6 Resultat och analys
7.4 Pedagogiska implikationer
Studiens resultat har relevans för all verksam personal inom förskolans verksamheter. Resultatet visar på betydelsen av att förskolans personal reflekterar kring vilka roller de själva intar när de använder surfplattans applikationer tillsammans med barnen, samt vilka samspelsformer de kan synliggöra när barnen använder applikationerna. Vid en kritisk granskning och reflektion av sitt eget och kollegornas agerande kan personalen utvecklas och förbättras i sina roller, men även lära sig att tillämpa olika roller beroende på sammanhang och vilken samspelsform de ser. Personalen kan observera varandra för att därefter diskutera kring vilken roll som fungerade i vilket sammanhang eller vid en specifik samspelsform, men även vad som kan förbättras till nästa gång.
Resultatet visar att barnen ingår i ett flertal olika samspelsformer vid användningen av surfplattans applikationer, men även att samspelet kan utebli när pedagogerna inte är närvarande. Användningen av applikationerna är därmed en aktivitet som kräver en närvarande och aktiv vuxen som medvetet kan växla mellan sina roller beroende på samspelsform och sammanhang. Det fungerar således inte att använda surfplattan som ”barnpassare” medan personalen gör andra saker. Risken finns då att användningen av applikationerna blir en ensamaktivitet där spelaren ”bara spelar” medan medspelarna i tystnad väntar på sin tur, vilket är det förskollärarna inledningsvis beskrev en orolighet kring (jfr Finegang & Austin, 2002). En närvarande, aktiv och medveten vuxen kan förebygga att användningen av surfplattans applikationer blir en ensamaktivitet eller en konfliktfylld aktivitet där barnen ingår i konflikter, ignorerar varandra eller enbart iakttar spelaren i väntan på sin tur. En närvarande, aktiv och medveten vuxen kan
istället bidra till att det blir en aktivitet där barnen utvecklar sitt språk samt sin förståelse för applikationerna, i samspelsformer som bygger på både samarbete och glädje.
För att personalen ska ha möjlighet att växla mellan sina roller krävs det att de är såväl fysiskt som mentalt närvarande och följer barnens samspel och användande av
applikationerna. Resultatet visar att detta kan vara problematiskt då många andra situationer som uppstår runt omkring fångar pedagogens uppmärksamhet, vilket leder till att pedagogen frångår aktiviteten vid surfplattan. Genom att ta del av studien kan verksamheten utforma nya arbetssätt kring användningen av surfplattans applikationer. Ett nytt arbetssätt kan vara att applikationerna endast används av barn och pedagoger i ett avskilt rum, där pedagogen får möjlighet att ständigt vara närvarande och med sin fulla uppmärksamhet kan följa barnen, deras samspel och händelserna i applikationen under hela aktiviteten. Genom att diskutera kring studiens resultat i arbetslaget eller vid ett möte tillsammans med förskolechefen kan personalen tillsammans besluta vilket arbetssätt som är mest passande för den specifika förskolan, då alla verksamheter inte
Referenser
Alexandersson, M., Linderoth, J., & Lindö, R. (2000). ”Dra den dit å lägg den där!”:
En studie om barns möten med datorn i skolan. Göteborg: Göteborgs universitet.
Beschorner, B. & Hutchison, A. (2013). iPads as a literacy teaching tool in early childhood. International Journal of Education in Mathematics, Science and
Technology, 1(1), ss. 16-24.
Björk-Willén, P. (2011). Händelser vid datorn: Förskolebarns positioneringsarbete och datorspelets agens. Barn, 3-4, ss. 75-92.
Christensen, P., & James, A. (2008). Research with children: perspectives and
practices. 2. uppl. London: Routledge.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dimenäs, J. (red.) (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Falloon, G., & Khoo, E. (2014). Exploring young students’ talk in iPad-supported collaborative learning enviroments. Computers & Education, 77, ss. 13-28.
Finegang, C., & Austin, J, N. (2002). Developmentally Appropriate Technology for Young Children. Information Technology in Childhood Education Annual, 2(1), ss. 87-102.
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Holm, A-S. (2007). Att använda teori som ett redskap i tolkning av observationer. I Dimenäs, J. (red.) (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 107-111.
Jedeskog, G. (1993). Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund: Studentlitteratur. Jernes, M. (2013). Barns perspektiv på aktiviteter der digital teknologi inngår. Barn, 31(1), ss. 45-64.
Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I Dimenäs, J. (red.) (2007).
Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 247-257.
Khoo, E., Merry, R., & Nguyen, N. H., Bennett, T., & MacMillan, N. (2015). iPads and
opportunities for teaching and learning for young children (iPads n kids). New
Zealand: Wilf Malcolm Institute of Educational Research.
Kihlström, S. (2007). Uppsatsen - examensarbetet. I Dimenäs, J. (red.) (2007). Lära till
lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 226-246
Kjällander, S. (2014). Appknapp: Peka, lek & lär i förskolan. Stockholm: Stockholms universitet.
Klerfelt, A. (2007). Barns multimediala berättande: En länk mellan mediakultur och
pedagogisk praktik. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Kress, G., Jewitt, C., Ogborn, J., & Tsatsarelis, C. (2001). Multimodal teaching and
learning: The rhetorics of the science classrom. London: Continuum.
Kress, G. (2003). Literacy in the New Media Age. London: Routledge.
Kress, G. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary
communication. London: Routledge.
Lantz-Andersson, A. (2009). Framing in educational practices: Learning activity,
digital technology and the logic of situated action. Diss. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Leijon, M., & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande: Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk
forskning i Sverige, 17(3-4), ss. 171-192.
Linnér, B., & Lundin Åkesson, K. (2011). Examensarbetet på lärarutbildningen: En
kollektiv process. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn: Datoranvändande som meningsskapande
praktik i förskolan. Diss. Malmö: Malmö Högskola.
Nilsen, M. (2014). Barns aktiviteter med datorplattor i förskolan. Lic-avh. Göteborg: Göteborgs universitet.
Petersen, P. (2015). ”That’s how much I can do!”: Children’s Agency in Digital Tablet activities in a Swedish Preschool Enviroment. Nordic Journal of Digital Literacy, 10(3), ss. 145-169.
Plowman, L. & Stephen, C. (2005). Children, play, and computers in pre-school education. British Journal of Educational Technology, 36(2), ss. 145-157.
Sandvik, M., Smørdal, O., & Østerud, S. (2012). Exploring iPads in Practitioners’ Repertoires for Language Learning and Literacy Practices in Kindergarten. Nordic
Journal of Digital Literacy, 7(3), ss. 204-220.
Selander, S. (2008). Designs for Learning: A Theoretical Perspective. Designs for
learing, 1(1), ss. 10-22.
Shifflet, R., Toledo, C., & Mattoon, C. (2012). Touch tablet surprises: A preschool teacher’s story. Young Children, 67(3), ss. 36-41.
Simpson, A., Walsh, M., & Roswell, J. (2013). The digital reading path: Researching modes and multidirectionality with iPads. Literacy, 47(3), ss. 123-130.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/fortsatt-stora-behov-att-utveckla-it-kompetensen-i-skolan-1.248711 [2017-09-11]
Skolverket (2016b). Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella it-strategier för
skolväsendet – förändringar i läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016c). Tabeller förskola.
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.248713!/Tabeller%20forskola.pdf
[2017-09-15]
Statens medieråd (2017). Småungar & medier 2017. Stockholm: Statens medieråd. Svensson, A-K. (2000). Computers in school: Socially isolating or a tool to promote collaboration? J. Educational computing research, 22(4), ss. 437-453.
Vangsnes, V., Gram Økland, T., N., & Krumsvik, R. (2012). Computer games in pre-school settings: Didactical challenges when commercial educational computer games are implemented in kindergartens. Computers & Education, 58(4), ss. 1138-1148. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Walldén Hillström, K. (2014). I samspelet med surfplattor: Om barns digitala
kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan. Lic-avh. Uppsala: Uppsalas
universitet.
Wohlwend, K. (2015). One screen, many fingers: young children’s collaborative literacy play with digital puppetry apps and touchscreen technologies. Theory into