PEGI

Det var här den stora skillnaden mellan män och kvinnor upptäcktes i enkätsvaren. Av männen så visste 16 stycken av 40 vad PEGI innebar och av de 16 var det 10 som var föräldrar. Kvinnorna i enkäten hade betydligt lägre siffra, bara fyra stycken av 44 visste vad det var och av de fyra var det tre som var föräldrar. Det här kan bero på att män spelar mer än kvinnor och har större intresse av spel. När PEGI skapades så var det främst till föräldrarna, men hur kommer det sig att så många saknar kunskap om det? Det kan vara så att PEGI har struntat helt i att försöka marknadsföra sin märkning. Men hur kommer det sig att så få föräldrar visste vad PEGI var? Det kan bero på att de själv anser sig veta vad som är lämpligt

8. Slutsats

8.1 Litteraturstudie

Slutsatsen till litteraturstudien blir att det tydligt finns fler studier om negativa effekter än de positiva effekterna. Det kan bero på att det fortfarande är ett relativt nytt ämne och att forskarna verkar vara oense. Ett bra exempel på att forskarna inte är överens är att Andersson ställer sig bakom det negativa och att Fergueson oftast ställer sig bakom det positiva, samt att forskarna sinsemellan inte gillar varandras forskning. Det saknas en neutralt ställd forskare som både kan skriva om de positiva och de negativa effekterna från olika perspektiv.

Något som även framkom tydligt var att våldsamma spel och dess påverkan på spelaren bidrar till en ökad aggressivitet som aggressivt tänkande, aggressiva känslor och aggressivt beteende. Porter & Starcevic (2007) tonar dock ner det hela och nämner att det kan finnas flera möjliga kombinationer och orsaker som bidrog till ett aggressivt beteende innan spelets början.

8.2 Empiri

Vad har vuxna för inställning till barn/ungdomars spelande?

Av enkätundersökningen framkom det att vuxna har en positiv inställning till spel bland barn och ungdomar. Något som både kvinnorna och männen är överens om är att spel är underhållande, spännande, roligt och att det förbättrar det strategiska tänkandet, men även att det kan leda till att man får nya vänner. De flesta av respondenterna ansåg även att det engelska språket kan förbättras. Jämförs detta med vad Björks (2008) undersökning resulterade i, så är vuxna även mer positivt inställda till spelande än vad ungdomarna är. En annan tydlig skillnad som framkom var att vuxna även hade en mer negativ inställning till spelandet än vad ungdomarna hade i Björks undersökning. Den största oron var att de kan bli sittandes alldeles för länge framför datorn och att andra aktiviteter försummas till fördel för spelandet. Konflikter i familjen verkar även vara ett orosmoment, att spelandet kan bidra med en lögn där barnen och ungdomarna säger att de spelar mindre än vad det i själva verket gör. Vilket i sin tur kan bidra till att studierna eller arbetet blir lidande.

Klyftan som nämns av Brun (2005) mellan föräldrar och barns olikheter gällande inställning till spelande märks inte av på respondenterna i denna undersökning. Spelandet ses av de flesta

ändå som ett accepterat fritidsintresse, bara det inte går överstyr och blir ett missbruk, men även att det kan vara viktigt att sätta gränser.

Det fanns ingen direkt skillnad på vuxnas inställning till dator/TV-spel, vare sig de hade barn i olika åldrar eller om de inte hade några barn alls. Även när en jämförelse mellan de olika generationerna gjordes så fanns det inga olikheter i deras inställning.

Finns det någon kunskap om PEGI märkning hos vuxna?

Av respondenternas svar finns det indikationer på att det saknas kunskap om vad PEGI märkningen och dess symboler betyder. Värt att nämna här är att det tydligen gick att chansa sig till vad symbolerna hade för betydelse, och det i sin tur innebär att PEGI verkligen tänkt igenom denna märkning och dess symboler.

Eftersom att männen spelar mer än vad kvinnorna gör så har de en större kunskap om märkningen för att det finns ett intresse av spelandet.

9. Diskussion

9.1 Vidare forskning

Vi lever idag i ett IT samhälle där barn och ungdomar använder datorn både i skolan och när de kommer hem. Det är som vilket fritidsintresse som helst. Enligt denna studie visar det sig att vissa föräldrar har en positiv inställning, samtidigt som andra föräldrar har en negativ inställning. Handlar det om dåliga erfarenheter eller är det något de fått för sig av medias skriverier?

För att kunna gå djupare in på dessa frågor som denna studie tar upp så skulle det vara intressant att använda sig av intervjuer istället för en enkät. Det skulle vara givande att sitta och diskutera dessa frågor ytterligare med den vuxna generationen om hur de uppfattar spelandet och dess konsekvenser på barn och ungdomar.

En annan aspekt är att se om inställningen förändras ju längre tiden går, och hur spelandet med dess effekter kommer att påverka samhället i framtiden.

barn med hjälp av spel kan träna upp sin koncentrationsförmåga. Det skulle vara intressant om forskare kunde uppmärksamma dessa positiva effekter mer och utveckla forskningen ytterligare inom detta område.

10. Källkritik

Artiklarna som valdes till denna studie var från källor som bedömdes som trovärdiga och aktuella och var publicerade i kända vetenskapliga tidskrifter.

Vissa av artiklarna som nämner spelens negativa effekter kan vara vinklade åt just bara negativa effekter, medan det i de artiklar som nämner positiva effekter oftast tas upp ömse delar men fokus ligger där på positiva effekter.

Metodboken som används är en allmänt accepterad bok som används som kurslitteratur och är framtagen av lärare på Örebro universitet. Därför anses det att lärarna är kunniga i det val de gjort.

Boken av Brun (2005) är skriven i samarbete med Fair-Play, som var en organisation av föräldrar som handlade om dator/TV-spel och dess effekter på barn och unga. Organisationen var verksam mellan år 2002-2008. Därför bedöms boken som pålitlig eftersom Brun har fört samtal med både forskare, psykologer, barn och föräldrar för att kunna göra en korrekt tolkning av vilka möjligheter och brister det finns med spelandet.

Björk (2008) anses vara trovärdig och kunnig inom spel eftersom han jobbat i nio år med människor som är spelberoende. Eftersom han jobbar med det så finner författarna att det är intressant att han skriver om både positiva och negativa effekter. Han är objektiv i denna studies mening.

11. Källförteckning

Almer, D., Danemar, T., Gustafsson, R., Tang, H., Wiklind, A., Wiss, A. & Österberg, W. (2005). Datorspel – Sveriges största sport. I A. Mosskin (Red.). Framtidens datorspel: En antologi om datorspelens framtid. Stockholm: Elanders Infologistics Väst AB.

Anderson, C.A. & Dill, K. E. (2000). Video games and aggressive thoughts, feelings, and behavior in the laboratory and in life. Journal of personality and social psychology. 78(4), 772.

Anderson, C.A., Shibuya, A., Ihori, N., Swing, E.L., Bushman B.J., Sakamoto, A., Rothstein H.R. & Saleem, M. (2010). Violent video game effects on aggression, empathy, and prosocial behavior in eastern and western countries: A meta-analytic review. Journal: Psychological bulletin. 136(2), 151-173. doi: 10.1037/a0018251

Backlund, P., Engström, H. & Johannesson, M. (2006) Computer Gaming and Driving Education. In the Proceedings of the workshop Pedagogical Design of Educational Games affiliated to the 14th International Conference on Computers in Education (ICCE 2006). Beijing, China, December 1.

Barlett, C.P., Anderson, C.A. & Swing, E.L. (2009) Video game effects-confirmed, suspected, and speculative: A review of the evidence. Simulation & Gaming. 40(3), 377-403. doi:

10.1177/1046878108327539

Barlett, C.P. & Rodeheffer, C. (2009). Effects of realism on extended violent and nonviolent video game play on aggressive thoughts, feelings, and physiological arousal. Aggressive Behavior. 35(3), 213-224.

Björk, M. (2008). Game Over! Game Over – En handbok för vuxna i närheten av dataspelsgenerationen. Stockholm: Addera Förlag.

Brun, M. (2005). När livet blir ett spel, och andra utmaningar för den digitala generationens föräldrar. Stockholm: Langenskiöld.

Dataspelsbranschen. (2010) Dags att spela dataspel: om vilka som spelar, spel och kultur, spel och lärande, historik, åldersmärkning och legala tjänster.

Ferguson, C.J. (2010) Blazing angels or resident evil? Can violent video games be a force for good? Review of General Psychology, 14,(2), 68-81. doi:10.1037/a0018941

Fröberg, F. (2005) Vårseminarium om spelberoende. Östersund: Folkhälsoinstitut

Gentile, D.A., Lynch, P.J., Linder, J.R. & Walsh, D.A.(2004). The effects of violent video game habits on adolescent hostility, aggressive behaviors, and school performance. Journal of Adolescence. 27(1), 5-22.

Greitemeyer, T. & Osswald, S. (2010). Effects of prosocial video games on prosocial behavior. Journal of personality and social psychology. 98(2), 211-221.

doi:10.1037/a0016997

Griffiths, M.D. & Davies, M.N.O. (2005). Handbook of computers game studies, videogame addiction: does it exist? s. 359-368. Boston: MIT Press.

Griffiths, M.D. (2005). Handbook of Computers Game Studies, the therapeutic value of videogames. s. 161-171. Boston: MIT Press.

Grüsser, S.M., Thalemann, R. & Griffiths M.D. (2007) Excessive Computer Game Playing: Evidence for Addiction and Aggression? CyberPsychology & Behavior 10(2): 290-292. doi:10.1089/cpb.2006.9956.

Holmes, E., James E., Coode-Bate, T. & Deeprose C. (2009). Can playing the computer game “Tetris” reduce the build-up of flashbacks for trauma? Plos ONE 4(1): e4153. doi:

10.1371/journal.pone.0004153

Krcmar, M., Farrar, K. & McGloin, R. (2011). The effects of video game realism on attention, retention and aggressive outcomes. Computers in Human Behavior, 27(1), 432-439.

Lager, A., Bremberg, S.(2005) Hälsoeffekter av tv- och datorspelande. Östersund:

folkhälsoinstitut. Från: http://www.fhi.se/PageFiles/3314/r200518barn_dataspel0504.pdf Mediarådet. (2010) Ungar och medier, Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Mediarådet. Från

Oates, B. (2006). Researching Information Systems and Computing. London: SAGE publications Ltd.

Ohio State University (2010, December 11). Computer-based program may help relieve some ADHD symptoms in children. ScienceDaily. Hämtad December 16, 2010, från

http://www.sciencedaily.com/releases/2010/12/101209121433.htm

Porter, G., Starcevic, V. (2007) Are violent video games harmful? Australasian Psychiatry. 15(5), 422-426. doi:10.1080/10398560701463343

Statistiska centralbyrån. (2009). Privatpersoners användning av datorer och Internet. Örebro: Statistiska centralbyrån. Från

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0108_2009A01_BR_IT01BR1001.pdf

Ungdomsstyrelsen. (2006). New game, om unga och datorspel. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Från

http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/new_game.pdf

Zhang, X., Li, M., Yang, B. & Chang, L. (2009). Violent Components and Interactive Mode of Computer Video Game on Player's Negative Social Effect. Third International Symposium on Intelligent Information Technology Application. 3, 95-103.

Bilaga B

Vad har du för inställning till barns och ungdomars spelande? (Öppen fråga)

 M1: Positiva saker med spelande; Språkutvecklande, både om spelet är på engelska och om man interagerar med andra spelare, t.ex. MMORPG-spel där man kommunicerar på engelska. MMOspel fungerar även till viss del att lära ungdomar att samarbeta och problemlösning i t.ex. ett guild (WoW).

Negativa effekter; Stillasittande i de flesta fall, undantagen är väl wii/kinect/PS Move. Men små barn som spelar mycket kan t.ex. få underutvecklad motorik. (bollsinne, springahoppaleka). Går spelandet överstyr så kan dessutom andra saker bli lidande, skola t.ex. (Gäller inte alltid bara barn. :D )

 M2: De bör inte spela för mycket.

 M3: Det är en underhållande/spännande aktivitet. Är väldigt beroendeframkallande, kan hindra andra aktiviteter.

 M4: Tv-spel bör ses som vilken annan aktivitet som helst. Det är ofta konservativa tankebanor som gör att folk tenderar att se på tv-spelande som något som skulle särskilja sig från andra aktiviteter så som fotboll eller liknande. Det ska även nämnas att TV-spelande kan både vara socialt och psykiskt utvecklande, i synnerhet onlinespel där man interagerar med andra människor på olika språk.

 M5 : Man får en möjlighet att träffa människor från olika länder, men även från Sverige såklart. Engelskan kan till viss del förbättras, beroende på vilket spel och med vilka man spelar.

Kan till viss del få lite motion, om man inte får det på annat håll i och med Kinect, wii, ps3 move etc. Reaktionsförmågan blir helt klart bättre.

Negativa saker tror jag gäller främst när man börjar spela extremt mycket, skolkar för att spela, dissar att umgås med vänner osv. Det är väl den negativa saken som jag märkt av mest bland mina vänner.

 M7: Positivt att det stimulerar barns fantasi och i vissa fall skapar ett socialt nätverk för barnen, negativt ifall det tar överhanden med spelandet och stör skola och sociala aktiviteter i övrigt för barnen.

 M8: Beror ju såklart på vad spelet i sig har att erbjuda. Givetvis är kunskaper i engelska det främsta jag kan se som positivt, och i vissa spel logiskt/strategiskt tänkande. Det negativa är väl i stort sett att den sociala biten i barnets liv kan bli lidande; givetvis kan de prata med andra människor in-game, men såklart kan det inte mätas med att umgås i den verkliga världen.

 M9: De spelar för mycket.

 M10: Mestadels bra, man skall dock göra allt med måtta.

 M11: Spelar själv...

 M12: Gör livet roligare. Men kan även leda till fetma. Roligt är bra.

Fetma är mindre bra. Men nu har det ju kommit spel som tvingar barnet/ungdomen att röra sig.

 M13: Ett utmärkt sätt att lära sig både kognitivt tänkande samt språk. (självklart beroende på vilka spel det handlar om)

 M14: Både och. Om spelandet ligger på rätt nivå, alltså inte för mycket så tycker jag

att det är okey. Annars så är risken för beroende stort.

 M15: Jag tycker barn ska få spela till en viss gräns, man måste alltid ha gränser när det gäller spel. Det negativa är väl om man strider mot gränserna!

 M16:

+ Problemlösning

+ Bättre än att kolla på TV – Man sitter orörlig

– Kan vara asocialt

 M17: Bra, kan vara utvecklande i rätt mängd.

 M18: tack vare att spelen är pegi klassade så tycker jag att det är oki om man använder

sig av den klassningen men det får heller inte vara för mycket spelande.

 M19: Mest possitivt tror det är utvecklande att spela tv/data spel så länge det inte blir för mycket spelande.

 M22: Jag har nog mest positiva tankar kring spelande. Så länge det inte blir missbruksliknande och handlar om alltför mycket tid och pengar. Överlag tror jag inte spelande är skadligt.

 M23: Barn spenderar alldeles för mycket tid fram tv/dator istället för att exempelvis vara ute och leka.

 M24: Jag tror att det är positivt att spela, man lär sig språk och får en bra rumsuppfattning - även bra hand-öga kordination.

 M25: Jag kan inte se något negativt med spelande i lagom dos.

 M26: Positivt: Spel idag är väldigt annorlunda från förr. Idag äger de flesta unga en eller flera kraftfulla spelkonsoler som dessutom oftast har en uppkoppling. Detta möjliggör för unga att spela tillsammans med vänner och dessutom träffa andra vänner som man kanske enbart spelar vissa spel med. Med andra ord kan spel idag fungera som en ny arena för möjliga vänskapskontakter.

Negativt: De kanske mest oroande utvecklingarna som jag ser i spelbranschen är att det kommer fler och fler "regisserade" spelupplevelser. Jag tänker främst på spel som sätter spelaren i rollen av en krigshjälte eller liknande. Det är väldigt viktigt, anser jag, att understryka skillnaden mellan riktigt krig och den oftast glorifierade bilden av krig som vissa spel framställer. Vidare råder en allt större trend att skapa "beroendeframkallande spel". Det är t.o.m så att vissa spel har detta som säljargument. Jag tycker att detta är väldigt oroväckande och högst oansvarigt av spelindustrin.

 M27: Tränar upp simultanförmåga, koncentrationsförmågan m.m.

Negativt tror jag kan vara att det är inte så bra för hälsan att sitta flera h framför en bildskärm, sen tappar man mycket av den sociala träningen man kan få genom att göra andra oktiviteter.

 M28: Jag är väldigt positivt inställd till barns och ungdomars spelande bara det inte går överstyr. Det är viktigt att sätta gränser tidigt i åldrarna eftersom att dator och TV- spel blir en allt mer vanlig sysselsättning bland unga. Sen att det finns folk som inte kan förstå att barn spelar vet oftast inte vad de pratar om.

 M29: Lärande, roligt, ett sätt att träffa kompisar, jobbigt om de skulle bli aggressiva.

 M30:

Positivt:

- Kan vara ett verktyg i lärandet. - Lär sig att samarbeta i grupper.

Negativt:

- Inte bra om det tar för mycke tid, kan bli en källa till gräl. - Kan vara våldsglorifierande.

 M31: någon timme om dagen sen ut i skogen och använd fantasin.

 M32: Bra!

 M33: --- blankt 

 M34: Jag tycker det är bra om dom samtidigt har andra fysiska aktiviteter som dom håller på med på fritiden.

 M35: Har inte reflekterat över det.

 M36: Det är väl helt ok, men det är viktigt att det inte blir ett missbruk.

 M37: Positiva: en sysselsättning, hjärngymnastik Negativa: Barnen rör sig inte,

glömska, går dålig i skolan(dåliga betyg osv)humöret?

Kvinnor:

 K1: Negativa: Avskärmas från omvärlden, blir dåligt socialiserade

 K2: I lagom mängd tror jag att det gör mer nytta än skada.

Mer negativt är väl om barn/ungdomar sitter hela dagen framför burken och inte aktiverar sig på något annat sätt.

 K3: -för mycket stillasittande -våldstendenser. -isolerande -besatthet +umgängesform

 K4: Jag tycker att ett måttligt spelande som kan jämföras med någon annan typ av hobby/fritidsintresse är helt okej. Dock är det min uppfattning att det ofta går över

Jag tycker/tror också att det är skadligt för barn att spela den typ av spel som är gjorda för vuxna. Jag tänker då främst på krigsspel innehållande mängder med våld. Barn är inte på samma utvecklingsnivå som vuxna och det finns inga garantier för att de kan hantera och bearbete de intryck som dessa spel ger dem.

 K5: Trist att det verkar vara den enda stimulansen som barn/ungdomsr uppskattar nu

för tiden. Tror inte på stillasittandet och inaktivitet.

 K6: Positivt: Kan vara ett lärande och en hobby.

Negativt: Ta för mycket tid från skolarbete, bli ett beroende, få problem med sömnen mm.

 K7: I liten skala tycker jag det är positivt. Men lätt att det blir ett beroende och det gillas Inte. Bättre barn och ungdomar är "ute och leker" och aktiverar sig fysiskt oxå.

 K8: Jag spelar själv så ser i lång mån bara positivt på detta. Negativt blir det om man

låter spelandet bli ett beroende och går ut över annat i vardagen. Men det kan ju hända med andra aktiviteter än bara spel visserligen.

 K9: Det kan vara ett bra lärotillfälle, men tycker inte om våldsspel.

 K10: Det är spännande för barnen och de lär sig utveckla sin fantasi, samt ord från det

engelska språket.

Negativt att det finns spel som är för våldsamma som ges till små barn som inte kan skilja verkligheten mot spelets värld. att barn kan spela för mycket och de blir lite "fyrkantiga",.. att allt annat är tråkigt och de glömmer bort de praktiska lekarna.

 K11: Jag tycker att det är viktigt att barn får lära sig datorer och att dator-/tv-spel kan vara utvecklande för dem på många olika sätt. Dock tycker jag inte att flera timmars spelande per dag är lämpligt eller att krigsspel o dyl är okej. Vad gäller ungdomar så har de en högre bestämmanderätt själva kring hur mkt tid de lägger ned per dag, enligt mig. Dock skulle jag ej vilja att en ungdom har datorn stående på sitt eget rum utan ha mer koll på vad han/hon spelar och som sagt hur mkt.

 K12: Det negativa tror jag är att det tar så mycket tid för vissa. På skolan jag jobbar är det ett flertal killar som skippar skolan för att de ska sitta hemma och spela. Själva spelen däremot tror jag kan vara utvecklande för dem, så länge de inte är alltför våldsamma.

 K13: Det enda positiva som jag har sett är att några spel endast har engelska som språk och att detta gör det möjligt för barnen att öva sina språkkunskaper. Det negativa är att de kommer in i en värld som inte finns och detta medför att de kanske inte upplevs som de populära i skolan men när de börjar att spela så blir de någon annan mer häftig person. Man minskar självförtroendet i verkligheten och ökar den i fantasin....det tycker jag inte är rätt.

 K14: Det spelas för mycket. Ut i naturen och lev mer i verkligheten!

 K15: Det spelas för mkt

 K16: Så länge det inte går ut över barnens hälsa är det helt okej att de spelar. Det kan

In document Vuxnas inställning till dator/TV-spel : En kvantitativ analys om vuxnas inställning till dator och tv-spel (Page 38-60)