Pedagogisk relevans

Vår mening är att resultatet av denna studie är till gagn för blivande och

yrkesverksam förskolepersonal då den påvisar delar av den komplexitet det innebär att hantera fall där barn misstänks fara illa. Vi har erhållit mer kunskaper kring de formella styrdokumenten som reglerar hanteringen av dessa fall och insikter kring hur många faktorer som påverkar beslutsfattningen vilket framgår i denna studie. Arbetet har medvetandegjort hur komplext det är att se och upptäcka omsorgssvikt då tecknen på detta är individuellt och sällan går att härleda till vad barnen varit utsatta för. Bilden av hur pedagoger upplever samverkan med socialtjänsten och att inte få någon återkoppling har fått oss att reflektera och problematisera huruvida vi verkligen är i behov av återkoppling eller inte, något som förskolepersonal borde reflektera kring för att synliggöra sin roll i sammanhanget. Oavsett vilka dilemman eller svårigheter förskolepersonal möter så kvarstår anmälningsskyldigheten något vi vill förstärka genom denna studie.

5.5 Nya forskningsfrågor

Arbetet med studien skulle kunna bli större än vi först trodde då det finns många områden att undersöka djupare. Ett område vi funnit tänkvärt är hur

förskolepersonals yrkesbakgrund och yrkeserfarenhet påverkar förmågan att uppmärksamma tecken på psykisk misshandel.

Referenser

Balldin, J. (2010). Utsatta barn i förskolan – utmaningar och möjligheter. En kunskapsöversikt. I SOU 2010:95. Se, tolka, agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. Slutbetänkande från Utredningen om utsatta barn i skolan. Stockholm: Fritzes.

Barnkonventionen (1989).

Hämtat 25 september 2012 kl. 10.30, från

http://www.rb.se/vartarbete/barnkonventionen/Pages/langversion.aspx

Barnombudsmannen (2012). Signaler – våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar. Stockholm: Fritzes.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Erdis, M. (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fridh, B. & Norman, G. (2008). Att utreda när barn far illa – en handbok om

barnavårdsutredningar i socialtjänsten. Stockholm: Gothia Förlag. Föräldrabalken (2012). Familjerätt (1949:381). I Svensk lag 2012, 15:e

upplagan (s. 1552-1576). Uppsala: Iustus Förlag.

Hindberg, B. (1999). När omsorgen sviktar – Om barns utsatthet och samhällets ansvar. Borås: Centraltryckeriet.

Hindberg, B. (2006). Sårbara barn – att vara liten, misshandlad och försummad. Stockholm: Gothia Förlag.

Janson, S., Jernbro, C. & Långberg, B. (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige – en nationell kartläggning 2011. Stiftelsen Allmänna Barnhuset: Edita Västra Aros.

Lpfö (1998, reviderad 2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98 – Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.

Lundberg, I. (2005). Utsatta flickor och pojkar – En översikt av aktuell svensk forskning. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Lundèn, K. (2010). Att identifiera omsorgsvikt hos förskolebarn. Vad kan vi lära av forskningen. Göteborgs universitet.

Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen & Socialstyrelsen (2007). Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Västerås: Edita Västra Aros.

Olsson, S. (2011). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

OSL (2012). Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). I Svensk lag 2012, 15:e upplagan (s. 98-146). Uppsala: Iustus Förlag.

SoL (2012). Socialtjänstlagen (2001:453). I Svensk lag 2012, 15:e upplagan (s. 372- 385). Uppsala: Iustus Förlag.

Solberg, A. (2007). Hur förhåller sig barn till våld i hemmet?. I Maria Eriksson (red.), Barn som upplever våld. Nordisk forskning och praktik (s. 25-37). Stockholm: Gothia Förlag.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie (2011:01). Stockholm.

Hämtat 2 oktober 2012 kl. 14.09, från

http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049 /God+forskningssed+2011.1.pdf

Wiklund, S. (2006). Den kommunala barnvården – om anmälningar, organisation och utfall. Stockholm universitet.

Östberg, F. (2010). Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den sociala barnavården. Stockolms universitet.

Øystein Steinsvåg, P. (2007). Få slut på våldet – om säkerhetsarbete för barn. I Maria Eriksson (red.), Barn som upplever våld. Nordisk forskning och praktik (s. 155- 173). Stockholm: Gothia Förlag.

Bilaga 1. Intervjufrågor

Intervjufrågor

 Samtycker du till att delta i denna intervju som behandlar barn som far illa utanför förskolans verksamhet?

 Ålder:  Kön:

 Utbildning:

 Antal arbetade år inom förskola:

 Har du erbjudits eller gått någon utbildning för att hantera situationer då barn far illa?

 Följdfrågor: Vad behandlade utbildningen? Upplevde du att den var givande, i så fall, på vilket sätt?

 Vilka skyldigheter har du om du misstänker att ett barn far illa utanför förskolans verksamhet?

 Berätta om dina erfarenheter kring hur man hanterar situationer där det misstänkts att ett barn farit illa?

 Följdfrågor: Vilka svårigheter/dilemman har du upplevt?  Hur upplever du att ärenden behandlas efter att anmälan gjorts till

förskolechefen?

 Hur upplever du samverkan med socialtjänsten överlag?

 Hur upplever du mötet med vårdnadshavare före, under och efter att en anmälan gjorts?

 Följdfrågor: Vilka svårigheter/dilemman har du upplevt?  Hur upplever du mötet med barnet som du misstänker far illa?

Bilaga 2. Missivbrev

Pedagogens dilemma - Att pedagogiskt hantera situationer där barn

misstänks far illa utanför förskolan verksamhet.

Till förskolepersonalen

Vi är två studenter från Mälardalens högskola, Andrea Karlsson och Jennie Ekroth, som denna termin skriver examensarbete inom pedagogik på grundnivå. Studien är av kvalitativ karaktär. Syftet med vår studie är att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer där de misstänker att barn far illa utanför förskolans verksamhet. Studien syftar även till att undersöka de skyldigheter, svårigheter och dilemman som kan uppstå. Vi anser att ämnet är viktigt och behöver större utrymme då barn far illa varje dag.

Vi undrar om du som arbetar på förskolan vill delta i en personlig intervju med en av oss. Intervjun beräknas äga rum under veckorna 42-43 och beräknas ta runt 45 min. Med intervjun hoppas vi få en bild av dina personliga erfarenheter av hantering av situationer där barn misstänks fara illa utanför förskolans verksamhet.

Intervjuerna sker endast vid samtycke, är helt frivilliga och kan avbrytas när helst den intervjuade önskar. Vi utlovar konfidentialitet vilket innebär att namn på person och verksamhet kommer bytas ut i studien. Intervjun kommer att dokumenteras via ljudupptagning vilket endast kommer avlyssnas av oss två studenter. Vi kommer att transkribera ljudupptagningen till skriftligt format där vi även byter ut de namn som förekommer. Efter transkriberingen kommer inspelningarna raderas. Uppgifterna som framkommer i intervjuerna kommer enbart att användas i vår studie. Förskolechefen delges denna information.

Önskar du ytterligare upplysningar om den aktuella studien får du gärna höra av dig till oss.

Jennie Ekroth Andrea Karlsson

Mail: jeh08001@student.mdh.se Mail: akn09004@student.mdh.se Handledare: Niclas Månsson