Undersökningen och analysen har gett en djupare förståelse av kursplanens olika delmål, dess syfte och samband med andra faktorer i undervisningen. Även om man inte kan påverka den egna bakgrunden i så stor utsträckning, är det viktigt av vara medveten om vilka faktorer som kan ligga bakom visa beslut i förhållandet till kursplanen.
Framför allt är det insikten om att programmeringsspråket spelar en ganska stor roll i undervisningens utfall som bör leda till ett mer genomtänkt val. Där ska man väga in språkets utbredning i näringslivet, pedagogiskt stöd, motivationsaspekter för den speci ka elevgrupp och inte minst lärarens egna kunskaper och erfarenheter. Inget språk är förmodligen lämpligast i alla avseende och man bör kunna hitta strategier för att kompensera för bristerna.
I arbetet visas hur läroplanens perspektiv är en del av kursplanerna. Även om ett visst delmål kan minskas i omfattningen, för att anpassa kursen till elevgruppen, bör inte det bakomliggande perspektivet försvinna. Andra sätt att förverkliga dessa övergripande mål kan också bli aktuella.
Slutligen vill jag poängtera att studien hade kartläggningskaraktär och inte hade ambitioner att avgöra vilket som var det bästa sättet att tillämpa kursplanen. Det återstår att se hur kommande ämnesplanerna utformas och vad som där prioriteras.
Referenser
Alsbjer, Maria (2009). Att hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap. Doktorsavhandling, Blekinge Institute of Technology: Karlskrona.
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur: Lund. Bengtsson, David & Lindfors, Fredrik (2008). Etiska hänsynstagande i samband med
systemutvecklingen. Examensarbete Informatik: Lunds Universitet.
Bloom, Benjamin S. m. . (1956). Taxonomy of educational objectives: Handbook 1: Cognitive domain. David McKay: New York.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö. Carlgren, Ingrid (1999). Miljöer för lärande. Studentlitteratur: Lund.
Cheung, Joey C.Y., Ngai, Grace, Chan, Stephen C.F., & Lau, Winnie W.Y. (2009). Filling the gap in programming instruction: a text-enhanced graphical programming environment for junior high students, i SIGCSE '09: Proceedings of the 40th ACM technical symposium on Computer science education: 276280: New York, NY, USA. ACM.
Eckerdal, Anna (2009). Novice Programming Students' Learning of Concepts and Practise. Doktorsavhandling, Division of Scienti c Computing, Numerical Analysis, Acta Universitatis Upsaliensis: Uppsala.
Enberg, Maria & Svensson, Ronny (2001). Programmera på ren svenska. Kandidatuppsats Lärarutbildningen: Malmö.
Grandell, Linda, Peltomaki, Mia, Back, Ralph-Johan, & Salakoski, Tapio (2006). Why Complicate Things? Introducing Programming in High School Using Python, i Eighth Australasian Computing Education Conference (ACE2006), ed. by D. Tolhurst,&
S. Mann: vol. 52 of CRPIT : 7180: Hobart, Australia. ACS.
Gymnasieförordning 1992:394 (1992). SFS nr: 1992:394. Utbildningsdepartementet: Stockholm.
Hazzan, Orit m. . (2008). A model for high school computer science education: the four key elements that make it!, i SIGCSE '08: Technical symposium on Computer science education: 281 285: New York, NY, USA. ACM.
Hedenby, Maria (2007). Fel i undervisning att lära av misstag. Examensarbete Lärarutbildningen: Högskolan i Kristianstad.
Hedenström, Kerstin (2008). Programmering på gymnasiet : En studie av viktiga faktorer i programmeringsundervisningen på gymnasiet. Examensarbete School of Mathematics and Systems Engineering, Växjö University.
Höghielm, Robert (2001). Den gymnasiala yrkesutbildningen en verksamhet mellan två kulturer. i Villkor och vägar för grundläggande yrkesutbildning. Skolverket: Stockholm. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen :
undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget: Uppsala. LimeSurvey (2009). Carsten Schmitz, LimeService, Survey Services & Consulting,
http://www.limeservice.com.
Lindh, Jörgen (1997). Datorstödd undervisning i skolan : möjligheter och problem. Studentlitteratur: Lund.
Lpf94 (1994). Förordning om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94) Skolans värdegrund och uppgifter,
http://www.skolverket.se/content/1/c4/12/61/skolfs1994-2s.pdf.
Lärarens Handbok (2008). läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Studentlitteratur: Lund.
SCB, Statistiska Centralbyrån (2009a). Lärare i olika lärarkategorier läsåret 2008/09, . SCB, Statistiska Centralbyrån (2009b). Trender och Prognoser 2008: befolkningen
utbildningen arbetsmarknaden med sikte på år 2030,
http://www.scb.se/statistik/publikationer/UF05152006I30BR00AM85BR0901.pdf. SCB, Statistiska Centralbyrån (2009c). Utbildningsstatistisk årsbok 2009, Enheten för
Schollmeyer, Martina (1996). Computer programming in high school vs. college, i SIGCSE '96: Proceedings of the twenty-seventh SIGCSE technical symposium on Computer science education: 378382: New York, NY, USA. ACM.
SKOLFS 1998:11 (1998). Skolverkets föreskrifter om ändring av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 1997:3) om tim- och kursplaner för gymnasieskolan samt kursplaner för gymnasial vuxenutbildning och om betygskriterier för nationella kurser i
gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning. Skolöverstyrelsens författningssamling: Stockholm.
SKOLFS 2000:1 (2000). Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kurser i gymnasieskolans nationella program. Skolverket Fritzes: Stockholm.
Skolverket (2000). Att vilja utvecklas.En broschyr för allas skull om
kvalitetsredovisningen i skolor och kommuner. Skolverket Fritzes: Stockholm. Skolverket (2000). Kursplaner för gymnasieskolan. Skolverket: Stockholm.
Skolverket (2004). Varför ser kursplanerna ut som de gör? En beskrivning av de dokument som styr gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Skolverket Fritzes: Stockholm.
Skolverket (2009). Skolverkets förteckning över gymnasieskolor i Sverige, http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=29- &skolform=21&id=12&extraId=.
Skolverkets Utvecklingsavdelningen (2008). Skolans styrdokument för gymnasieskolan. Skolverket: Stockholm.
SOU 2004:104 (2004). Att lära för hållbar utveckling Betänkande av Kommittén för utbildning för hållbar utveckling. Fritzes: Stockholm.
Starr, Christopher W. m. . (2009). The development and implementation of a
context-based curricular framework for computer science education in high schools, i ITiCSE '09: ACM SIGCSE conference proceedings on Innovation and technology in computer science education: 283287: New York, NY, USA. ACM.
Trost, Jan (2007). Enkätboken. Studentlitteratur: Lund.
Tucker, Allen, Deek, Fadi, Jones, Jill, McCowan, Dennis, Stephenson, Chris, & Verno, Anita (2003). A Model Curriculum for K-12 Computer Science, i SIGCSE '03: Technical symposium on Computer science education: 305 306: New York, NY, USA. ACM.
Utbildningsdepartementet (2008). Regeringens proposition 2008/09:199: Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Regeringskansliet: Stockholm.
Utbildningsdepartementet (2009 A). Uppdrag att utveckla en modell för ämnesplaner för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning: vol. U2009/149/G. Regeringskansliet: Stockholm.
Utbildningsdepartementet (2009 B). Förslag på hur det nationella provsystemet bör utvecklas och utformas: vol. U2009/1671/S. Regeringskansliet: Stockholm.
Zendler, Andreas & Spannagel, Christian (2008). Empirical Foundation of Central Concepts for Computer Science Education, J. Educ. Resour. Comput.: 8(2), 115.
Bilagor
A Bilaga A: Undervisning i förhållandet till elevernas
framtidsplaner
Diagram 5. I klasser där få elever planerar att läsa fortsätningskursen
Diagram 6. I klasser där majoriteten av eleverna planerar att läsa fortsätningskursen
Diagramerna visar andelen lärare som angav varje undervisningsfrekvens (alltid aldrig) uppdelad efter delmålen i kursplanen.
Delmål
1. Språkets grundläggande datatyper,förde nierade strukturer och funktioner.
2. Regler och syntax.
3. Konstruera enkla algoritmer. 4. Pseudokod.
5. Systemera och strukturera programmeringsarbetet.
6. Skriva enkla program. 7. Felsöka källkod.
8. Kompilatorns/länkarens arbete.
9. Operativsystemstandarder för bl.a. teckenkoder och utmatningsrutiner.
10.Språkens allmänna prestanda samt vilka programmeringsuppgifter de är bäst lämpade för.
B Bilaga B: Kursplan DTR1207 Programmering A
50 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:28 (Skolverket 2000)
Mål
Mål för kursen Kursen skall ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i programmering. Kursen skall även ge kunskaper om vanliga användningsområden för olika programmeringsspråk. Kursen skall också ge grundläggande färdigheter i systemering och struktureringsteknik.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall
kunna något programmeringsspråks grundläggande datatyper, förde nierade strukturer och funktioner samt deras regler och syntax
kunna analysera programmeringsuppgifter och formulera strukturerad pseudokod samt konstruera enkla algoritmer
kunna systemera och strukturera programmeringsarbetet samt skriva enkla program och felsöka källkod
känna till kompilatorns/länkarens arbete från källkod till färdigt program
känna till viktiga operativsystemstandarder för bl.a. teckenkoder och utmatningsrutiner känna till språkens allmänna prestanda och egenskaper samt vilka
programmeringsuppgifter de är bäst lämpade för.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven analyserar enkla programmeringsuppgifter och skapar med viss handledning körbara väldokumenterade program.
Eleven söker med viss handledning de fakta som behövs för programmeringsuppgifterna. Eleven beskriver det använda programspråkets uppbyggnad, viktigaste funktioner, egenskaper och prestanda.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven utför sina programmeringsuppgifter på egen hand och inom rimlig tid.
Eleven hämtar på egen hand fakta från olika källor och tillämpar dessa i uppgifterna. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven utför självständigt sina programmeringsuppgifter med noggrannhet och når snabbt avsett resultat.
Eleven anpassar sin arbetsinsats till situationen, analyserar resultat samt åtgärdar kvalitetsavvikelser.
C Bilaga C: Förfrågan om kontaktuppgifter
Hej!
Till mitt examensarbete på Malmö Högskolan behöver jag komma i kontakt med de lärare som undervisar i Programmering A på [skolans namn].
Jag undrar om Du känner till vilka som är ansvariga för kursen. Jag skulle vara väldigt tacksam om jag kunde få deras kontaktuppgifter (namn och e-post) gärna så snart som möjligt för att kunna påbörja arbetet.
Tack i förväg för hjälpen! Med Vänliga Hälsningar Ana Fuentes
D Bilaga D: Förfrågan om medverkan
Hej [lärarens Namn] !
Jag har fått uppgifter om att Du undervisar eller har tidigare undervisat i kursen Programmering A.
Om detta stämmer skulle jag gärna vilja kontakta Dig för en undersökning om
programmeringsundervisning i Skåne. Jag kommer de närmaste dagar att skicka till Dig en liten webb-baserad enkät. Då är det bra om Du har tillgång till det material som användes i kursen. Enkäten beräknas ta ca 20 min att svara. Antalet
programmeringslärare på gymnasiet i hela Skåne är väldigt liten (ca 35 st) och därför är just Dina svar mycket viktiga.
Studien är en del av mitt examensarbete vid lärarhögskolan i Malmö. I November kommer resultaten att skickas till alla deltagare.
Om Du inte undervisat i Programmering A eller av någon annan anledning inte kan delta i undersökningen ber jag Dig meddela mig detta. Skicka gärna med ev
kontaktuppgifter till den lärare som undervisar kursen i Din skola. Med Vänliga Hälsningar
E Bilaga E: Länk till enkäten
Hej [FIRSTNAME]!
Här kommer din länk till enkäten som jag hoppas du hinner svara inom de närmaste dagarna. Det är bra om du från din dator har tillgång till materialet som användes under kursen för att kunna klistra in några exempel. Enkäten är anonym och beräknas ta ca 20 minuter att komplettera. Det går också bra att spara svaren och återuppta enkäten lite senare.
För att delta, var vänlig klicka på länken nedan. Hälsningar,
Ana Fuentes ([min adress]@stud.mah.se) -
Klicka här för att delta i enkäten: [SURVEYURL] En kommentar om personuppgifter
Den här enkäten är anonym.
De svar på enkäten som sparas innehåller ingen information som kan identi era den som svarat utom om denna fråga speci kt ställts i enkäten. Även om det krävs en
behörighetskod för att kunna besvara enkäten sparas inte denna personliga information tillsammans med enkätsvaret. Behörighetskoden används endast för att avgöra om du har svarat (eller inte svarat) på enkäten och den informationen sparas separat. Det nns inget sätt att avgöra vilken behörighetskod som hör ihop med ett visst svar i den här enkäten.
F Bilaga F: Påminnelse
Hej [FIRSTNAME],
Nyligen blev Du inbjuden att delta i en enkät om programmeringslärarnas syn på programmeringsundervisning på gymnasiet.
Enkäten har nu anpassats med tanke på att några respondenter inte har undervisat i Programmering A tidigare. Om så är fallet hoppar man automatiskt över de frågor som gäller erfarenheter från tidigare undervisning. Om Du inte undervisat i
Programmering A eller av någon annan anledning inte kan delta i undersökningen ber jag Dig meddela mig detta.
Då dina svar ännu inte blivit registrerade vill jag påminna dig att enkäten kommer att vara tillgänglig några dagar till, om du skulle vilja delta. Du kanske har börjat svara men inte hunnit skicka in enkäten. Då kan du återuppta den genom att klicka på din länk nedan. Glöm inte att klicka på skicka svaren när du är klar för att det ska registreras. Antalet programmeringslärare på gymnasiet i hela Skåne är väldigt liten (ca 35 st) och därför är just Dina svar mycket viktiga.
För att delta, klicka på länken nedan. Vänliga Hälsningar,
Ana Fuentes ([min adress]@stud.mah.se) -
Klicka här för att komma till enkäten: [SURVEYURL]
En kommentar om personuppgifter Den här enkäten är anonym.
De svar på enkäten som sparas innehåller ingen information som kan identi era den som svarat utom om denna fråga speci kt ställts i enkäten. Även om det krävs en
behörighetskod för att kunna besvara enkäten sparas inte denna personliga information tillsammans med enkätsvaret. Behörighetskoden används endast för att avgöra om du har svarat (eller inte svarat) på enkäten och den informationen sparas separat. Det nns inget sätt att avgöra vilken behörighetskod som hör ihop med ett visst svar i den här enkäten.
G Bilaga G: Enkäten
Programmeringslärarnas syn på programmeringsundervisning på
gymnasiet
Hur bedrivs programmeringsundervisning på gymnasienivå i Skåne?
Studien som ingår i mitt examensarbetet för lärarexamen vid Malmö Högskolan, syftar till att ge ökad kunskap om lärarnas förhållningsätt till kursens innehåll.
Hej! Här kommer några frågor för dig som undervisar Programmering A på gymnasiet. Jag är intresserad av din syn på undervisningen och hoppas att du kan hitta en stund till att svara. Din medverkan är mycket värdefull för studien eftersom programmering är ett
jämförelsevist litet ämne och det är få lärare som undervisar det. Dina åsikter är mycket viktiga för programmeringsundervisnings framtid!
Den här enkäten innehåller 24 frågor
Läraren
Frågor om programmeringslärarna som yrkesgrupp.
1 Hur länge har du undervisat i kursen Programmering A? Välj bara en av följande:
mindre än en termin. mindre än 5 år. 5 till 10 år längre än 10 år
2 Hur länge har du arbetat som lärare? Välj bara en av följande: mindre än en termin. mindre än 5 år. 5 till 10 år längre än 10 år
3 Vilka övriga ämne har du undervisat i? Skriv ditt svar här:
Vill du ange kurskoderna, hittar du dem här.
4 Vilken utbildning har du? Skriv ditt svar här:
Ange pedagogisk utbildning, examen, inriktning . . .
5 Vilken yrkesbakgrund har du? Skriv ditt svar här:
6 Är du kvinna eller man? Välj bara en av följande:
Kvinna Man
Eleverna
Den här gruppen av frågor avser de elever som du senast undervisade i Programmering A.6
7 Cirka hur många elever undervisade du senast du undervisade i Pro- grammering A?
Skriv ditt svar här:
8 Hur stor andel av dessa var pojkar respektive ickor? Välj bara en av följande: ca 100% pojkar 0% ickor ca 80% pojkar 20% ickor ca 50% pojkar 50% ickor ca 20% pojkar 80% ickor ca 0% pojkar 100% ickor
9 Inom vilken/vilka gymnasieprogram bedrevs undervisningen? Välj alla som stämmer:
t Barn & Fritid t Bygg
t El t Energi t Fordon
t Handel & Administration t Hantverk
t Hotell & Restaurang t Individuella t Industri t International Baccalaureate t Livsmedel t Medie t Naturbruk t Naturvetenskap t Omvårdnad t Samhällsvetenskap t Specialutformat t Teknik t Annat:
10 Hur stor andel av de som du undervisade i Programmering A läste sedan vidare Programmering B?
Välj bara en av följande: Ingen Högst 25% Högst 55% Högst 75% Mer än 75%
11 Hur användes datorerna under lektionen? Välj bara en av följande:
Eleverna satt vid var sin dator
Eleverna satt två och två vid en dator Annat:
Kommentera dina val här:
12 Vilket/vilka programmeringsspråk valdes för undervisningen? Välj alla som stämmer:
t Java t C++ t C# t C t php t VB (Visual Basic) t Delphi t Annat:
13 Varför användes just det språket? Skriv ditt svar här:
Vad var viktigt vid valet av programmeringsspråket? Vem gjorde valet?
14 Vilket material användes som stöd i undervisning? Välj alla som stämmer och skriv en kommentar:
t lärobok. Vilket? t Internet. Vilka sidor? t Eget material
t Externa föreläsningar t Annat. Vad?
15 Vilka examinationsmoment användes i kursen? Välj alla som stämmer:
t Skriftliga prov (papper och penna, under lektionstid) t Individuell uppgift vid datorn (under lektionstid) t Individuell hemmauppgift
t Gruppuppgift / projekt t Annat:
Kursmål
Frågor angående kursplanen i Programmering A
16 Rangordna följande kursmål från den du anser vara viktigast och neråt. Rangordna, genom att sätta ett nummer i varje ruta, från 1 till 6 6
Känna till viktiga operativsystemstandarder för bl.a. teckenkoder och utmatnings- rutiner
Känna till språkens allmänna prestanda och egenskaper samt vilka
Känna till kompilatorns/länkarens arbete från källkod till färdigt program Kunna analysera programmeringsuppgifter och formulera strukturerad pseudokod samt konstruera enkla algoritmer
Kunna något programmeringsspråks grundläggande datatyper, förde nierade strukturer och funktioner samt deras regler och syntax
Kunna systemera och strukturera programmeringsarbetet samt skriva enkla program och felsöka källkod
17 Ange hur stor del av kursen ägnades av följande kursmål senast du undervisade i Programmering A?
1 betyder att det förekom aldrig och 5 betyder att det förekom i alla moment.
1 2 3 4 5 Språkets grundläggande datatyper, förde nierade strukturer och
funktioner.
Regler och syntax
Konstruera enkla algoritmer
Pseudokod
Systemera och strukturera programmeringsarbetet
Skriva enkla program
Felsöka källkod
Kompilatorns/länkarens arbete
Operativsystemstandarder för bl a teckenkoder och utmatnings- rutiner
Språkens allmänna prestanda samt vilka programmeringsuppgifter de är bäst lämpade för
18 Hur ofta förekom följande mål i examinationsmoment?
1 betyder att det förekom aldrig och 5 betyder att det förekom i alla moment.
1 2 3 4 5 Språkets grundläggande datatyper, förde nierade strukturer och
funktioner.
Regler och syntax
Konstruera enkla algoritmer
Pseudokod
Systemera och strukturera programmeringsarbetet
Skriva enkla program
Felsöka källkod
Kompilatorns/länkarens arbete
Operativsystemstandarder för bl a teckenkoder och utmatnings- rutiner
Språkens allmänna prestanda samt vilka programmeringsuppgifter de är bäst lämpade för
19 Här kan du klistra in exempel på några examinationsuppgifter som dina elever ck göra. Ange under vilka former eleverna ck lösa uppgifterna och gärna de bedömningskriterier som användes. Denna information är mycket värdeful för att kunna förstå lärarens syn på ämnet Programmer- ing A.
Skriv ditt svar här:
20 Har du några synpunkter på kursplanen i Programmering A? Skriv ditt svar här:
Kursplanen för Programmering A hittar du här.
Avslutning
21 Är det något annat du skulle vilja tillägga? Skriv ditt svar här:
22 Ibland kan svaren från en enkät leda till vidare frågor. Skulle jag då kunna kontakta dig för att ställa kompletterande frågor?
Välj bara en av följande: Ja, om det behövs. Nej, tack!
23 Hur vill du bli kontaktad? 7
Välj alla som stämmer och skriv en kommentar: t Telefon. Ange här:
t e-post. Ange här: t annat:
24 Avslutningsviss, skulle du vara intresserad av att vara med i ett nätverk för programmeringslärarna i Skåne?
Välj bara en av följande: Ja
Nej
Tack för att du svarat på denna enkät!