PEER LEARNING
KURS VFU 2:2
TERMIN 4
Psykisk hälsa och ohälsa, delkurs 4,
Verksamhetsförlagd utbildning
Information till studenter/handledare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Information till studenter ...3 Vad är Peer Learning, kort sammanfattning ...3 Struktur för Peer Learning ...4 Mall: planeringssamtal...4 Mall: reflektiv dagbok ...5 Mall: målsättning ...6 Lärandemål för Psykisk hälsa och ohälsa 8 hp, delkurs 4, kurs 2:2 ....6 Peer Learning Arbetsmaterial för tema och Peer- aktiviteter ...7 Reflektionscykel ...11 Idébank Peer-aktiviteter ...12
INFORMATION TILL STUDENTER
Under hösten 2010 kommer utvalda avdelningar implementera Peer Learning (betyder jämlike) som pedagogisk modell under den verk- samhetsförlagda utbildning, VFU, Psykiatri Skåne, Malmö.
Peer Learning innebär att två studenter är stationerade på samma avdelning med en handledare. Syftet är att studenterna på ett struk- turerat och flexibelt sätt stimuleras till att använda varandra som resurs för att utveckla kompetens. Metoden går ut på att studenterna kommer att få olika arbetsaktiviteter som ska förberedas, diskuteras, utföras och efter utförandet reflekteras.
Som vanligt börjar du din praktikperiod med att formulera dina mål samt ha ett individuellt planeringssamtal med din handledare. Nytt är att du dagligen har ett gemensamt reflektionsmöte varje eftermiddag cirka 20 minuter med din medstudent. Den första veckan kommer er handledare att deltaga men efterhand gör ni det själva tillsammans. Till er hjälp har ni reflektionscykeln och eventuell er reflektionsdagbok. Utöver daglig reflektion kommer ni att avsluta varje vecka med reflek- tion tillsammans med er handledare och till er hjälp använder ni både målsättning och eventuell reflektionscykel.
Peer Learning innebär att ni själva på ett aktivt och socialt sätt ska utveckla kompetens och till er hjälp finns olika övningsaktiviteter. Under din VFU kommer du, förutom planeringssamtalet, att ha två individuella bedömningssamtal där AssCe formuläret (hämtas från It´s learning) ska användas. Det är av stor vikt att både du och din handledare fyller i AssCe formuläret individuellt för att sedan disku- tera skillnader i era bedömningar. Som vanligt kommer din kliniska lärare från Malmö högskola att vara med på din slutbedömning. När din VFU period är avslutad önskar vi att du fyller i utvärderings- formuläret för Peer Learning.
VAD ÄR PEER LEARNING KORT SAMMANFATTNING
Att lära i sampel med jämbördiga är grundtanken i Peer Learning som bygger på teorier om lärandet som ett socialt fenomen där erfarenheter, förståelse och kunskapsbyggande är något som formas och utvecklas i samspel med andra.
Peer Learning bygger på att studerande i större utsträckning och mer strukturerat än tidigare ska använda varandra som resurs för att utveckla kompetens i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden innebär att två studenter ska ha aktiviteter att förbereda och lösa, att diskutera och reflektera kring i samband med patientarbetet. Hand- ledaren vägleder studenterna genom aktiviteterna.
Forskning visar att Peer Learning som pedagogisk modell och metod stimulerar samverkan/samarbetsförmågan, förmågan till kritisk granskning och reflektion, kommunikationsförmågan samt förmågan till eget lärande och därför passar modellen i den verksamhetsförlagda utbildningen.
Förutsättningar för att Peer Learning ska vara framgångsrik är att studenter får introduktion och tydliga instruktioner till modellen. Viktigt är också att handledaren investerar mer tid i början av VFU. Studenterna utför aktiviteter både gemensamt och individuellt. Alla bedömningssamtal sker individuellt med handledare och/eller klinisk lärare.
Nyckelord i Peer Learning är samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och feedback.
STRUKTUR FÖR PEER LEARNING
Planeringssamtal, individuellt samtal med handledare och student under första veckan.
• Studenterna har gemensam reflektion efter varje arbetspass. Den första veckan kommer er handledare att deltaga men efterhand gör ni det själva tillsammans. Eventuellt kan ni utgå från strukturen i reflektiv dagbok.
• Rekommenderas att studenterna använder reflektiv dagbok under VFU i Psykiatrisk vård.
• Veckan avslutas med gemensam reflektion tillsammans med handledaren. Utgå ifrån målsättning och reflektionscykel. • Använd Peer- aktiviteter enligt förslag.
• Utvecklingssamtal dvs halvtidsbedömning och slutbedömning görs individuellt med studenten under följande veckor
• Utvecklingssamtal tillsammans med handledare och student, vecka 2 eller 3.
• Bedömningssamtal (slutbedömning) tillsammans med klinisk lärare (MAH), handledare och student, vecka 3 eller 4.
MALL: PLANERINGSSAMTAL
Handledaren, kort presentation av sig själv: • - Arbetslivserfarenhet
• - Handledarkompetens.
Studenten, kort presentation av sig själv: • - Arbetslivserfarenhet före utbildningen.
• - Erfarenhet av arbete eller praktik inom hälso- och sjukvård. • - Varför vill du bli sjuksköterska mm. Studentens svaga och
starka sidor – vad har fungerat bra på tidigare VFU och vad tycker studenten att hon/han behöver arbeta mer med.
Kan studenten berätta om några speciella händelser (Gibbs, 1988) erfarenheter som betytt mycket för lärandet.
Lärostil – hur lär studenten bäst.
Hur har det varit på tidigare VFU? Bra och mindre bra erfarenheter av handledning.
Studentens förväntningar på denna VFU- period. Genomgång av studentens skriftliga inlärningsmål.
Information av handledaren vad VFU - platsen kan erbjuda. Planering av VFU- perioden i psykisk hälsa och ohälsa.
MALL REFLEKTIV DAGBOK
Syftet med en reflektiv dagbok är utgöra stöd när du reflekterar över det du upplever och utför under din verksamhetsförlagda utbildning. Dagboken kan även ge dig stöd att se samband mellan teori och praktik samt bli medveten om de tankar och känslor som du kan få i vissa situationer.
Du väljer själv om du vill föra en reflekterande dagbok och om du vill använda dagboken som ett personligt dokument, som stöd vid samtal med din handledare eller i reflektion med andra.
Välj ut och beskriv händelser som engagerat dig speciellt, känslomäs- sigt eller kunskapsmässigt. Skriv i så nära anslutning som möjligt till händelsen för att försöka få med så mycket detaljer, tankar och känslor som möjligt. Det är vad du skriver som är det viktiga, inte hur du skriver.
Använd reflektionscykel enligt Gibbs (1988).
Mall: Studentens målsättning samt faktiska inlärningsmål vecka för vecka under den kliniska utbildningen VFU inom psykiatrisk vård.
Min målsättning Vad jag faktiskt gjorde
Vecka 1
Vecka 2
Vecka 3
LÄRANDEMÅL FÖR KURSEN PSYKISK HÄLSA
OCH OHÄLSA 8hp, DELKURS 2:2
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
• Beskriva förebyggande och hälsofrämjande insatser avseende psykisk ohälsa.
• Beskriva, förklara och bemöta psykiatriska sjukdomstillstånd samt behandling, rehabilitering och relevanta författningar. • Under handledning tillämpa och dokumentera allmän
omvårdnad avseende psykisk ohälsa samt samverka med olika instanser och yrkesrepresentanter.
• Identifiera, reflektera och analysera omvårdnadsbehov utifrån omvårdnadsprocessen med fokus på psykisk ohälsa.
PEER LEARNING
Arbetsmaterial: TEMA och aktiviteter under VFU i psykisk hälsa och ohälsa, delkurs 4
Vecka 1
Introduktion
Målsamtal och målformulering Lära sig hitta på avdelningen.
Vilka rutiner finns på avdelningen angående brand, våld och hot.
TEMA Kommunikation och undervisning
Aktivitet ‐ Inventering av patientgruppen på avdelningen
‐ Anamnesupptagning ‐ Inskrivningssamtal
‐ Kommunicera med och bemöta patienter
‐ Informera och undervisa medarbetare, studenter och ev. anhöriga Exempel på aktivitet
Se idébank
TEMA Undersökningar och behandlingar
Aktivitet ‐ Inventera läkemedel
Exempel på aktivitet Se idébank
TEMA Professionellt förhållningssätt
Aktivitet ‐ Rollbeskrivning
Exempel på aktivitet Se idébank
Vecka 2
TEMA Professionellt förhållningssätt
Aktivitet ‐ Förbered för reflektionsseminariet
Exempel på aktivitet Se idébank
TEMA Undersökningar och behandlingar
Aktivitet ‐ Handha läkemedel
‐ Provtagning och injektioner Exempel på aktivitet
TEMA Omvårdnadsprocessen Aktivitet ‐ Beskriv patienters behov av omvårdnad ‐ Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder Exempel på aktivitet Se idébank TEMA Kommunikation och undervisning Aktivitet ‐ Informera och undervisa patienter och ev. anhöriga ‐ Samverka med olika instanser inom vård och omsorg Exempel på aktivitet Se idébank TEMA Arbetsledning och samarbete Aktivitet ‐ Säkerhetsmedvetande ‐ Samarbete Exempel på aktivitet Se idébank Vecka 3 TEMA Kommunikation och undervisning Aktivitet ‐ Samverka med olika instanser inom vård och omsorg ‐ Informera och undervisa medarbetare, studenter och ev. anhöriga Exempel på aktivitet Se idébank TEMA Omvårdnadsprocessen Aktivitet ‐ Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder ‐ Utföra omvårdnadsåtgärder ‐ Rapportera, dokumentera och föra omvårdnadsjournal Exempel på aktivitet Se idébank
TEMA Undersökningar och behandlingar Aktivitet ‐ Medverka vid och genomför undersökningar och behandlingar ‐ Handha läkemedel Exempel på aktivitet Se idébank TEMA Arbetsledning och samarbete Aktivitet ‐ Planera, organisera och fördela arbetsaktiviteter ‐ Samarbete ‐ Handlingsberedskap Exempel på aktivitet Se idébank TEMA Professionellt förhållningssätt Aktivitet ‐ Etisk medvetenhet ‐ Självkännedom ‐ Noggrannhet, pålitlighet och omdöme Exempel på aktivitet Se idébank Vecka 4 TEMA Kommunikation och undervisning Aktivitet Exempel på aktivitet Se idébank TEMA Omvårdnadsprocessen Aktivitet ‐ Följa upp behov/problem och omvårdnadsåtgärder Exempel på aktivitet Se idébank TEMA Arbetsledning och samarbete Aktivitet ‐ Planera, organisera och fördela arbetsaktiviteter ‐ Samarbete ‐ Handlingsberedskap Exempel på aktivitet Se idébank TEMA Professionellt förhållningssätt Aktivitet ‐ Självständighet Exempel på aktivitet
Reflektionscykel
( (Gibbs, 1988) Beskrivning Vad hände? VärderingVad var bra och vad var dåligt med erfarenheten?
Analys
Hur kan du förstå situationen?
Slutsats
Kunde du ha gjort något mera?
Handlingsplan
Vad skulle du göra om det händer igen?
Känslor
Vad tänkte och kände du?
IDEBANKEN PEER LERNING
TEMA: Kommunikation och undervisning
‐ Inventering av patientgruppen på avdelningen ‐ Anamnesupptagning
‐ Inskrivningssamtal
Exempel på aktivitet
Ta reda på vilka medicinska diagnoser patienterna har. Läs in er på hälften var och redovisa för varandra.
Anamnes och inskrivningssamtal: Förbered er för att genomföra ett inskrivningssamtal. Vad ingår i patientfakta och inskrivning omvårdnad/psykiatri (omvårdnadsanamnes och
omvårdnadsstatus)
Var och en genomför ett inskrivningssamtal med patient, reflektera och ge varandra konstruktiv feedback.
Vad skiljer en medicinsk diagnos från en omvårdnadsdiagnos?
‐ Kommunicera med och bemöta patienter
‐ Informera och undervisa patienter och ev. anhöriga Exempel på aktivitet ”Umgås” med patienter i dagrummet.
Promenader med patienter.
‐ Samverka med olika instanser inom vård och omsorg
‐ Informera och undervisa medarbetare, studenter och ev. anhöriga Exempel på aktivitet
Reflektera över vårdkedjan (heldygnsvård, öppenvård, kommunen). Hembesök.
Kunskap om hur du som sjuksköterska utför samordnad vårdplanering (SVPL). Redovisa seminarieaktiviteten för personal på avdelningen.
Vad behöver jag som sjuksköterska veta för att bemöta närstående i psykiatrisk vård? Reflektera över barnens situation! Diskutera med varandra och få feedback på diskussionen
av er handledare.
Studenterna använder varandra i undervisnings syfte. Undervisa varandra om olika patientfall kopplat till avdelningen/mottagningen tex. Omvårdnadsproblem och omvårdnadsåtgärder.
TEMA: Omvårdnadsprocessen
‐ Beskriv patienters behov av omvårdnad ‐ Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder
Exempel på aktivitet
Var och en koncentrerar sig på en/två patienters behov. Samtala med patienten och ta reda på patientens behov och utifrån dessa planera omvårdnadsåtgärder. Ge varandra konstruktiv
kritik. Dokumentera processen efter reflektion med handledaren.
Tillsammans fokusera på två patienters behov med samma diagnos, men olika omvårdnadsproblem och omvårdnadsåtgärder utifrån patientens olika omvårdnadsbehov. Var
och en student kommer med förslag på problem och åtgärder. Sedan tillsammans reflekterar på olika/lika omvårdnadsproblem och omvårdnadsåtgärder.
TEMA: Arbetsledning och samarbete
‐ Säkerhetsmedvetande ‐ Samarbete
Exempel på aktivitet
Var tillsammans med skötare under minst en dag och ta reda på skötarens omvårdnadsaktiviteter.
Halvtidsdiskussion ‐ Planera, organisera och fördela arbetsaktiviteter ‐ Samarbete
‐ Handlingsberedskap
Exempel på aktivitet
Turas om att vara arbetsledare i teamet genom att planera, organisera och fördela arbetsaktiviteterna. Reflektera över hur det gick tillsammans med handledare vid dagens slut.
Diskutera utifrån samarbete med övriga teamet och din handlingsberedskap i akuta och oväntade situationer som uppkommit.
TEMA: Undersökningar och behandlingar
‐ Inventera läkemedel
Exempel på aktivitet
Ta reda på vilka läkemedel som är de vanligaste förkommande på denna avdelning samt hur de fungerar och vilka biverkningar de har. Koppla läkemedel till medicinsk diagnos.
Ta reda på riktlinjer kring administration och författningar. Redovisa era kunskaper för varandra och handledare.
‐ Planera och prioritera omvårdnadsåtgärder ‐ Utföra omvårdnadsåtgärder
‐ Rapportera, dokumentera och föra omvårdnadsjournal Exempel på aktivitet
Utifrån omvårdnadsproblem skriva en eller flera omvårdnadsdiagnoser och resurs- risk diagnos.
Var och en koncentrerar sig på en/två patienter. Samtala med patienten. Ta reda på patientens medicinska diagnos, och utifrån den, ta reda på patientens behov. Utifrån dem planera och
skriv omvårdnadsplan/insatsplan och omvårdnadsåtgärd(er) samt psykiatrisk omvårdnad sammanfattning. Ge varandra konstruktiv kritik. Dokumentera processen efter reflektion med
handledaren. Dokumentera tillsammans med patienten i patientens omvårdnadsjournal. Patientsamtal om någon omvårdnadsåtgärd tex ångestreducering. Den ena sitter passivt med
och observerar.
Träna på att rapportera till varandra. Ge och ta rapport.
‐ Följa upp behov/problem och omvårdnadsåtgärder Exempel på aktivitet
Tillsammans med era patienter som ni har följt under vårdperioden utvärdera omvårdnadsåtgärderna samt reflektera över eventuella konsekvenser.
‐ Handha läkemedel ‐ Provtagning och injektioner
Exempel på aktivitet
Var och en delar ut läkemedel tillsammans med handledaren. Förbered er för att ta blodprover och ge injektioner.
Var och en tar eller ger blodprov/injektioner tillsammans med handledare. ‐ Medverka vid och genomför undersökningar och behandlingar
‐ Handha läkemedel
Exempel på aktivitet
Ta reda på förberedelser för ECT behandling. Var med under en ECT behandling. Informera och förbered en patient för ECT behandling.
Vilka behandlingar förkommer på avdelningen?
Planera, övervaka och följ upp patienters vård i samband med undersökningar och behandlingar.
Var och en delar ut läkemedel tillsammans med handledaren.