6. Analys och diskussion
6.3. Pedagogiska implikationer
Denna studie visar att det genom att tillföra rätt nivå av vitt auditivt brus ger de elever med långsam fonologisk avkodning bättre förutsättningar till en snabbare avkodning och därmed ökar deras läsförmåga. Studien visar även hur det visuella pixel-bruset ökar samma elevers förmåga till en snabbare avkodning vilket i sin tur tydligt visar ett förbättrat arbetsminne hos dessa elever. För fortsatt forskning vore det intressant att studera hur en liknande studie skulle bli om en hel grupps avkodningsförmåga studerades, det vill säga att även de elever vilkas resultat hamnar inom staninevärde 4 och 5 vägs in. Eftersom det visuella pixel-bruset inte studerats på liknande sätt förut är det viktigt att se om likvärdigt resultat fås med hjälp av framtida, liknande studier inom ämnet innan för stora slutsatser kan dras av denna studies resultat. Ett tänkbart användningsområde av det visuella pixel-bruset skulle kunna vara att tillsätta bruset på dator vid uppgifter som elever i skolan ska läsa och förstå. En spännande tanke är även att använda sig av bruset vid återkommande lästräning vid till exempel interventioner.
Forskning av bland annat Wolff (2005) visar vikten av att tidigt hitta de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter för att kunna ge adekvat stöd och hjälp i tid. Vid rätt användande för varje individ skulle det auditiva vita bruset och/eller det visuella pixel-bruset kunna hjälpa elever till ett bättre fokus i sin läs- och skrivinlärning och på så vis motverka och förebygga senare svårigheter. Oakhill et al. (2018) lyfter även fram hur viktigt det är att de pedagoger som undervisar barn i den första läsinlärningen undervisar i både avkodning och språkförståelse och att dessa pedagoger måste besitta goda kunskaper i vilka färdigheter som ordavkodning och språkförståelse bygger på (a.a. 2018). Inledningsvis beskrivs det vara bekymmersamt att elever i åk 4, 5 och 6, fortfarande har svårigheter med ordavkodning och läsförståelse. Därför tror vi att detta kan vara ett viktigt förebyggande arbete för att läsförmågan hos dessa elever ska öka.
Utifrån Söderlunds teori (2016) om att bruset eventuellt kan verka centralstimulerande och därmed påverka hjärnan vid viss typ av aktivitet vore det också av intresse att studera om förmåga till koncentration och den fonologiska processen sker på samma ställe i hjärnan, vilket detta resultat skulle kunna antyda.
Eftersom både det auditiva vita bruset och det visuella pixel-bruset har visat sig ha positiv effekt främst för elever i lässvårigheter och koncentrationssvårigheter ser vi detta främst som ett tänkbart redskap inom det specialpedagogiska området. Dock har bruset inte synbart påverkat någon av deltagarna i studien negativt vilket även skulle kunna betyda att användningsområdet kan utökas. Detta eftersom vi menar, att den pedagogiska utmaningen är att våga prova ny forskning och inte enbart luta sig mot beprövad erfarenhet, eller att hitta den fina balansen där emellan. Då kan det gå att uppfylla det som vi inledningsvis menar är en av skolans viktigaste uppgifter; att ge elever den demokratiska rättigheten att kunna tillägna sig och förmedla text.
Referenser
Afflerbach, P. (2007). Understanding and Using Reading Assessment K-12. Newark, DE, USA.
Baddeley, A. (1986). Working memory. Oxford: Oxford University Press.
Catts, H.W., Hogan, T.P. & Fey, M.E. (2003). Subgrouping poor readers on the basis of individual differences in reading-related abilities. Journal of Learning Disabilities, 36, 151–164.
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk
undersökning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dalby, M.A.; Elbro, C.; Jansen, Mogens & Krogh, T. (1992). Bogen om læsning – om læsehandicappede og læsehandicap III. Munksgaars: Danmarks pedagogiska institut. De Groot, B., Van den Bos, Van der Meulen, B. & Minnaert, A. (2017). Rapid Naming and Phonemic Awareness in Children With or Without Reading Disabilities and/or ADHD. Journal of Learning Disabilities. Vol. 50(2) 168–179.
Ehri, L. C. (2005). Development of sight word reading: Phases and findings. I: M. J. Snowling & C. Hulme (red.), The science of reading. A handbook. Oxford: Blackwell. Ehri, L. C. & McCormick, C. (2004). Phases of word learning: Implications for instructional strategies. I: R. B. Rudell & N. J. Unrau (red.), Theoretical models and
processes of reading. Newark, DE: International Reading Assosiation.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Frisk, M. (2010). Läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi/specifik lässvårighet - Förekomst, orsaker och diagnostik. I Ericson, B. (red.) Utredning av läs- och
skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Gough, P.B. & Tunmer, W.E. (1986). Decoding, reading, and reading disability.
Remedial and Special Education, 7.
Gustafson, S., Samuelsson, C., Johansson, E. & Wallmann, J. (2013). How Simple is the Simple View of Reading?, Scandinavian Journal of Educational Research, 57:3,
292-308.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Itzcovich, E., Riani, M. & Sannita, W. G. (2017). Stochastic resonance improves vision in the severely impaired. Sci Rep, 7(1), 12840.
Kintch, W. & Rawson, K. (2005). Comprehension. In: C. Humle & M. Snowling (eds.).
The Science of Reading, pp 209-226. Malden. Blackwell publishing.
Kirby, J.R. & Savage, R.S. (2008). Can the simple view deal with the complexities of reading? Literacy, 42, 75–82.
Lundberg, I. & Høien, T. (2001). Dyslexia and phonology. I:A. Fawcett (red.),
Dyslexia. Theory and good practice. London: Whurr.
Lupker, S. J. (2005). Visual word recognition: Theories and findings. I: M. J. Snowling & C. Hulme (red.), The science of reading. A handbook. Oxford: Blackwell.
Lyon, G.R., Shaywitz, S.E. & Shaywitz, B.A. (2003). A definition of dyslexia. Annals
of Dyslexia, 53, 1-14.
Morris, D., Meyer, C., Trathen, W., McGee, J., Vines, N., Stewart, T., Gill, T. & Schlagal, R. (2017). The Simple View, Instructional Level, and the Plight of Struggling Fifth-/Sixth-Grade Readers. Reading & Writing Quarterly 2017, VOL. 33, NO. 3,
278-289.
Nation, K. (2005). Children’s Reading Comprehension Skill. In: C. Humle & M. Snowling, The Science of Reading, pp 248-265. Malden. Blackwell Publishing.
Oakhill, J., Cain, K. & Elbro, C. (2018). Läsförståelse: insikt och undervisning.
Olofsson, Å. (2009) Fonologisk medvetenhet. I:Samuelsson, S. (red) (2009). Dyslexi
och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & kultur
Reynolds, R. (2002). Översättning Herrström, M. Att förstå läsförståelse.
Grundforskning och dess konsekvenser för undervisningen. Publicerad 2002-01-08.
(www.sprakaloss.se/reinolds_svensk.htm)
Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och ADHD. I: Samuelsson, S. (red) (2009). Dyslexi och
andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur.
Scarborough, H. S. (2001). Connecting early language and literacy to later reading (dis)abilities: Evidence, theory, and practice. In Neuman, S. B. & Dickinson, D. K. (Eds.), Handbook of early literacy research (pp. 97–110). New York: Guilford Press. Share, D. & Stanovich, K. (1995). Cognitive processes in early reading developement: Accommodating individual differences into a model of acquisition. Issues in education.
Contributions from Educational Psychology, 1, 1-57.
Snowling, M. J. (2000). Dyslexia. London: Blackwell.
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen
(2010:801). Stockholm: Norstedts juridik
Söderlund, G., Björk, C. & Gustafsson, P. (2016). Comparing Auditory Noise Treatment with Stimulant Medication on Cognitive Task Performance in Children with
Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Results from a Pilot Study. Frontiers in
Psychology, volume 7, article 1331.
Tufte, P. A. (2011). Kvantitativ metod. I: Fangen & Sellerberg (red.). Många möjliga
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
2018-03-04
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse - lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.