens Industri. [Online] den 21 Maj 2018. [Citat: den 10 April 2019.] https://www.di.se/nyheter/hela-listan-sa-skuldsatt-ar- din-kommun/.
5. Kommuninvest. Finansierar-kommunsektorns-utveckling. Kommuninvest. [Online] [Citat: den 10 April 2019.] Hämtad från: https://kommuninvest.se/om-oss/vart-uppdrag/finansierar- kommunsektorns-utveckling/.
6. Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten, maj 2019 Om kommunernas och
regionernas ekonomi. maj 2019 : SKL [Internet], [Citerad den: 13 maj 2019]; Hämtad från:
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-547-9.pdf. isbn 978-91-7585-547-9. 7. Statistiska Centralbyrån. Snabba fakta Sveriges BNP. SCB. [Online] den 6 november 2018. [Citat: den 12 maj 2019.] Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i- siffror/samhallets-ekonomi/bnp-i-sverige/.
8. —. Nationalräkenskaper, 1:a kvartalet 2018. SCB. [Online] den 30 maj 2018. [Citat: den 2019 maj 2019.] Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och- arsberakningar/pong/statistiknyhet/nationalrakenskaper-1a-kvartalet-2018/.
9. —. Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar. SCB. [Online] den 28 februari 2019. [Citat: den 12 maj 2019.] Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och- arsberakningar/.
10. Sveriges Kommuner och Landsting. Kommuner och regioner. SKL. [Online] den 9 April 2019. [Citat: den 10 April 2019.] Hämtad från:
https://skl.se/tjanster/kommunerochregioner.431.html.
11. Aftonbladet . Stora behov av nya förskolor och skolor närmaste åren. [Online] den 2 Juni 2018. [Citat: den 16 Maj 2019.] Hämtad från:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/m6wnyp/stora-behov-av-nya-forskolor-och- skolor-narmaste-aren.
12. Sveriges Kommuner och Landsting. Branschdagarna 2019. SKL. [Online] 2019. [Citat: den 16 maj 2019.] Hämtad från:
https://skl.se/download/18.6e05192d169ff802b0a81126/1555073810600/Annika%20Wallens kog%20Branschdagarna.pdf.
13. Boverket. Skolans nya plats i staden - Kommuners anpassning till skolvalet och urbana
stadsbyggnadsprinciper. Karlskrona : Boverket, 2017. ISBN 978-91-7563-479-1.
14. Andersen, Heine. Vetenskapsteori och metodlära - En introduktion. Lund : Studentlitteratur, 1994. ISBN 91-44-38571-4.
15. Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund : Studentlitteratur, 2010. ISBN 978-91-44-06216- 7.
16. Lantz, Annika. Intervjumetodik - Den professionellt genomförda intervjun. Lund : Studentlitteratur, 1993. ISBN 91-44-38131-X.
43
17. Larsson, Staffan. Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Linköping : u.n., 2011. ISBN: 91-44-24331-6.
18. Boverket. Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor. PBL Kunskapsbanken -
en handbok om plan- och bygglagen. [Online] mars 2018. [Citat: den 13 maj 2019.] Hämtad
från: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa- byggnadsverk-tomter-mm/krav-pa-tomter/friyta-for-lek-och-utevistelse-for-forskolor-och- skolor/.
19. Skolverket. Det här gör skolverket. [Online] Stockholm: Skolverket, den 5 september 2018. [Citat: den 9 april 2019.] Hämtad från: https://www.skolverket.se/om-oss/organisation- och-verksamhet/det-har-gor-skolverket.
20. —. Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. [Online] [Citat: den 13 maj 2019.] Hämtad från:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet. 21. Upphandlingsmyndigheten. Tröskelvärden och gränser för direktupphandling.
Upphandlingsmyndigheten. [Online] den 21 mars 2019. [Citat: den 15 maj 2019.] Hämtad
från: https://www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/om- upphandlingsreglerna/Upphandlingsforfaranden/troskelvarden/.
22. Konkurrensverket. Konkurrensverket. Upphandlingsreglerna - en introduktion på
lättläst svenska. [Online] november 2011. [Citat: den 25 april 2019.] Hämtat från:
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/om-oss/upphandlingsreglerna---en-introduktion- pa-lattlast-svenska.pdf.
23. —. Upphandlingsreglerna – en introduktion. Stockholm : u.n., 2019. ISBN 978-91- 88566-33-1.
24. Sveriges Kommuner och Landsting. Internhyra rätt incitament för effektiva lokaler
[Online]. Stockholm : Sveriges Kommuner och landsting (SKL), 2012. ISBN: 978-91-7164-
799-3. [Citat: den 10 april 2019].
25. Statistiska Centralbyrån. Sveriges framtida befolkning 2019–2070 [Online]. Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), 2019. ISSN Serie BE18 –Sveriges framtida befolking. [Citat: den 24 april 2019].
26. Statistiska Centralbyrån: [Online]. Inrikes och utrikes födda efter region, ålder och kön. År 2000 - 2018. Statistikdatabasen. [Online] Statistiska centralbyrån, Stockholm, den 21 februari 2019. [Citat: den 24 april 2019.] Hämtad från:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/InrUt rFoddaRegAlKon/?rxid=5c5d6839-957b-4e87-be5c-2c23ff3ef98a.
27. Statiska Centralbyrån: [Online]. Folkmängd efter födelseregion, ålder och kön. År 2019 - 2120. Statistikdatabasen. [Online] Statistiska centralbyrån, Stockholm, den 12 april 2019. [Citat: den 24 april 2019.] Hämtad från:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0401__BE0401A/Befol kprognRevN/?rxid=5c5d6839-957b-4e87-be5c-2c23ff3ef98a.
28. Statistiska Centralbyrån. Snabb fakta invandring till Sverige. [Online] SCB, den 21 februari 2019. [Citat: den 24 april 2019.] Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-
statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/.
29. Sveriges Kommuner och Landsting. Flexibla skollokaler. u.o. : ETC Kommunikation, mars 2013. ISBN: 978-91-7164-927-0.
30. Agerberg, Anna-Bie. God samhällsbyggnad med kommunal samordning. Stockholm : Sveriges Kommuner och Landsting, 2017. ISBN: 978-91-7585-530-1.
31. Sveriges Kommuner och Landsting. Äga eller hyra verksamhetslokaler? - Strategier för
konsekvensbedömning och beslut. Stockholm : Sveriges Kommuner och Landsting, 2008.
44
32. —. Effektiva kommunala fastigheter Introduktion för förtroendevalda. SKL. [Online] februari 2007. [Citat: den 13 maj 2019.] Hämtad från:
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-233-2.pdf.
33. Montin, Stig. Privatiseringsprocesser i kommunerna: teoretiska utgångspunkter och empiriska exempel. Statsvetenskaplig tidskrift. [Online]. [Citerad: den 16 april 2019]; Hämtad från: https://journals.lub.lu.se/st/article/view/2899, 1992, Vol. 95, 1.
34. Umeå Kommun. Umeå kommuns lokalförsörjning Lokalförsörjningsdirektiv. Umeå
Kommun. [Online] den 1 oktober 2003. [Citat: den 5 april 2019.] Hämtad från:
https://www.umea.se/download/18.6f7b30ce15a38eb4e00a548/1487764908992/Umeå%20ko mmuns%20lokalförsörjningsdirektiv.pdf.
35. Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser grundskola 2018 [Online]. Stockholm : Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2018. ISBN: 978-91-7585-707-7. [Citat: den 5 april 2019]. Hämtad från: https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-707- 7.pdf?issuusl=ignore.
36. Sveriges Kommuner och landsting. Riskhantering vid Offentlig Privat Samverkan, OPS.
SKL. [Online] den 15 Februari 2010. [Citat: den 10 April 2019.] Hämtad från:
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-505-0.pdf?issuusl=ignore. ISBN 978-91-7164- 505-0.
37. Konkurrensverket. OPS Offentlig-privat samverkan. Konkurrensverket. [Online] den 24 Oktober 2008. [Citat: den 16 April 2019.]
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/upphandling/fragor-och-svar/offentlig-privat- samverkan.pdf.
38. AB, Byggherrarna Sverige. Partnering - TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFT. Byggherre. [Online] den 22 Mars 2018. [Citat: den 16 April 2019.] Hämtad från:
http://www.byggherre.se/library/2421/tillaempningsfoereskrift-partnering-abt-180322.pdf. 39. Otter, Johanna och Söderbäck, Sofia. En guide till strukterad partnering. Göteborg : Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management Chalmers Tekniska Högskola, 2014. Examensarbete 2014:37.
40. Sverige Television. Så blir styret i Kungsbacka. SVT Nyheter. [Online] den 9 oktober 2018. [Citat: den 9 maj 2019.] Hämtad från: https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-blir- styret-i-kungsbacka.
41. Kungsbacka kommun. Befolkning. Kunngsbacka kommun. [Online] [Citat: den 9 maj 2019.] https://www.kungsbacka.se/Sok/?q=befolkning.
42. Västerås stad. Befolkning. Västerås stad. [Online] [Citat: den 9 maj 2019.] Hämtad från: https://vasteras.se/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning.html.
43. Sverige Television. Inget maktskifte i Västerås. SVT Nyheter. [Online] den 4 oktober 2018. [Citat: den 9 maj 2019.] Hämtad från:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/klart-vem-som-kommer-styra-vasteras. 44. Örebro Kommun. Befolkningsprognoser. Örebro. [Online] den 17 April 2019. [Citat: den 20 Maj 2019.] https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/fakta-statistik-priser-- utmarkelser/statistik/befolkningsprognoser.html.
45. —. Fakta om Örebro. Örebro. [Online] den 11 April 2018. [Citat: den 20 Maj 2019.] https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/fakta-statistik-priser--utmarkelser/fakta-om- orebro.html.
46. —. Fakta och statistik - förskolor och skolor. Örebro. [Online] den 8 Augusti 2018. [Citat: den 20 Maj 2019.] https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/fakta-statistik-priser-- utmarkelser/statistik/fakta--statistik---forskolor--skolor.html.
47. Öckerö kommun. Befolkning. [Online] den 31 December 2018. [Citat: den 14 Maj 2019.] Hämtad från:
45
https://www.ockero.se/kommunpolitik/kommunfaktastatistikekonomi/befolkning.4.67d4fcf61 3888e0c5091a4d.html.
48. Wikipedia. Öckerö Kommun. Wikipedia. [Online] den 19 Februari 2019. [Citat: den 14 Maj 2019.] https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96cker%C3%B6_kommun.
49. Vacse AB. Vacses historia. Vacse. [Online] [Citat: den 11 maj 2019.] Hämtad från: https://vacse.se/om-vacse/om-oss/.
50. —. Aktieägare. Vacse. [Online] [Citat: den 11 maj 2019.] Hämtad från: https://vacse.se/investerare/aktieagare/.
51. —. Nyheter. Vacse. [Online] den 22 januari 2019. [Citat: den 11 maj 2019.] Hämtad från: https://vacse.se/nyheter/vacse-forstarker-portfoljen-med-nybyggd-grundskola-i-linkoping/. 52. —. Nyheter. Vacse. [Online] den 24 augusti 2016. [Citat: den 11 maj 2019.] Hämtad från: https://vacse.se/nyheter/vacse-forstarker-portfoljen-med-nybyggd-grundskola-i-linkoping/. 53. —. Fastigheter. Vacse. [Online] [Citat: den 11 maj 2019.] https://vacse.se.
54. Rikshem AB. Företagsfakta. Rikshem. [Online] [Citat: den 11 maj 2019.] Hämtad från: https://www.rikshem.se/om-oss/foretagsfakta/.
55. Molander, Per. Regelverk och praxis i offentlig upphandling. Stockholm : Finansdepartementet, 2009. ISBN 978-97-38-23225-5.
56. Flanagan, Roger, Jewell, Carol och Johansson, Jennie. Riskhantering i praktiken - Med
exempel från byggverksamhet. Göteborg : Byggnadsekonomi, Institutionen för bygg- och
miljöteknik - Centrum för management i byggsektorn (CMB) - CHALMERS , 2007. ISBN 978-91-976181-5-1 .
57. Wlofab. File: Risk Analysis Chart.svg. Wikipedia. [Online] den 27 September 2017. [Citat: den 14 Maj 2019.] Hämtad från:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Risk_Analysis_Chart.svg.
58. Statistiska Centralbyrån. Karta över Sveriges kommuner enligt indelning 2010-01-01.
Statistiska Centralbyrån [Online]. [Online] [Citat: den 9 maj 2019.] Hämtad från:
https://www.scb.se/contentassets/1e02934987424259b730c5e9a82f7e74/kommunkarta09.pdf. 59. Sveriges Kommuner och Landsting. Fakta om kommuner och regioner. SKL. [Online] den 16 april 2019. [Citat: den 9 maj 2019.] Hämtad från:
46
Figurförteckning
Figur 1. Upphandlingsprocessen (23) ... 7
Figur 2 Antal barn i grundskoleålder i Sverige år 2000–2070 (26; 27) ... 8
Figur 3. Idrottshall, exempel på lokal för uthyrning. Källa NCC [Internt material] ... 11
Figur 4. Exempel på nutida arbetsmiljö i skolan. Källa NCC [Internt material] ... 15
Figur 5. Relationsmodell OPS-projekt (36) ... 15
Figur 6. När entreprenör kommer in i bilden vid traditionell byggprocess [Egen figur] ... 17
Figur 7. När entreprenör kommer in i bilden vid byggprocess där partnering är implementerat.[Egen figur] ... 18
Figur 8 Karta Sveriges kommuner: Kungsbacka kommun (58) ... 19
Figur 9 Karta Sveriges kommuner: Västerås stad (58) ... 23
Figur 10 Karta Sveriges kommuner: Örebro kommun (58) ... 26
Figur 11. Karta Sveriges kommuner. Öckerö kommun (58) ... 29
47