Pedagogiska aspekter

Det är självfallet inte möjligt att dra några alltför långtgående slutsatser om hur uppdragen påverkat elevernas motivation och studieresultat. Å andra sidan finns flera exempel där eleverna motiverats av sina uppdrag och där kopplingen mellan teori och praktik fungerat på avsett sätt. Att

• lära sig kontakta okända människor • träna enskilt arbeta och arbete i grupp • träna självförtroende

• påbörja ett aktivt medborgarskap och lära sig mer om hur samhället

egentligen fungerar.

Även om det finns en del brister måste kontaktpersonerna i företagen och i de kommunala förvaltningarna ges en eloge för det sätt de tar sig an sina uppgifter.

Eleverna får en möjlighet att visa upp sig och knyta kontakter med företag/arbetsgivare. Nästa steg kan t ex bli ett sommarjobb e dyl. Eleverna kan i detta projekt visa upp andra färdigheter än i tradio- nellt skolarbete. fungerar. (Ordförande, Företagarna)

Erfarenheter från verksamheten visar också att elever till exempel är posi- tiva till att skriva bloggar, vilket samtidigt kan motivera till fortsatt skri- vande i andra sammanhang. Kanske skulle bloggen senare kunna följas upp mera systematisk inom bl.a. svenskämnet, där läraren utgår från varje elevs nuvarande förmåga att uttrycka sig i skrift. Bloggarna ger även andra möjligheter, som till exempel, att ta upp ett samtal om hur uppdra- get utförts, d.v.s. arbetsplanering, men även för att diskutera grupparbetet och dess svårigheter och fördelar och vad det kan betyda för framtiden att kunna arbeta i grupp. Med tanke på att det är mycket som skall hinnas med under uppdragstiden riskerar bloggskrivandet att bli något av en fri- stående aktivitet där elever tycker att det är roligt att synas och finnas på nätet. Baksidan av detta är att de elever som har problem med sitt skri- vande, eller är rädda och osäkra av andra skäl för att ”hängs ut” i offent- ligheten. Om bloggskrivandet sker i grupp och på ett sådant sätt att grupparbetet fungerade väl skulle något av detta problem försvinna, sam- tidigt som elevernas skulle tvingas att träna sin förmåga att arbeta i grupp. Det vilar i det avseendet ett stort ansvar på lärarna både för formen och för innehållet i detta arbete. Ett avgörande problem förefaller vara att lärarna inte förfogar över den tid som skulle behövas för att klara detta. I annat fall måste bloggskrivandet ifrågasättas, även om många elever som gillar att skriva dessa och att det även förekommer gruppskrivna bloggar, så är det alltför många elever som utsätts för en betydande press. Ambi- tionen med bloggen är vällovlig, men det finns således också en baksida på detta mynt. Detta problem förefaller däremot vara löst i de avslutande

”offentliga redovisningarna” av uppdragen genom att dessa sker i grupper och där eleverna tillsammans med lärarna har planerat hur presentationen skall ske. I detta moment förefallet också stödet till eleverna vara bättre. Kanske för att här ”hängs” i annat fall även lärarna ut på ett mera påtag- ligt sätt om presentationen misslyckas. Den stora förtjänsten både med bloggskrivandet och med de offentliga redovisningarna förefallet vara att dessa ger verksamheten en välförtjänt uppmärksamhet.

Sammanfattningsvis bör följande teman bli föremål för överväganden: • Ökad samverkan lärare – elev

• Utveckla formerna för grupparbetet • Utveckla formerna för bloggskrivandet • Fortsatt satsning på ”offentlig” redovisning

Avslutningsvis torde inte vara någon överdrift att påstå att Uppdrag Orsa uppfattas fylla en viktig funktion för eleverna, som ett stöd för att organi- sera och genomföra undervisningen, men även för de involverade företa- gen och kommunen har uppdragen ett värde, till exempel genom de in- formationsmaterial om verksamheten som eleverna producerar. Dessa in- formationsmaterial är i många fall välgjorda och kan till exempel av en del företag användas i deras verksamhet. Uppdrag Orsa framstår sam- mantaget som något som hela bygden slutit upp kring och är därmed be- tydelsefullt för hela orten.

Skolans engagemang är absolut viktigast för att kunna genomföra detta bra. Jag är glad och imponerad av att dom sätter så mycket resurser till detta. (Ordförande, Företagarna)

Uppdrag Orsa förfaller från dessa utgångspunkter vara något som är värt att fortsatt satsa på inför framtiden.

Referenser

Abrahamsson, K. Yrkesutbildning eller allmänbildning? Om gymnasie- skolan, generella kunskaper och jämlikhet, sid. 16 – 31 i Olofsson, J. (red.) (2007) Utbildningsvägen – vart leder den? Om ungdomar, yr- kesutbildning och försörjning. Stockholm: SNS Förlag.

Arfwedson, G, red. (2002) Mellan praktik och teori – Tio didaktiska be- rättelser om undervisning. Stockholm: HLS Förlag.

Barlebo Wenneberg, S. (2001) Socialkonstruktivism – positioner, pro- blem och perspektiv. Malmö: Liber Ekonomi.

Bauman, Z., May, T. 2004. Att tänka sociologiskt. Göteborg: Korpen. 2:a Upplagan.

Berger, P. L., Luckmann, T. (1979) Kunskapssociologi - Hur individer uppfattar och formerar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Brante, T. (1993) Den sociala konstruktivismen inom medicinsk socio- logi och teknologistudier, i Vest 1-1993, vol 6, sid. 19-52.

Ds 2000:62. Samverkan mellan skola och arbetsliv. Om möjligheterna med lärande i arbete.

Dewey, J. (1985). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos AB. Giddens, A. (1994) Sociologi 1. Lund: Studentlitteratur.

Goffman, E. (19949. Jaget och maskerna - En studie i vardagslivet dramatik. Stockholm: Rabén Prisma.

Granström, K. (2003). Förändring av roller och arbetsrelationer, i Berg, G., Scherp, H-Å. (red.) Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus, nr. 15. Myndigheten för Skolutveckling. Stockholm: Liber Distribution.

Granström, K., Einarsson, C. (1995). Forskning om liv och arbete i svenska klassrum – en översikt. Stockholm: Liber.

Gustafsson, C. (2006) Attraktiv skola - Preliminär slutrapport från Ar- betslivsinstitutets utvärderingStockholm: Arbetslivsinstitutet. Arbets- livsrapport nr 2006:34

Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktiskt och teoretisk kunskap? Myndigheten för skolutveckling/ Stockholm: Liber.

Gustafsson, B., Hermerén, G., Petersson, B. (2005) Vad är god forsk-

ningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel Stockholm: Vetenskaps-

Hammar Chiriac, E., Hempel, A. (2005) (red.) Handbok för grupparbete – att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund: Studentlit- teratur.

Jansson, A. (2002) Mediekultur och samhälle. Stockholm: Studentlittera- tur.

Jacobsson, A. (2001). Elevers interaktiva lärande vid problemlösning i grupp. En processtudie. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärar- högskolan.

Lundgren, M. (2001) Noretnätet – Ett pedagogiskt utvecklingsprojekt. Falun: Högskolan Dalarna. Rapport 2001:7.

Lübcke, P. Red. 1994. Filosofilexikonet. Filosofer och filosofiska be- grepp från A till Ö. Stockholm: Forum.

Odin, B (2006b) Näringslivssamverkan. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Arbetslivsrapport nr 31

Sjödin, S (1991). Problemlösning i grupp. Betydelsen av gruppstorlek, gruppsammansättning, gruppnorm och problemtyp för grupprodukt och individuell kunskapsbehållning. Umeå: Pedagogiska institu- tionen, Umeå universitet.

Skolverket. (2000) Lifelong Learning and Lifewide Learning. Stockholm. Stensmo, C. (1994) Pedagogisk filosofi Lund: Stundetlitteratur.

Strandberg, L. (2006) Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusk- lappar. Stockholm:Norstedts akademiska förlag.

Säljö, R. (2005) Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm : Norstedts akademiska förlag.

Thomas, W., I., Swaine Thomas, D. (1928) The Child in America. Be- havior Problems and Programs. New York: Alfred A Knopf.

Tomal, D., R. (2005) Action Research for Educators. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield education.

Internet

Internet 1: http://www.uppdragorsa.se (2007-06-08)

Internet 2: http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg (2007-06-08) Internet 3: http://www.orsaskolan.se (2007-06-08)

Bilaga 1 2007-10-05

1. Viken/vilka anser Du vara de bärande tankarna bakom Uppdrag Orsa (UO)?

2. Hur ser Du på de medverkande företagens roll och engagemang i UO? 3. Hur ser Du på de medverkande kommunala förvaltningarnas roll och engagemang i UO?

4. Hur ser Du på skolans roll och engagemang i UO?

5. Vad anser Du att UO betyder för eleverna (t.ex. i form av kunskapsin- hämtning och erfarenheter av arbetslivet)?

6. Vilka möjligheter anser Du att UO ger för: a) företagen

b) de kommunala förvaltningarna c) skolan

d) eleverna

7. Har det funnit problem med att organisera och genomföra OU och vil- ka har dessa i så fall varit?

8. Har Du idéer hur UO skulle kunna vidareutvecklas för framtiden? 9. Övriga synpunkter som Du vill framföra:

Bilaga 2 FRÅGOR

Om Du tänker tillbaka på de uppdrag inom Orsa kommun som Du genomförde hur tänker Du om detta idag avseende:

1. Vad kommer Du ihåg från Uppdrag Orsa och som viktigt för Dig idag? 2. Vilka är Dina positiva minnen av Uppdrag Orsa?

3. Vilka är Dina negativa minnen av Uppdrag Orsa?

4. Skulle Du vilja rekommendera andra lärare/elever att arbeta på ett motsvarande sätt som Ni gjorde i Uppdrag Orsa? Om ja, eller nej, vilka är Dina skäl till detta?

5. Jag skulle också vilja framhålla följande: TACK FÖR DIN MEDVERKAN