Pedagogiska konsekvenser och vidare forskning

Under skrivadets gång har vi framför allt lärt oss mycket om hur ordning kan skapas i klassrummet, men vi har också fått många nyttiga tips gällande andra saker. Tipsen vi har fått har varit konkreta och de kommer bli användbara då vi börjar arbeta.

Med denna studie hoppas vi kunna hjälpa andra lärare som behöver tips på vad som kan göras för att förebygga icke önskvärda beteenden i klassrummet. Vi vill också dela med oss av våra informanters konkreta tips på hur lärare kan jobba med störande elever både ur ett långsiktigt och ur ett kortsiktigt perspektiv.

Det skulle vara intressant att se vilka resultat en kvantitativ studie, i exempelvis enkätform, hade gett. I vilken grad är vårt resultat representativt för hur förstelärare tänker och agerar i situationer liknande den i vår vinjett? Detta skulle kunna vara ett förslag till vidare forskning.

7 Referenser

Aftonbladet (2010-05-30). Axelsson, Malin. ”Dina insatser är extremt enkelspåriga”. Aftonbladet (2013-12-03). Barr, Björn. ”Sverige är ett skräckexempel”.

Alvesson, Mats. & Sköldberg, Kaj. (1994) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi

och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Arbetsmiljöverket. (2006:3). Elevers skolmiljö – En undersökning hösten 2005 av barn

födda 1994.

Arbuckle, Christie & Little, Emma (2004). “Teachers’ Perceptions and Management of Disruptive Classroom Behavior during the Middle Years (years five to nine)”

Australian Journal of Educational & Developmental Psychology. Volym 4, sida

59-70.

Asplund, Johan. (1987) Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Göteborg: Korpen.

Bear, George.G., Gaskins, Clare., Blank, Jessica. & Chen, Fang.F. (2011). “Delaware school climate survey-students; Its factor structure, concurrent validity, and reliability”. Journal of School Psychology, 49.

Berg, Lars Erik. ”Den sociala människan: Om den symboliska interaktionismen”. I Månson, Per (2010). Moderna samhällsteorier; Traditioner riktningar teoretiker. Norstedts förlagsgrupp AB.

Brynolf, Margrethe., Carlström, Inge., Svensson, Kjell-Erik. & Wersäll, Britt-Louise. (2012). Läraryrkets många ansikten. 3., [delvis omarb. uppl.] Stockholm: Liber.

Charles, Carol Morgan. (1984). Ordning och reda i klassen. 1. uppl. Malmö: Liber Förlag.

Dagens nyheter (2006-05-30). Björklund, Jan & Leijonborg, Lars. ”Dramatisk ökning

av elever som inte klarar gymnasiekrav”.

Expressen (2012-07-16) Selimovic, Jasenko ”Disciplinskolan kan ta Rinkebyeleverna

till Oxford”.

Faia, Michael. A. (1980) ‘The vagaries of the vignette world: A comment on Alves and Rossi’, American Journal of Sociology, 85, 4.

Goffman, Erving (2013). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 5. uppl. Falun: ScandBook. Översatt av: Sven Bergström.

Gulcan, Murat Gurkan. (2010) “Student perceptions regarding vocational high school teachers’ problem solving methods against undesired behaviors in classroom management” i Education, volym 131, nummer 2, sida 258-267.

Jergeby, Ulla. (1999) Att bedöma en social situation. Tillämpning av vinjettmetoden. CUS-skrift1999:03. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen.

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Landahl, Joakim (2006). Auktoritet och ansvar: lärares fostrans- och omsorgsarbete i

historisk belysning. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2006.

Lewin, Kurt, Lippitt, Ronald och White, Ralph K. (1939). Patterns of aggressive behavior in experimentally created “social climates”. The Journal of Social

Psychology, 10, sida 271-299.

Maltén, Arne (2000), Det pedagogiska ledarskapet, Studentlitteratur, Lund.

McNamara, Eddie.” Behavioural Approaches in the Secondary School” i Wheldall, Kevin (ed) (2012). The behaviourist in the classroom, Routledge Library Editions: Education (Elektronisk resurs).

http://site.ebrary.com/lib/linne/docDetail.action?docID=10566707Hämtad 2013-

10-09.

Nationalencyklopedin, (2013). http://www.ne.se/lang/disciplin. Hämtad: 2013-11-11.

Ogden, Terje (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan:

kompetensutvecklande och problemlösande arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Paulin, Arja (2007). Första tiden i yrket - från student till lärare: en studie av de

svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket. Avhandling.

Stockholm: Stockholms universitet.

Potter, Jonathan. and Wetherell, Margaret. (1987) Discourse and social psychology:

Beyond attitudes and behavior, London: SAGE Publications.

Qvarsebo, Jonas (2006). Skolbarnets fostran: enhetsskolan, agan och politiken om

barnet 1946-1962. Avhandling. Linköping: Linköpings universitet.

Rappaport, Nancy & Minahan, Jessica (2012).“Cracking the behavior code”. I:

Educational Leadership, volym 70, nummer 2, sida 18-25.

Regeringskansliet (2012). Promemoria U2012/4904/S.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/00/56/a03004b2.pdf Hämtad: 2013-10-

20.

Richardson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 8. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, Marcus (2008). Störande elever korrigerande lärare: om regler,

förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Avhandling. Linköping: Linköpings universitet..

SFS 2010:800 Skollag.

SFS 2007: 378 Lag om ändring i skollagen 1985:110.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stensmo, Christer (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Svedberg, Lars (2012). Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. 5., bearb., uppdaterade och kompletterade uppl. Lund: Studentlitteratur.

Svenska akademien (2011). Svenska akademiens ordlista över svenska språket. Norstedts Akademiska Förslag

Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Trost, Jan & Levin, Irene (2010). Att förstå vardagen: med ett symbolisk

interaktionistiskt perspektiv. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

UNICEF (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –

samhällsvetenskaplig forskning. ISBN: 91-7307008-4. Tryck: Elanders Gotab.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR

von Wright, Moira. (2000) Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads

Bilaga

Vinjetten

Max i klass 8b är klassens clown. Han hörs och syns jämt och lägger mer fokus på att få uppmärksamhet av alla runt omkring honom än att göra sina uppgifter i skolan. Till sättet är Max ganska kaxig och han kämpar ständigt för att upprätthålla sin tuffa attityd. De andra eleverna ger sken av att se upp till Max, men under individuella samtal

kommer det fram att de flesta tycker att han är väldigt störig.

Lärare, rektor och annan skolpersonal känner till att Max har det svårt hemma. Hans mamma dog när han var fem år gammal och pappan dricker en del och sörjer

fortfarande sin fru. Skolan har kontaktat Max pappa för att få hans stöd, men han orkar inte engagera sig i sin sons skolgång.

En mattelektion när eleverna har självständigt arbete är Max och tre andra killar väldigt stökiga. De pratar högt, kastar lappar och sitter med mobiltelefonerna framme. Läraren har tillrättavisat eleverna upprepade gånger, men det har inte hjälpt. De dagar då Max inte är i skolan är det alltid lugnare i klassen.

Beskriv hur du ser situationen!

1. Vad skulle du göra för att skapa ordning och arbetsro i den här situationen? 2. Om din första (kortsiktiga) åtgärd inte fungerar. Vad skulle du göra då? 3. Påverkar Max bakgrund och hemförhållanden sättet du agerar på?

4. Lagen säger att du får ex. kasta ut en elev/ge kvarsittning. Vad tycker du om detta? Vad krävs för att du ska göra det? Är lagen/styrdokumenten