Vi hoppas med den här undersökningen inspirera förskollärare att vilja arbeta med hälsa och välbefinnande medvetet i förskolan eftersom det har framkommit i tidigare forskning att det har stor påverkan på barns framtid. Med den här
undersökningen bidrar vi med kunskap om hur förskollärare idag transformerar och hur förskollärare beskriver hur de skulle kunna realisera förskolans uppdrag om hälsa och välbefinnande.
Vad undersökningen är ämnad att bidra med kunskap om är bara ett litet exempel på hur förskollärare tolkar och omsätter förskolans läroplan. Förskolans läroplan är ett styrdokument som behandlar många olika delar som ska ingå i förskolans
verksamhet. Men i den här undersökningen studeras endast en avgränsad del som berör hälsa och välbefinnande. Tolkningar och omsättningar av förskolans formulerade läroplan görs dock av samtliga delar av förskollärare dagligen.
9 Referenser
Allwood, C- M. & Erikson, M, G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Arnevik, N. (2017). Läroplanen ska göras om. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://forskolan.se/laroplanen-ska-goras-om/ [2018-11-30].
Aspelin, J. (2016). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: gleerups.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Derscheid, L. E., Umoren, J., Kim, S-Y., Henry, W. B., & Zittel, L. L. (2010).
Early Childhood Theachers`and Staff Members´Perceptions` of Nutrition and Physical Activity for Preschoolers. Journal of Research in Childhood Education, 24:3 ss. 248-265.
Dovemark, M. (2014). Etnografi som forskningsansats. I Dimenäs, J. (red) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB, ss. 135-156.
Ekblom, B. & Nilsson, J. (2000). Aktivt liv: vetenskap och praktik. Farsta: SISU idrottsböcker.
Granzell, A. (2015). Flera unga drabbas av ätstörningar. Bohusläningen, 29 juni.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/fler-unga-drabbas-av-ätstörningar-1.924275 [2018-12-14].
Hassmén, P. & Hassmén, N. (2005). Hälsosam motion: -Lindrar nedstämdhet och depression. Stockholm: Bulls.
Kihlström, S. (2014). Intervju som redskap. I Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber AB, ss. 47-57.
Lanigan, J. (2014). Physical Activity for Young Children: A Quantitative Study of Child Care Providers´ Knowledge, Attitudes, and Health Promotion Practices. Early Childhood Education Journal, (42) ss. 11-18.
Linde, G. (2017). Det ska ni veta!: En introduktion till läroplansteori. Lund:
Studentlitteratur AB.
Livsmedelsverket (2016). Bra måltider i förskolan. [Elektronisk]. Uppsala:
Livsmedelsverket. Tillgänglig:
https://www.livsmedelsverket.se/sok?q=bra+måltider+i+förskolan [2018-11-22].
Lu, C. & Montague, B. (2016). Move to Learn, Learn to Move: Prioritizing Physical Activity in Early Childhood Education Programming. Early Childhood Education Journal, (44) ss. 409-417.
Malmqvist, J. (2014). Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare.
Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber AB, ss. 122- 132.
McLachlan, C., Smith, J., McLaughlin, T., Ali, A., Conlon, C., Mugridge, O. &
Foster, S. (2017). Development of Teachers`Knowledge and Skills in Implementing a Physical Education Curriculum: A New Zealand Early Childhood Intervention Study. International Journal of Early Childhood. (49) ss. 211-228.
Nonis, K. P. (2005) Kindergarten teachers' views about the importance of preschoolers' participation in sports in Singapore, Early Child Development and Care, 175:7-8, ss. 719-742.
Persson, S. (2014). Perspektiv på förskolans janusansikte. I Riddarsporre, B &
Persson, S. Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 61-80.
Regeringskansliet, (2018). Förskolans läroplan ses över. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/04/forskolans-laroplan-ses-over/
[2018-11-22].
Regeringskansliet, (2016). Barn som rör sig mer presterar bättre. [Elektronisk].
Tillgänglig: https://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/11/barn-som-ror-sig-mer-presterar-battre/ [2018-11-21].
Reunamo, J., Hakula, L., Saros, L., Lehto, S., Kyhälä, A.L. & Valtonen, J. (2013).
Children’s physical activity in day care and preschool. Early Years, 34(1). ss. 32-48.
Stork, S. & Sanders, W. S. (2008). Physical Education in Early Childhood. The Elementary School Journal, 108 (3) ss. 197-206.
Sevimli-Celik, S., & Johnson, J. E. (2013). I need to move and so do the children.
International Education Studies, 6(5), 1-10.
Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag – om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/
kvalitetsgranskningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf [2018-11-28].
Skolverket. (2018a). Hälsofrämjande perspektiv i förskola och skola. [Elektronisk].
Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/halsoframjande-perspektiv-i-forskolan-och-skolan [2018-11-21].
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98 [rev.2010]. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö98. [rev. 2016]. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2018b). Läroplan för förskolan, Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017) Måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Skolverket.
Sofo, S. & Asola, E. F. (2015) . Perceive Barriers to Teaching Movement and Physical Activity to Kindergarteners in Ghana. Journal of Education and Practice, 6 (36) ss. 134-140.
Sveriges Kommuner och Landsting, (2018). Förskola. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://skl.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/forskolafritidshem/fo rskola.3256.html [2018-11-20].
Vallberg Roth, A-C. (2016). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund:
Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik. Falkenberg: Prepress Team Media Sweden AB.
Bilagor
Bilaga 1 Informationsmail
Hej!
Våra namn är Sabina Frid och Jonna Hagman. Vi läser just nu sista och sjunde terminen på förskollärarprogrammet på Linneuniversitet i Kalmar. Nu är det äntligen dags för oss att skriva vårt examensarbete och kan se slutet på denna resa. Vårt examensarbete kommer handla om hälsa och välbefinnande i förskolan i relation till förskolans läroplan.
Vi skulle uppskatta om du vill vara med och delta i en intervju som spelas in via ljudupptagning och tar ungefär 30-40 minuter. Vi kommer överens om en tid så kommer vi ut och träffar dig på din förskola om det finns möjlighet för det eller om du hellre vill ses någon annanstans så anpassar vi oss efter det.
Intervjun kommer genomföras under v. 49, 3–7/12–2018 och vi anpassar oss helt efter när du har tid.
Det är självklart helt frivilligt att delta i vår undersökning. Vi kommer hantera materialet konfidentiellt och använda fiktiva namn i arbetet. Intervjuerna kommer endast att användas till vårt examensarbete och det insamlade materialet kommer att raderas när vi är klara med vårt examensarbete.
Om du inte vill delta i vår undersökning så kanske du känner någon
annan förskollärare som du tror vill vara med? Har du tips på någon du tror vill delta i vår undersökning får du gärna tipsa oss om det eller be dem att kontakta oss.
Har du några andra frågor eller funderingar gällande vår undersökning vänligen hör av dig.
Vi skulle vara tacksamma om du hörde av dig oavsett om du vill delta i undersökningen eller inte.
Med vänliga hälsningar
Sabina Frid xxxxxxx@student.lnu.se Jonna Hagman xxxxxxx@student.lnu.se
Handledare: Marina Wernholm xxxxxxx@lnu.se