6 DISKUSSION
6.4 Pedagogiska implikationer och vidare forskning
Tänkbara implikationer av studien är att olika arbetssätt belyses vilket kan leda till reflektioner kring hur man själv arbetar. Det kan även ses som råd om hur förskollärare i vardagen kan arbeta kring att möta individen i gruppen. För den som inte är insatt i skolans värld, kan det även illustrera ett av de dilemman som förskollärare dagligen brottas med. Hantering av dilemmat är därtill av betydelse för de olika individernas framtid och utveckling.
I den här undersökningen framkommer det endast vilka strategier förskollärarna har kring hur de kan möta individen samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. I en vidare studie skulle det föreligga intressant att observera hur de praktiskt går tillväga. I sådant fall ligger de möjlighet att jämföra den studien med den här studien – gör förskollärarna som de säger?
Vi har också funderat på att det skulle vara intressant att göra en jämförande studie, exempelvis mellan nyutexaminerade och de som jobbat ett tiotal år, mellan kvinnor och män etcetera, om hur de ser på saken. Vi har sett en tendens till att det skiljer sig mellan dessa olika grupper.
Det skulle även vara av lust att få ta del av hur lärare i de tidigare skolåren arbetar med det som beskrivits i den här studien. De primära behoven som beskrivs av informanterna är inte lika centrala, dessutom finns det mål att nå bredvid strävansmålen. Blir det någon skillnad? I högstadiet? I gymnasiet? Vilken är i så fall skillnaden?
REFERENSLISTA
.Bertolani, P-G & Andersson, T. (1998). Att möta ett barn. Ett barnorienterat arbetssätt – från ideologi till metod. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB
FN:s barnkonvention.
http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/a2fe5 5424340e999aed047eb281537d7/fn_891120.pdf Sökdatum: 081126, via
www.fn.se
Grandelius, E. (2007). Pedagogiska förhållningssätt i förskolan - meningsskapandet i mötet. Malmö högskolan, Lärarutbildningen
Guvå, G. (2006). Från JAG till VI – grupputveckling i förskola och skola. Stockholm: Fritzes
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Johansson, E. (2003). Möte för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Kernell, L-Å. (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kärrby, G. (1990). De äldre förskolebarnen. Inlärning och utveckling. Stockholm: Utbildningsförlaget
Kärrby, G. (1992). Kvalitet i pedagogiskt arbete med barn. Stockholm: Fritzes Lindqvist, G. (red). (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur M. Steinberg, J. (1994). Den nya inlärningen. Solna: Ekelunds förlag AB Maltén, A. (1997). Pedagogiska frågeställningar. Lund: Studentlitteratur
Niss, G. & Söderström A-K. (1996). Små barn i förskolan. Lund: Studentlitteratur Norell Beach, A. (1995). Mångfald och medkänsla i förskolan. Rädda barnens förlag O. Wahlström G. (1993). Gruppen som grogrund. Stockholm: Liber
Olsson, J. (1996). Kollektivt lärande. Lärande arbetsgrupper inom barnomsorgen. Stockholm: Stockholms universitet
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Piaget, J. (1972). Framtidens skola, att förstå är att upptäcka. Stockholm: Bokförlaget Forum AB
Rubinstein Reich, L. (1993). Samling i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell Internationale
Skolverket. Åsén, G. (projektledare). (2008). Tio år efter förskolereformen – Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 318. Stockholm: Fritzes
Sträng, M. (2005). Samspel för lärande- didaktisk redskap för professionella lärare. Lund: Studentlitteratur
Sträng, M & Persson, S. (2003). Små barns stigar i omvärlden. Lund: Studentlitteratur
Sun Lee, J. (2006). Preschool Teachers’ Shared Beliefs About Appropriate Pedagogy för 4-Year-Olds. Early Childhood Education Journal. Volym 33 Nummer 6 sida 433-441
Swalander, L. (2006). Reading Achievment: Its relation to home literacy, self- regulation, academic self-concept, and goal oriention in children and adolescents. Doktorsavhandling: Lunds universitet
Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur
Sverud, S. (1972). Inlärning i förskolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag AB Thurén, T. (2004). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplans för förskolan, LpFö 98. Stockholm: Fritzes
Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer. Inom humanistik- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pd f Sökdatum: 081127
Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande. En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket
Wingård, B. (1995). Att leda pedagogisk verksamhet. Göteborg: Förlagshuset Gothia Vygotskij, L. (1980). Psykologi och dialektik. En antologi i urval av Lars-Christer
Vygotsky, L. (1978). Mind in society. The development of higher psycholoigcal processes. USA: the President and Fellows of Harvard College
Bild lånad från froer.nu
BILAGA 1
DU OCH BARNEN I SKOGEN
När Du läser texten – fundera över hur Du kan möta de olika individerna samtidigt som Du
ska tillgodose hela gruppen.
Lisa, 5 år Kevin, 5 år Berit, 5 år Oskar, 5 år Saif, 5 år
- Framåt - Blyg - Glad - Kan mycket för - Svårt med
- Vill mycket - Tillbakadragen - Omhändertagande sin ålder språket - Kräver uppmärk- - Naturintresse - Sköter sig - Tycker om att - Humör-
samhet själv rätta både kompisar svängningar
- Kort stubin och vuxna
En solig dag i maj går du och dina kollegor ut med barnen till er skolskog. Ni har planerat att ni tillsammans med barnen ska upptäcka vilka blommor som finns i naturen nu på våren. Väl framme så delar ni upp barnen mellan er i grupper som ni sedan tidigare har arbetat med och vet fungerar väl.
I din grupp är det fem barn, Lisa, Kevin, Berit, Oskar och Saif. På väg till er glänta så pratar du med Lisa om hennes helg, plötsligt ropar Kevin ”TITTA FRÖKEN!”, han har hittat en gullviva. Gruppen ställer sig runt blomman och tittar, Lisa däremot håller sig ett par meter bakom, sur för att Kevin och hans fynd har tagit frökens uppmärksamhet. Du och barnen pratar om blomman som ni stött på.
När ni kommit fram till er glänta är det dags för fruktstund. Du delar på äpplena och låter något barn dela ut frukten. Lisa uppmärksammar att hennes äppelbit är mindre än Berits och konstaterar detta. Oskar säger uppnosigt; ”Men ser du inte att Berits bit är tjockare, men din är längre…”.
När ni ätit upp frukten låter du barnen själva gå för att hitta och plocka blommor. Dem vet sedan tidigare under vilka premisser de får röra sig fritt i skogen. Berit frågar ifall hon får leta tillsammans med Saif.
När ni kommer tillbaka till förskolegården, samlar ni alla barnen i en ring. Varje grupp ska få visa vilka blommor de plockat och berätta vad de kan om dem. När alla barn har berättat klart uppmärksammar ni barnen på att de idag har lärt sig om tio olika blommor, härligt! Efter en lärorik stund ute i solen går ni in för att äta pannkakor till lunch.
BILAGA 2
INTERVJUFRÅGOR
! Hur tänker du kring individanpassat arbete i förhållande till grupp? ! Hur tänker du om/kring berättelsen?
! Vad anser du om: - Stycke 1 (Gullvivan) - Stycke 2 (Fruktstunden) - Stycke 3 (Leta blommor) - Stycke 4 (På gården)
BILAGA 3
Hej!
Här kommer det utlovade fallet som intervjun kommer att utgå ifrån. Vi vill även informera Er angående studiens syfte och etiska ställningstaganden.
Vi har som syfte att genom studien undersöka hur förskolpedagoger tänker kring hur de kan arbeta individinriktat samtidigt som hänsyn ska tas till hela gruppen. Även hur förskolepedagoger ser till barnens olikheter och lyfter fram dessa. Ha detta i åtanke när Du läser igenom fallet!
Vi vill även informera Dig om att Du när som helst kan avbryta Din medverkan i undersökningen och att de personuppgifter som lämnas till oss är konfidentiella, det är endast vi som kommer ta del av dem. I rapporten kommer vi dock beskriva Din arbetssituation men använda fingerade namn. Under intervjun kommer ljudupptagning att ske, även den är det endast vi som kommer att ta del av. Vi kommer även att vara två stycken som intervjuar.
Ifall du har några frågor, ring 0709-990555 (Elin) eller 0735694043 (Kristin) eller svara på detta mail (Elin)!
Ett stort tack för Din medverkan! Med vänlig hälsning