Pedagogiska konsekvenser

De pedagogiska konsekvenserna av ökad förståelse för grannskapseffekter och dessa eventuella påverkan på skol-och utbildningssynen är av olika karaktär och återfinns på olika nivåer i skolsystem.

För det första finns en klassrumsnytta med en fördjupad förståelse för olika skolsyn och hur dessa kan vara kopplade till olika orter. Det gör anpassning av undervisningen möjlig. Om

68

dessutom ökad kunskap kan erhållas om hur uppfattningar av skolan kan förändras i för skolresultaten gynnsam riktningen är ännu mer vunnet.

För det andra finns en organisatorisk nytta med en fördjupad förståelse för den skol- och utbildningssyn som råder i det geografiska område som skolan verkar i. Det gör att tilltalet vid kommunikation med det omgivande samhället kan anpassas och att interaktionen hem och skola kan göras mot bakgrund av en djupare förståelse av den bild av skolan som kan finnas inom familjerna.

För det tredje är det intressant på skolsystemnivå eftersom åtgärderna som skapar de mest gynnsamma villkoren för skolsystemet att verka torde skiljas sig mellan Bergslagen och

69

9. Referenser

Andersson, Eva, & Subramanian, S.V. (2006). Explorations of neighbourhood and educational outcomes for young swedes. Urban Studies, 43(11), 2013–2025.

https://doi.org/10.1080/00420980600897834

Andersson, Roger. (2009). Boendesegregation och grannskapseffekter. I G. Graninger & C. Knuthammar (Red.), Samhällsbyggande och integration : Frågor om assimilation,

mångfald och boende (1. uppl., Vol. 1–9, s. 40–65). Linköping: Linköping University

Electronic Press. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-113620 Arnman, Göran. (1985). Segregation och svensk skola: en studie av utbildning, klass och boende

(2. uppl..). Lund: Arkiv.

Berger, Sune, Lundmark, Mats, & Strömberg, Thord (Red.). (2006). Bergslagsforskning. Örebro: Penta Plus : Universitetsbiblioteket.

Bergnéhr, Disa, & Enell, Sofia. (2018). Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige:

En kunskapsöversikt med fokus på ojämlikhet. Stockholm: Forte - Forskningsrådet för

hälsa, arbetsliv och välfärd.

Blom, Thomas. (2015). Utbildningslandskapets regionala och lokala strukturer. Geografiska

Notiser, 73(4), 154–163.

Brännström, Lars. (2008). Making their mark: The effects of neighbourhood and upper secondary school on educational achievement. European Sociological Review, 24(4), 463–478. https://doi.org/10.1093/esr/jcn013

Böhlmark, Anders, Holmlund, Helena, & Lindahl, Mikael. (2016). Parental choice,

neighbourhood segregation or cream skimming? An analysis of school segregation after a generalized choice reform. Journal of Population Economics, 29(4), 1155–1190.

70

Carrico, Cheryl, Matusovich, Holly, & Paretti, Marie. (2019). A qualitative analysis of career choice pathways of college-oriented rural central appalachian high school students.

Journal of career development., 46(2), 94–111.

Chetty, Raj, Hendren, Nathaniel, & Katz, Lawrence F. (2016). The effects of exposure to better neighborhoods on children: New evidence from the moving to opportunity experiment.

American Economic Review, 106(4). https://doi.org/10.1257/aer.20150572

Dahlgren, Lars Owe, & Johansson, Kristina. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kavlitativ analys (2., utök. uppl..). Stockholm: Stockholm : Liber. Dahlstedt, Magnus, & Harling, Martin. (2017). The future in a goody bag: Exploring school fair

logics and corporatization of Swedish education. Journal of Progressive Human Services,

28(3), 140–163. https://doi.org/10.1080/10428232.2017.1368819

Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna (Fjärde upplagan.). Lund : Studentlitteratur.

Eliasson, Fredrik. (2007). Bergslagsproblematik eller Mälardalsdynamik? : pendling och

flyttströmmar i Örebro län. Örebro: Penta Plus.

Folkhälsomyndigheten. (2017). Folkhälsans utveckling - årsrapport 2017 (s. 40). Stockholm. Forsberg, Gunnel, Lundmark, Mats, & Stenbacka, Susanne. (2012). Demografiska myter :

föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta? Pwc Sverige. Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26729

Forsberg, Håkan. (2018). School choice in ethnically and socioeconomically heterogeneous residential areas. Sociologisk Forskning, 55(1), 23–52.

Gymnasieutredningen (Red.). (2016). En gymnasieutbildning för alla: åtgärder för att alla unga

ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning: betänkande av Gymnasieutredningen.

71

Hallberg, Lena. (2006). Bruksanda - vad är det? I S. Berger, M. Lundmark, & T. Strömberg (Red.), Bergslagsidentitet i förändring : en forskningsresa i tid och rum (s. 49–59). Örebro: Örebro : Penta Plus : Universitetsbiblioteket i Örebro.

Heikkilä, Mia. (2018). Könsskillnader i skolprestationer. Hämtad 2018-10-31 från https://www.genus.se/kunskap-om-genus/fordjupning-skola/skolprestationer/ Hjelmér, Carina. (2012). Leva och lära demokrati?: En etnografisk studie i två

gymnasieprogram: An ethnographic study in two upper secondary school programs. Isacsson, Maths, Mats Lundmark, Mörner, Cecilia, & Orre, Inger (Red.). (2009). Fram träder

Bergslagen : nytt ljus över gammal region. Västerås: Penta Plus : Mälardalens högskola.

Ivener, Ramona. (2014). Kunskapens händer: Kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring

i Lesjöfors 1940-2010.

Johnson, Odis Jr. (2013). Is concentrated advantage the cause? The relative contributions of neighborhood advantage and disadvantage to dducational inequality. The urban review.,

45(5), 561–585.

Jonsson, Rickard. (2014). Boys’ anti-school culture? Narratives and school practices.

Anthropology & Education Quarterly, 45(3), 276–292. https://doi.org/10.1111/aeq.12068

Kallstenius, Jenny. (2010). De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm: Freedom of choice, segregation and educational strategies in Stockholm.

Kauppinen, Timo M. (2007). Neighborhood effects in a European city: Secondary education of young people in Helsinki. Social Science Research, 36(1), 421–444.

Kihlström, Sonja. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I J. Dimenäs (Red.), Lära till

lärare : att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik

72

Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys : exemplet fenomenografi. Lund: Lund : Studentlitteratur.

Larsson, Staffan. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International

Journal of Research & Method in Education, 32(1), 25–38.

https://doi.org/10.1080/17437270902759931

Larsson, Staffan, Alexandersson, Claes, Helmstad, Glen, & Thång, Per Olof. (1986).

Arbetsupplevelse och utbildningssyn hos icke facklärda. Göteborg: Acta Universitatis

Gothoburgensis.

Lidström, Lena, Holm, Ann-Sofie, & Lundström, Ulf. (2014). Maximising opportunity and minimising risk?: Young people’s upper secondary school choices in swedish quasi- markets. Young, 22(1), 1–20. https://doi.org/10.1177/1103308813512932

Lindesberg kommun. (2018). Socioekonomiska befolkningsdata 2017. Lindesberg.

Ludwig, Jens, Duncan, Greg J, Gennetian, Lisa A, Katz, Lawrence F, Kessler, Ronald C, Kling, Jeffrey R, & Sanbonmatsu, Lisa. (2013). Long-term neighborhood effects on low-Income families: Evidence from moving to opportunity. American Economic Review, 103(3), 226–231.

Lundmark, Mats, Hedfeldt, Mona, & Jakobsson, Max. (2016). Bergslagen - en industriregion i

upplösning? Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-53603

Marton, Ference, Tsui, Amy B. M., Chik, Pakey P. M., Ko, Po Yuk, & Lo, Mun Ling. (2004).

Classroom Discourse and the Space of Learning. Taylor and Francis.

OECD. (2018). Equity in Education: breaking down barriers to social mobility. Paris.

Paldanius, Sam. (2007). The rationality of reluctance and indifference toward adult education: difficulties in recruiting unemployed adults to adult education.

73

Panican, Alexandru. (2015). Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet (Vol. Rapport nr 19).

Rosvall, Per-Åke, Hjelmér, Carina, & Lappalainen, Sirpa. (2017). Staying in the comfort zones-- Low expectations in vocational education and training mathematics teaching in Sweden and Finland. European Educational Research Journal, 16(4), 425–439.

SCB. (2015). Statistiska centralbyråns tätortsregister 2015.

SCB. (2018). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2018. Stockholm. Hämtad från urn:nbn:se:scb-2018-x10br1801_pdf

SCB. (2019a). Kommun och kön i kombination med utbildningsnivå. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-

forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/pong/tabell-och- diagram/utbildningsniva-efter-kommun-och-kon/

SCB. (2019b). Län och kön i kombination med utbildningsnivå. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-

forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/pong/tabell-och- diagram/utbildningsniva-efter-kommun-och-kon/

Skolverket. (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? (374) (s. 102). Stockholm. Skolverket. (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader

mellan skolor, 2018(467), 105.

Svensson, Fredrik. (2018). Förkunskaper, social bakgrund och rekrytering till högskolan. UKÄ, 17.

Sykes, Brooke. (2011). Between neighbourhood and school: Geography and education in the netherlands. Tijdschrift voor economische en sociale geografie = Journal of economic

74

Tight, Malcolm. (2015). Phenomenography: the development and application of an innovative research design in higher education research. International Journal of Social Research

Methodology, 1–20.

Trumberg, Anders. (2011). Den delade skolan: segregationsprocesser i det svenska skolsystemet: processes of segregation in the Swedish school system.

Uljens, Michael. (1989). Fenomenografi : forskning om uppfattningar. Lund: Lund : Studentlitteratur.

75