Bland våra resultat framkommer att bestämmande över och kontrollerande av barn verkar ingå i fritidspedagogens roll, delvis utifrån styrdokument, men tydligast utifrån allmänna förväntningar. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet föreskriver att ingen på skolan ska utsättas för diskriminering (Skolverket 2015 s.7). Genom analysen uppkommer mönster för hur normer på olika sätt verkar begränsa och ofta försvåra för barn och pedagoger. Skolverket påpekar att diskriminering ofta utgår från normer (Skolverket 2011, s.202). En stor del av fritidspedagogens uppdrag är att hantera och arbeta med relationer med och mellan barnen (Skolverket 2014 s.14). Maktaspekter framkommer i vår studie som en framstående och inbyggd del av mänsklig interaktion. Vidare har vi fördjupat och problematiserat dessa maktaspekter i fritidshemmets kontext utifrån vardagliga handlingar, omgivning och intersektionella kategorier som kön och etnicitet. Tillsammans bidrar dessa faktorer till studiens pedagogiska relevans för fritidshemmet.
Referenser
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I:
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm, Liber.
Bengtsson, Jenny (2013). Jag sa att jag älskade han men jag har redan sagt förlåt för det - ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år. Diss. Linköping, Linköpings universitet.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:647144/FULLTEXT01.pdf [2016-03-17]
Carbin, Maria & Tornhill, Sofie (2004). Intersektionalitet - ett oanvändbart begrepp?
Tidskrift för genusvetenskap. 3. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2316/2070 [2016-04-07]
Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar - Pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Diss. Kalmar, Linnéuniversitetet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:755038/FULLTEXT01.pdf [2016-03-17]
Danielsson Malmros, Ingmarie (2012). Det var en gång ett land - berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar. Diss. Lund, Lunds universitet.
http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:lup.lub.lu.se:3046858 [2016-03-30]
Davidson, Bo & Patel, Runa (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare - att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. Jönköping, Högskolan för lärande och
kommunikation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732 [2016-03-30]
Goffman, Erving (2009). Jaget och maskerna – En studie i vardagslivets dramatik.
Stockholm, Norstedts.
Harré, Rom (2015). Positioning theory. I: Martin, J., Sugarman, J. & Slaney, K. L. (red.) The wiley handbook of theoretical and philosophical psychology.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/9781118748213.ch17/pdf [2016-03-18]
Harré, Rom & Moghaddam, Fathali (2003). Introduction: The Self and Others in Traditional Psychology and in Positioning Theory. I: Harré, Rom & Moghaddam, Fathali(red.). The self and others - positioning individuals and groups in personal, political and cultural contexts.
Westport, Praeger.
Harré, Rom & van Langenhove, Luk (1999). The dynamics of social episodes. I: Harré, Rom
& van Langenhove, Luk(red.). Positioning theory - moral contexts of intentional action.
Oxford, Blackwell.
Harré, Rom & van Langenhove, Luk (1999). Introducing positioning theory. I: Harré, Rom &
van Langenhove, Luk(red.). Positioning theory - moral contexts of intentional action.
Oxford, Blackwell.
Jensen, Iben (2011) Kategorier skapar positioneringar. I: Jensen, Elsebeth och Löw Ole (red.). Pedagogiskt ledarskap. Malmö, Gleerup.
Jensen, Iben (2015). Postcultural Communication? – Intercultural communication from a postcultural position. Nordicum-mediterraneum, 10(2).
http://nome.unak.is/wordpress/volume-10-no-2-2015/c81-conference-paper/postcultural-communication-intercultural-communication-from-a-postcultural-position/ [2016-04-12]
Lalander, Philip (2015). Observationer och etnografi. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm, Liber.
Lykke, Nina (2003). Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen.
Tidskrift för genusvetenskap, 1. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2275/2031 [2016-04-07]
Mattsson, Tina (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö, Gleerup.
Odenbring, Ylva (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar: könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Diss. Göteborg, Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22144/1/gupea_2077_22144_1.pdf [2016-03-17]
Rosales, René León (2010). Vid framtidens hitersta gräns - om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Diss. Stockholm, Mångkulturellt centrum.
Skolverket (2015). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 - reviderad 2015.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575 [2016-04-08]
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Fritidshem.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3301.pdf%3Fk%3D3301 [2016-02-19]
Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2498.pdf%3Fk%3D2498 [2016-02-19]
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund, Studentlitteratur.
Wentzel, Birgitta (2011). Handlingsutrymme i frikönat rum: Positionering genom språkande.
Diss. Trondheim, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.
http://brage.bibsys.no/xmlui/handle/11250/244035 [2016-03-02]
Werner, Jeff (2014). Med ögon känsliga för vitt. I: Werner, Jeff & Björk, Tomas (red). Blond och blåögd: vithet, svenskhet och visuell kultur. Göteborg, Göteborgs konstmuseum.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:795315/FULLTEXT01.pdf [2016-03-30]
Bilagor
Bilaga 1 - Mail till rektor
Hej,
vi är två studenter vid Södertörns högskola på programmet Grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem. Vi heter Malin Engström och Anton Larsson och ska skriva ett självständigt arbete motsvarande en C-uppsats. Vi undrar om vi får komma till en avdelning av er skolas fritidshem för att utföra observationer som fältstudier till vår uppsats under veckorna 10 och 11?
Vår förhoppning är att uppsatsen kan bidra med användbara reflektioner även för er verksamhet.
För att ni ska kunna ta ställning till vår förfrågan ska vi här nedan kortfattat beskriva vårt studieämne, syfte och tillvägagångssätt. Vårt studieområde är makt, status och normer bland barn och personal på fritidshem. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur fritidshemspersonalens handlingar påverkar hierarkier inom barngrupper på fritidshemmet.
Som sagt vill göra observationer. Det betyder att vi kommer att vilja delta, titta på och anteckna under de aktuella aktiviteterna på fritids på ett så smidigt och störningsfritt sätt vi kan. Vi vill gärna komma vid 3-5 tillfällen som varje gång sträcker sig från skoltidens slut till stängning för att få en så bred bild som möjligt. Kom gärna med tips på dagar som passar er extra bra eller situationer som är speciellt intressanta då vi är väldigt öppna med detta.
Datan från vårt fältarbete kommer endast användas till denna uppsats och vi kommer att göra plats, skola och personer anonyma i texten. För den som önskar delar vi gärna med oss av arbetet innan vi lämnar in det för att det ska gå att läsa och ställa frågor, kommentera eller be om ändringar.
Förhoppningsvis kan arbetet bli ett litet bidrag till större förståelse för det fritidspedagogiska området och fritidshemslärarnas kompetens. I bästa fall resulterar arbetet dessutom i intressanta perspektiv på er verksamhet som ni kan ha nytta av.
Skicka gärna vidare denna förfrågan och information till personal på fritidshem för att de ska kunna säga om de tycker detta är något för dem eller inte. Kom gärna med svar så fort ni kan då vi har en kort tidsram.
Undrar ni något så är ni väldigt välkomna att fråga. Ni når oss på denna mejl eller telefon xxx-xxx xx xx
Vänliga hälsningar, Malin Engström och Anton Larsson
Bilaga 2 - Förförståelse
Vi har tidigare tillsammans skrivit en B-uppsats i ett liknande ämne. Då fokuserade vi på hur status och roller fungerar i barns självstyrda aktiviteter på fritidshemmet, alltså med liten eller ingen vuxen inblandning. Vi analyserade barnens samspel med hjälp av sociologen Erving Goffmans teoretiska begrepp om roller, inspirerade från teatervärlden (Goffman 2009).
Dessutom använde vi pedagogen Marianne Dahls beskrivning av begreppet praktikgemenskaper (Dahl 2014). Det verkade då som om allianser eller en avsaknad av allianser bestämde ett barns makt. Ett barns anspråk på handlingsutrymme, status och makt stöddes eller förhindrades utifrån dess allianser. Vi såg även hur olika strategier för att erhålla status i gruppen användes mer eller mindre framgångsrikt. Status framstod som en kontinuerligt omskapande process som skedde genom bland annat förhandling.
Genom hela uppsatsarbetet har vi träffats för att vid varsin dator arbeta med uppsatsen cirka fyra dagar i veckan från kl. 9 på morgonen till 15.30 på eftermiddagen. Även fältarbetet utförde vi tillsammans. När vi letat efter och gått igenom teori och forskning har vi delat upp materialet och textproduktionen men gått igenom den tillsammans samt gjort ändringar och tillägg på varandras texter. Observationerna skrev vi först ut var för sig, sedan delade vi upp situationer där vi sammanfogade våra anteckningar. Därefter delade vi upp de färdiga anteckningarna i situationer för att göra grundläggande urval och analys var för sig. Därefter har vi gått igenom varandras material, gjort ändringar tillsammans och diskuterat fram dispositionen för analys och hela uppsatsen gemensamt. Med nödvändighet finns delar i uppsatsen som var och en av oss har arbetat mer på än den andra men vi har båda varit insatta i utarbetandet av samtliga delar.