Observationer och enkäter synliggjorde en del utmanande beteenden hos barnen och ledarstilar hos pedagogerna. Dock kunde vi inte utläsa några samband mellan dessa utmanande beteenden och pedagogens ledarstil. Detta fick oss att reflektera över vilka faktorer som kan ha påverkat detta resultat, varför tillämpade inte pedagogen en viss ledarstil gentemot ett visst beteende etc. Utifrån vår analys av observationerna anser vi att det inte finns någon ledarstil som passar bäst till ett visst beteende utan pedagogen måste rekonstruera sin ledarstil såväl som den pedagogiska miljön eftersom inget barn är den andra lik. Vår analys går i linje med det kritiska perspektivet då förskolan handlar om att skapa en verksamhet utifrån vad barnen tycker är meningsfullt och främjande för sitt lärande. Det kritiska perspektivet lägger fokus på förändringen av verksamheten då den möter en mångfald av aktörer och ska forma en inkluderande verksamhet (Nilholm, 2007).
Beroende på vilket utmanande beteende pedagogen ställs inför samt vilken ledarstil pedagogen tillämpar påverkar det den pedagogiska undervisningen på olika sätt.
Den auktoritära och låt-gå-ledaren tenderar exempelvis att ha större distans i relationen pedagog-barn medan den demokratiska ledaren situationsanpassar ledarstil och miljö efter barns behov. En analys av vilket utmanande beteenden som påverkar pedagogen mest ändade i uppmärksamhetskrävande barn. De uppmärksamhetskrävande barnen tar ofta till vilka medel som krävs för att få just uppmärksamhet och bekräftelse och lägger ingen vikt vid om uppmärksamheten är i positiv eller negativ betoning. Pedagogen påverkas av de uppmärksamhetskrävande barnen på så vis att pedagogen blir osäker i sitt ledarskap, tar onödig tid och energi från de övriga barnen i gruppen. Som blivande förskollärare och pedagog i verksamheten tar vi med oss det kritiska perspektivet och tanken om en föränderlig verksamhet, att hela tiden ställa sig kritisk till och reflektera över miljön och sitt ledarskap snarare än att stämpla barn som avvikande och med ett utmanande beteende.
31
9. Slutsats
Det vi såg under våra observationer och det vi fått ta del av utifrån enkäterna så kan vi dra slutsatsen att utmanande beteenden klassas som uppmärksamhetskrävande barn, ofokuserade barn eller passiva barn, samt att pedagogerna ansåg de passiva beteendet som mest utmanande i sin egen ledarroll. Vi kan också säga att nästintill oberoende av vilken ledarstil pedagogerna använde sig utav så ignorerade barnen pedagogens tillsägelse eller så lyssnade barnet och tog åt sig av informationen. De fåtal tillfällena där pedagogen tillämpade demokratisk ledarstil fick det mest positiv reaktion från barnen än utifrån någon av de andra ledarstilarna.
Utifrån de observationerna vi har gjort så kan vi dra slutsatsen att pojkar får mycket fler tillsägelser än vad flickor får samt att pojkar är mer aktiva och fysiska när de har ett värderande öga på sig. Vi anser att det är på grund av vårt förhållningssätt gentemot pojkar och vi vill starkt trycka på att detta är något alla inom förskolan måste bättra sig på.
Under hela detta arbete har vi kunnat se att det finns ett stort glapp i forskningen gällande barn med passivt beteende och hur lärare ska kunna hjälpa dessa barn på plats för att kunna få dem mer deltagande i en aktivitet, då de tenderar att falla mellan stolarna. Vi vill gärna se mer forskning gällande förhållningssätt gentemot flickor och pojkar och hur lärmiljöerna ska skapas för att främja barns aktiva och fysiska behov. Vidare skulle vi vara intresserade av att forska mer kring pojke-flicka perspektiv samt hur de olika miljöerna påverkar varje individ och hens utveckling och lärande. Det vill säga hur man som ledare skapar stimulerande och motiverande utomhus-och inomhusmiljöer där barn oberoende kön kan skapa goda och sunda relationer, utveckla sin identitet och självkänsla samt där barn får vara vem de vill vara.
32
10. Referenser
Alm Ivarsson, Ewa (2013). Ledarskap i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Asmervik, Sverre (2001). Vad är specialpedagogik? I Asmervik, Sverre; Ogden, Terje & Rygold, Anne-Lise, Barn med behov av särskilt stöd. Kap 1, s. 7-13. Lund: Studentlitteratur
Asmervik, Sverre (2001). Psykisk utvecklingsstörning. I Asmervik, Sverre; Ogden, Terje & Rygold, Anne-Lise, Barn med behov av särskilt stöd. Kap 5, s. 161-185. Lund: Studentlitteratur
Axelsson, Anna-Karin & Blohm, Agneta (2014). Pedagogiskt ledarskap. Stockholm: Sanoma Utbildning AB
Bell, Judith (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2007). Perspective of a school for all. International Journal of Inclusive Education, vol. 11, nr. 2, s. 133-145
Esiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Towns, Ann (2017). Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB
Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Göteborg: Göteborgs universitet.
Johansson, Eva (2008). Gustav får visst sitta i tjejsoffan! – Etik och genus i förskolebarns världar.
Stockholm: Liber
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber
Kalonaityté, Viktorija (2014). Normkritisk pedagogik – för den högre utbildningen. Lund:
Studentlitteratur
Lagacé-Séguin G., Daniel & d’Entremont L., Marc-Robert (2007). The role of child negative affect in the relations between parenting styles and play. Early Child development and care, vol. 176, nr. 5, s. 461-477
Langmann, Elisabet & Månsson, Niclas (2016). Att vända blicken mot sig själv: En problematisering av den normkritiska pedagogiken. Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 21, nr. 1-2, s. 79-100
Lpfö98 (2016). Läroplan för förskolan. Rev. 2016. Stockholm: Skolverket
Maltén, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur
Ogden, Terje (2001). Beteendestörningar hos barn och ungdomar. I Asmervik, Sverre; Ogden, Terje
& Rygold, Anne-Lise, Barn med behov av särskilt stöd. Kap 3, s. 84-124. Lund: Studentlitteratur
Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2007). Att se möjligheter i svårigheter – Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur
33
Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2007). Play and learning – inseparable dimensons in preschool practice. Early Child Development and Care, vol. 176, nr. 1, s. 47-65
Pramling Samuelsson, Ingrid; Williams, Pia & Sheridan, Sonja (2015). Stora barngrupper I förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift for nordisk barnhageforskning, vol. 9, nr. 7, s. 1-14
Sandberg, Anette; Lillvist, Anne; Eriksson, Lilly; Björck-Åkesson, Eva & Granlund, Mats (2010).
”Special Support” in Preschool in Sweden: Preschool staff’s definition of the construct.
International Journal of Disability, Development and Education, vol. 57, nr. 1, s. 43-57
Salmson, Karin & Ivarsson, Johanna (2015). Normkreativitet i förskolan – om normkritik och vägar till likabehandling. Olika förlag AB
Smeds, Mia (2016). Förskolan är en spegel av samhället – här fostras framtidens medborgare.
https://www.nordforsk.org/no/news/forskolan-ar-en-spegel-av-samhallet-2013-har-fostras-framtidens-medborgare (2017-10-13)
Vernersson, Inga-Lill (2007). Specialpedagogik – i ett inkluderande perspektiv. Lund:
Studentlitteratur
Ärlemalm-Hagsér, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 14, nr. 2, s. 89-109
34