30  pendlares sociala kapital. Detta fokus på upplevelsen hos det omgivande sociala nätverket,

snarare än på pendlares egen upplevelse, skulle kunna vara kunskapsgivande, då socialt kapital existerar i sociala relationer och sociala relationer bygger på interaktion med andra människor.

Om pendling har en negativ effekt på pendlares sociala kapital på grund av att de inte är närvarande i sociala sammanhang, är det inte säkert att pendlare själva är medvetna om vilka aspekter av deras sociala relationer som de går miste om. Detta skulle däremot kunna vara någonting som personer i de berörda sociala nätverken ser.

Utmaningen att kvalitativt operationalisera begreppet socialt kapital på ett sätt som studiedeltagare förstår och kan identifiera sig med kvarstår. Förhoppningsvis kan denna uppsats bidra till vidare försök att operationalisera begreppet, oavsett om det är pendling eller ett annat fenomen som studeras.

Slutligen, denna uppsats visar att pendlingen, till följd av den trötthet och brist på spontanitet som den medför, utgör ett ramverk som styr fritiden och därmed det sociala livet.

Det finns en tendens till att närstående relationer prioriteras framför andra sorters sociala sammanhang. I termer av socialt kapital får detta till konsekvens att pendlarna tillgodogör sig emotionellt stöd, men möjligen går miste om information och möjligheter som finns i delar av deras sociala nätverk som de inte deltar aktivt i. Den bundenhet till hemmet som pendlingen som ramverk skapar kan även få till följd att nya bekantskaper inte uppstår. I vissa yrken kan en geografisk uppdelning av det sociala kapitalet vara önskvärd. I yrken där man förväntas vara en ”neutral bedömare” av människors livssituation och fungerande, i denna studie exempelvis som lärare, upplevs geografisk distans mellan hemmet och arbetsplatsen möjliggöra ett professionellt förhållningssätt.

Referenser

Adler, P. S., Kwon, S-W. (2014). “Social Capital: Maturation of a Field of Research”.

Academy of Management Review, vol. 39, s. 412–422.

Ahmad, S., Mustafa, M., Ullah, A. (2016). ”Association of demographics, motives and intensity of using Social Networking Sites with the formation of bonding and bridging social capital in Pakistan”. Computers in Human Behavior, vol. 57, s. 107-114.

31   Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap. I G. Ahrne & P.

Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Malmö: Liber.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P.

Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-31). Malmö: Liber.

Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber (Andra upplagan)

Besser, L. M., Marcus, M., Frumkin, H. (2008). ”Commute Time and Social Capital in the U.S.”. American Journal of Preventive Medicine, vol. 34, s. 207-211.

Bourdieu, P. (1991). Distinktionen. I D. Broady & M. Palme (red.), Kultursociologiska texter.

(s. 245-310). Stockholm/Skåne: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB.

Christian, T. J. (2012). ”Automobile commuting duration and the quantity of time spent with spouse, children, and friends”. Preventive Medicine, vol. 55, s. 215-218.

Coleman, J. S. (1988). “Social Capital in the Creation of Human Capital”. American Journal of Sociology, vol. 94, s. 95-120).

Creswell, J. W. (2012). Qualitative Inquiry and Research Design. Choosing Among Five Approaches. Tredje upplagan. SAGE Puplications, Inc.

Delmelle, E. C., Haslauer, E., Prinz, T. (2013). ”Social satisfaction, commuting and neighborhoods”. Journal of Transport Geography, vol. 30, s. 110-116.

Durkheim, E. (1893/1997). The Division of Labour in Society. New York: Free press.

Ellison, N. B., Steinfield, C., Lampe, C. (2007). “The Benefits of Facebook ‘‘Friends:’’ Social Capital and College Students’ Use of Online Social Network Sites”. Journal of Computer-Mediated Communication, vol. 12, s. 1143–1168.

Giddens, A. (1999) Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos. (Originalspråk engelska: Modernity and Self- identity: Self and Society in the Late Modern Age. London: Stanford University Press, 1991).

Gustavsson. & Hemerén, G. & Petterson, B. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie.

32   Hansson, E., Mattisson, K., Björk, J., Östergren, P-O., Jakobsson, K. (2011). ”Relationship between commuting and health outcomes in a cross-sectional population survey in southern Sweden”. BMC Public Health, vol. 11, s. 1-14.

Johnston, K., Tanner, M., Lalla, N., Kawalski, D. (2013). “Social capital: the benefit of Facebook ‘friends’”. Behaviour & Information Technology, vol. 32, s. 24–36.

Kaspersen, L. B. (2007). Anthony Giddens. I H. Andersen & L. B. Kaspersen. (red.), Klassisk och modern samhällsteori. Tredje upplagan. (s. 329-334). Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. (Tredje upplagan)

Lin, N. (2000). “Inequality in Social Capital”. Contemporary Sociology, vol. 29, s. 785-795.

Långdistansrapporten. Regeringen. (2008). SOU: Flyttning och pendling i Sverige. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008. Nedladdad 2016-03-21 från regeringens hemsida,

http://www.regeringen.se/contentassets/4b92473a96d544c68b9dfb4e86cbb013/sou-200735-flyttning-och-pendling-i-sverige

Mattisson, K., Håkansson, C., Jakobsson, K. (2015). ”Relationships Between Commuting and Social Capital Among Men and Women in Southern Sweden”. Environment and Behavior, vol. 47, s. 734–753.

Johansson, T. (2010). Anthony Giddens och det senmoderna. I Månson (red.) Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker. 9:e upplagan. (s. 415-447). Lund:

Studentlitteratur AB.

Olsson, L. E., Gärling, T., Ettema, D., Friman, M., Fujii, S. (2013). “Happiness and Satisfaction with Work Commute”. Social Indicators Research, vol. 111, s. 255–263.

Portes, A. (1998). ”Social Capital: Its Origins and Applications in Modern Sociology”.

Annual Review of Sociology, vol. 24, s. 1-24.

Portes, A. (2000). ”The Two Meanings of Social Capital”. Sociological Forum, vol. 15, s. 1-12.

Putnam, R. D. (2006). Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS förlag. (Andra upplagan).

Sandow, E. (2011). ”On the road. Social aspects of commuting long distances to work”.

Gerum, vol. 2, s. 1-54.

Simmel, G. (1970). Kamp. Uppsala: Argos.

33   Simmel, G. (1995). Hur är samhället möjligt? – och andra essäer. Göteborg: Korpen.

Statistiska centralbyrån. (2016). Definitioner i “Färdiga tabellpaket” i “Regionala statistikprodukter”. Nedladdad 2016-03-21 från Statistiska centralbyråns hemsida,

http://www.scb.se/sv_/Vara-tjanster/Regionala-statistikprodukter/Fardiga-tabellpaket/Definitioner/

Stutzer, A., Frey, B. S. (2008). ”Stress that Doesn’t Pay: The Commuting Paradox”. The Scandinavian Journal of Economics, vol. 110(2), s. 339–366.

Sørensen, J. F. L. (2016). ”Rural-Urban Differences in Bonding and Bridging Social Capital”.

Regional Studies, vol. 50, s. 391-410.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) Hämtad:

2016-05-16

Bilagor

Bilaga 1: Kodningsschema

1. Restid

1.1 Resan som jobb 1.2 Resan som fristad

1.3 Resan som social situation 1.4 Resan som ställtid

1.5 Uppdelning privat och professionell 1.6 Pendlarregeln

2. Ramverk

2.1 Trötthet

2.2 Brist på spontanitet 2.3 Planering

2.4 Projekt 2.5 Prioritering 2.6 Strategier 2.7 Flexibilitet 2.8 Portvakt 3. Socialt kapital

3.1 Bridging 3.2 Bonding

3.3 Informationsflöde

34   3.4 Emotionellt stöd

4. Plats

4.1 Anknytning till platsen man reser till 4.2 Anknytning till platsen man reser från 4.3 Losskoppling

Arbetat närmare hemmet förr? Hur var det? Skillnader?

Resonemang när man tog jobbet? Fanns pendlingen med? Har det uppstått något man inte tänkt på?

Klarar alla människor av att pendla såhär? Vad krävs? Vad får det att fungera?

Vill man du arbetsplatsen närmare ditt hem?

Bridging

Finns det en ”social distans” pga ”geografisk distans” till kollegor?

Kontakt med kollegor på fritid?

Brukar du vara med ifall kollegor ses på fritid?

Har du någon gång upplevt att du missat eller inte inkluderats i information relevant för ditt jobb?

Har du någon gång upplevt att du missat relevant information i ditt privatliv?

Bonding

Hur påverkar pendlingen ditt sociala liv?

Hur nöjd är du med ditt sociala liv?

Hur påverkar pendlingen din tid med familj?

Ditt privata liv?

35   Fritid

Vad tycker du om att göra på din fritid?

Hinner du med det i den utsträckning du skulle vilja?

Finns det någonting som inte får plats som du skulle vilja ha tid för?

Har du några strategier för att hinna med allt?