5. DISKUSSION OCH ANALYS
5.3 Penetrometerundersökning
Markmekanismens funktion påverkas av hur markens porsystem ser ut och är mycket viktig i transporten av både vatten och luft till växter. Vid markpackning är det vanligen
makroporsystemet som drabbas och med den rotmiljön för växterna vilket leder till försämrad eller helt utebliven tillväxt hos växterna. Plöjning kan dock till viss del återställa
markporositeten i jorden (Bölenius, 2002). Utförandet av penetrometerundersökning
Penetrometerundersökningen genomfördes efter kort handledning av handledaren Anders Fahlén samt efter rekommendationer från Cornell Soil Health Assessment Training Manual (Gugino, o.a., 2009) som i original var på engelska men trots det enkel att följa.
27 Penetrometerundersökningen gjordes med en penetrometer där avläsningen skedde manuellt. Svårigheterna med penetrometerundersökningens utförande var, då det partivis var väldigt kompakt, att försöka hålla ett jämnt handtryck på instrumentet genom varje delprov.
Mätdata från penetrometerundersökningen konverterades från ursprungsenheten PSI till den mer i Sverige tillämpade kPa. Konverteringen av enheten gjorde att tolkningen av
undersökningens resultat försvårades då mätdata i valda manualer förklarades i PSI. Att behålla PSI-värden hade också gett en bättre utgångpunkt i resonemanget om tolkning då fler jämförelser i den enheten fanns tillgängliga. Det påpekas i den danska utredningen,
Jordanalyser– kvalitet og anvendelse, DCA Rapport nr 002 (Rubæk & Sørensen, 2011) att
konverteringar av manualer till andra språk kan ge upphov till oavsiktliga metodfel vilket i min mening även kan ske vid konverteringar av mätenheter således det inte berör mätenheter som är direkt jämförbara som t.ex. SI-enheter. Den mänskliga faktorn anses dock vara den vanligaste orsaken till felkällor vilket också påtalas av Rubæk & Sørensen (2011).
Resultatet av penetrometerundersökningen visar att det finns en påtaglig markpackning i det undersökta fältet men om markpackningen beror på mekaniska- eller naturliga orsaker är svårt att fastställa utifrån den här undersökningen. Väderförhållanden de senaste åren kan spela stor roll i sammanhanget och som Ararso Etana (2005) antyder och som också beskrivs i boken
Marklära (Eriksson, Dahlin, & Nilsson, 2011) så är väderförhållanden en känd bidragande
orsak till markpackning. Vid första mätomgången (figur 3) var åkern oplöjd. Resultaten och medelvärdet (8,6 cm) visar att det inte gick att komma speciellt djupt innan kraftigt
penetrationsmotstånd påträffades vilket innebär att det redan vid mindre än 10 centimeters djup finns en kompakt massa. Även i de följande skikten påträffas kompakthet vid låga djup. Jämför man första mättillfället (figur 3) med mätomgång två (figur 4 och 5), då åkern var plöjd, kan en märkbar skillnad i penetrationsdjup upptäckas. Plöjningen verkar ha eliminerat helt den ytliga markpackningen som påträffades i första mätomgången men vid andra
mätomgången kvarstår det ändå en kompakt massa längre ner i skiktet.
5.4 Jordmånsbeskrivning
Jordmån
Områden täckta med barrskog har en jordmån som kallas podsol och som är vanligast på moränmark vilket också gör den till den vanligaste jordmånen i Sverige (Warfvinge, 2012). Podsolen har sur markreaktion och är både fattig på näring och mull vilket dels beror på vårt klimat där avdunstningen är mindre än nederbörden vilket i sin tur innebär en ständig
urlakning av näringsämnen från översta jordskiktet. I en podsol kan tydliga skikt urskiljas i jordprofilen jämfört med t.ex. brunjordar som är mer homogena i sin uppbyggnad. Skikten som urskiljs utgör jordmånsprofilen där förnan är överst, därefter mårskiktet, sedan
blekjorden och sist anrikningsskiktet (Bergil, o.a., 2004). Massiva strukturer, skikt som är hårt sammansatta i sin konstruktion som också ses i den undersökta jorden, kan ses både i alven och i matjorden och uppkommer ofta i torra lerjordar efter plöjning. (Brunnsvik, 2008;
Shepherd, Stagnar, Pisante, & Benites, 2008). Markorganismer och marklevande djur har stor betydelse i uppbyggnaden av jordmånen och är en bra indikator på jordens hälsa. Markdjur som t.ex. daggmaskar lever på det döda organiska materialet som finns i jorden och som via sin matsmältning återför växttillgängliga mineraler och näringsämnen tillbaka till jorden. Mikroorganismer som t.ex. svampar och bakterier är även de med och inverkar på växters kväve- och näringsupptagningsförmåga (Arvidsson Rosén, o.a., 1995; Brunnsvik, 2008; Shepherd, Stagnar, Pisante, & Benites, 2008; Magdoff & van Es, 2009). I Marklära
(Eriksson, Dahlin, & Nilsson, 2011) och i Building Soils for Better Crops -Sustainable Soil
Management (Magdoff & van Es, 2009) framhålls att det är mångfalden av markorganismer
28 multifunktioner vilket gör att stabiliteten och motståndskraften mot eventuella förändringar i markmiljön blir starkare. Ett fåtal av markorganismerna har endast en funktion i jorden vilket gör att dessa organismer också blir mer känsliga för förändringar. Ett bortfall av en sådan art kan därför vid miljöförändringar lamslå hela ekosystemet i jorden (ibid).
Utförandet av jordmånsbeskrivning
Jordmånsbeskrivningen var svår att utföra då beskrivningen utgår från en visuell beskrivning vilket också ger utrymme till en mer individuell tolkning. Att titta på en jordprofil är i sig klokt då den beskriver mycket om jordens uppbyggnad samt att det blir en besiktning av jordens hälsa där även markorganismerna vittnar om hälsotillståndet (Berglund & Gustafson Bjuréus, 2008; Arvidsson Rosén, o.a., 1995). Utförandet hade dock kunnat vara mer
konsekvent i det avseendet att antalet maskar hade kunnat räknas för att se om plöjning, som anses orsaka förstöring av både maskar och maskgångar, som antyds av Ivarsson (1996), gjort någon skillnad på maskantalet. Ljuset, inför en färgbestämning spelar stor roll vilket också påpekas i färgkartan, Munsell Soil- color charts (2009). Munsells färgkarta var användbar för att färgbestämma jorden men utöver det tillförde den inte så mycket till
jordmånsbeskrivningen. Färgkartan används ibland också för att jordartsbestämma efter färgkodning. Detta gjordes inte då jordarten skulle fastställas genom jordanalysen.
Enligt både Brunnsvik och Berglund & Gustafson Bjuréus kännetecknas en god odlingsjord av att den är lätt att bearbeta, har snabb absorptionsförmåga av regn och har helst ingen skorpbildning. Jorden ska också, enligt ovanstående, vara porös och ha en jämn kornighet genom hela skiktet där man också ska kunna se rotkanaler, maskgångar och sprickbildningar. Hur absorptionsförmågan av vatten ser ut i den undersökta jorden går inte att uttala då
infiltrationsundersökning inte gjorts men resultatet av jordmånsbeskrivningen visar på en relativt jämn kornighet och porositet i hela matjordsskiktet där man också kan se både rotkanaler och maskgångar. Enligt Magdoff & van Es (2009) möjliggör en jord med god porositet till bättre buffringskapacitet av näringsämnen och där andelen organiskt material står för den viktigaste faktorn i buffringen. Arvidsson Rosén, o.a. (1995) påpekar dock att
mjälajordar är känsliga både för bearbetning och infrysning vilket ökar riskerna både för skorpbildning och markpackning som i sin tur ökar risken för syrebrist. Brunnsvik (2008) menar att syrebrist också kan uppkomma av kombinationen låga järnhalter och markpackning, vilket kan vara fallet i den undersökta jorden och förklarar i så fall varför t.ex. så få maskar kunde skådas.
5.5 Trädgårdsblåbär
Odling av trädgårdsblåbär är tämligen nytt i Sverige och därför finns det en begränsad mängd information att hitta om ämnet rörande odling i svenskt klimat men i grannlandet Finland och i Nordamerika har trädgårdsblåbär odlats en mycket längre tid. Klimatet i dessa länder påminner mycket om det svenska klimatet vilket gör att forskning som gjorts i dessa länder även kan guida svenska odlare till bättre odlingsteknik gällande blåbärsodlingar. Resultatet visar att trädgårdsblåbär inte är i behov av stora mängder näring vilket gör det möjligt för odling på jordar som har låg näringshalt. När det gäller näring så har ammoniumkväve visat sig vara viktigare för blåbär än vad man tidigare trott, då ammoniumkvävet ger bättre tillväxt hos plantan än andra kväveformer vilket i sin tur ger större och starkare plantor (Caspersen, Håkansson, & Winter, 2013). Trädgårdsblåbär går också enligt Drummond F. , Smagula, Annis, & Yarborough (2009) att odla i en jord med ett pH-värde upp till 6,2 men vid högre pH-värden mister blåbärsplantorna sin förmåga att producera blommor vilket gör att bärsättningen avstannar. Optimalt för blåbär är dock en mullhaltig jord med låg näringshalt och ett pH mellan 4,2–5,5 (Caspersen, Håkansson, & Winter, 2013; Drummond F. , Smagula,
29 Yarborough, & Annis, 2012) vilket gör att odlingsjorden i fallstudien, en mjälig lättlera med pH 6,2, inte enligt ovanstående kriterier är det optimala. Detta kan dock ändras i snar framtid då det bedrivs försöksodlingar på nordligare breddgrader både i Sverige och i Finland där man undersöker trädgårdsblåbärsodling på gamla åkerjordar (ler, mo och mjäla) och även odling i högre pH än vad som normalt lämpar sig för trädgårdsblåbär. Även framtagning av härdigare trädgårdsblåbärssorter pågår (Åkerström, 2004; Lehmushovi & Tahvonen, 2000). Blåbär anses generellt vara känsliga för höga halter av natrium och salter vilket gör att den
undersökta jorden, som enligt Spurwayanalysen just uppvisar höga halter av natrium, inte är lämplig för blåbärsodling (Caspersen, Håkansson, & Winter, 2013).
Vad gäller markpackning verkar inte det i sig, enligt litteraturen, vara ett problem för
trädgårdblåbär då plantorna genom symbiosen med mykorrhiza lättare kan ta upp näring från större jordytor viket gör att även mindre lättillgängliga mängder näring kan upptas vilket också fastslås av både Brunnsvik (2008) och Caspersen, Håkansson, & Winter (2013).
Symbiosen i kombination med ett lågt näringsbehov gör att eventuella markpackningsproblem inte heller verkar utgöra ett hot för etableringen men i ett längre och hållbarare perspektiv är det dock klokt att ta itu med markpackningsproblematiken innan anläggning. Även i Building
Soils for Better Crops -Sustainable Soil Management (Magdoff & van Es, 2009) påpekas det
hur viktigt det är att ta itu med eventuella markproblem så att markproblemet inte byggs på och får förödande ekologiska konsekvenser som t.ex. organismdöd.
5.6 Slutsats
I undersökningen har det framkommit att jordanalyser i kombination med fältdiagnostiska metoder är ett bra sätt att få fram grundläggande information om en jords hälsotillstånd inför en nyodlingsuppstart. Jordanalyser talar om vilka näringsämnen som finns i jorden och hur fördelningen mellan dem ser ut vilket gör att en framtida gödselgiva bättre kan planeras. Penetrometerundersökningen informerar om eventuella markpackningar, som utgör eventuella hinder för t.ex. rottillväxt, vilket kan vara en avgörande faktor för en lyckad odling.
Jordmånsbeskrivningen berättar om markens fysikaliska uppbyggnad och utseende som gör det lättare att bestämma brukningsåtgärder (t.ex. vallodling eller plöjning) och växtval. Undersökningarna i detta arbete är i sin helhet användbara inför en nyodling av t.ex.
trädgårdsblåbär av ovanstående anledningar men kompletteras gärna med provodling av olika blåbärssorter som i sin tur noggrant studeras i sin utveckling. Även efter etablering bör kontinuerliga analyser av både jord- och bladmassa göras för att fastställa att grödan kan tillgodogöra sig näringen från odlingsjorden. Med tanke på hållbar utveckling och de faktiska problem (urlakning, missväxt m.m.) som finns inom jordbruket idag borde det vara självklart för alla odlare, oavsett om det gäller stor-eller småskalig odling, att undersöka sin jord kontinuerligt då detta har betydelse både för den specifika verksamheten men även för den globala miljön. Resultatet visar att den undersökta jorden har ett lågt innehåll av näring och att det finns en påtaglig grad av markpackning vilket kan resultera i eventuell missväxt vid odling av näringskrävande grödor. Resultatet visar också att markstrukturen är god men för att kunna odla trädgårdsblåbär på den undersökta marken bör en pH-sänkning göras t.ex. via svavelbehandling (ej KRAV-odlingar) eller via tillförsel av nytt surjords-substrat (torv, barkflis). Undersökningen av användbarheten av fältdiagnostiska metoder i det här arbetet är således tillfredsställande och tillämpningen av analysresultaten likaså.
I den här uppsatsen har flera manualer för fältdiagnostik tillämpats men önskvärt vore ett samlat kompendium med förenklade instruktioner som även lämpar sig för en icke sakkunnig att förstå och genomföra. Vidare behövs mer forskning inom ämnet trädgårdsblåbärodling i svenskt klimat samt om blåbärsodling i lerhaltiga jordar i nordligt klimat.
30
REFERENSER
Abdollahi, L., Schjønning, P., Elmholt, S., & Munkholm, L. J. (2013). The effects of organic matter applications and intesive tillage and traffic on soil structure formation and stability. Soil and Tillage reasearch, ss. 28-37.
Agrilab AB. (2013). www.agrilab.se. Hämtat från
http://www.agrilab.se/gem/default.aspx?p=101 den 20 12 2013
Arvidsson Rosén, A., Fogelberg, D., Furugren, B., Kollberg , S., Selander, K., Törnqvist, L., & Weidow, B. (1995). Naturlära - vatten, mark, luft (1:a uppl.). Helsingborg: LTs Förlag.
Bergil, C., Bydén, S., Edman, S., Eknert, B., Jerer, C., Lind, B., . . . Yrgård, A. (2004). Mark,
människa, miljö (4:e uppl.). Bohuslän: Avdelning för tillämpad miljövetenskap vid
Göteborgs universitet och Institutionen för naturgeografi och kvartärgeografi vid Stockholms universiet.
Berglund , K., & Gustafson Bjuréus, A. (2008). Markstrukturtest i fält - Beskrivning och
instruktioner. Uppsala: Avdelningen för hydroteknik, Institutionen för markve-
tenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Brunnsvik, C. (2008). Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet 1. Ekologisk
odling av grönsaker på friland. Kurspärm. Jordbruksverket. Jönköping, Sverige:
Ascard, J. & Brunnsvik, C. (red.) Jordbruksverket.
Bölenius, E. (2002). Packning av jordbruksmark - inverkan av dubbelmontage, banddrift och
dragkraftsuttag. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitetet, Institutionen för
Markvetenskap.
Caspersen, S., Håkansson, T., & Winter, C. (2013). Trädgårdsblåbär Växtnäringsbehov och
gödsling; Rapport 2013:10. Alnarp ISSN 1654-5427 ISBN 978-91-87117-42-8:
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.
Drummond, F., Smagula, J. M., Yarborough, D., & Annis, S. (2012). Organic Lowbush Blueberry Research and Extension in Maine. International Journal of Fruit Science
12:216–231, 12, 216-231.
Drummond, F., Smagula, J., Annis, S., & Yarborough, D. (2009). Organic Wild Blueberry
Production. Orono, USA: Maine Agricultural and Forest experiment station,
University of Maine.
Eriksson, A. K. (2009). Phosphorus in agricultural soils around the Baltic Sea - Comparisons
of different laboratory methods as indices for phosphorus leaching to waters. Uppsala:
Sveriges Lantbruks Universitet (SLU).
Eriksson, J., Dahlin, S., & Nilsson, I. (2011). Marklära (1:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB, Tryck: Elanders Hungary Kft.
Etana, A. (2005). Jordpackningens verkan på grödan under olika väderleksförhållanden. Uppsala: Sveriges Lantbruksniversitet (SLU), Institutionen för Markvetenskap. FAO. (2006). GUIDELINES FOR SOIL DESCRIPTION. Viale delle Terme di Caracalla,
31 Granstedt, A. (1998). Ekologiskt jordbruk i framtidens kretsloppssamhälle (1:a uppl.).
Helsingborg: Naturskyddsföreningen.
Gugino, B., Idowu, O., Schindelbeck, R., van Es, H., Wolfe, D., Moebius-Clune, B., . . . Abawi, G. (2009). Cornell Soil Health Assessment Training Manual; Second Edition. New York, USA: Cornell University.
IFOAM. (2013). www.ifoam.org. Hämtat från http://www.ifoam.org/ den 12 01 2014 IMANTS. (den 10 02 2014). www.imants.com. Hämtat från
http://www.imants.com/en/14/search-results/&q=penetrometer
Ivarsson, R. (1996). Plöjningsfri odling och strukturkalkning på lerjordar -Effekter på
markbiologiska, markkemiska och markfysikaliska egenskaper, samt ogräs och skörd.
Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för Markvetenskap, Avdelningen för Jordbearbetning.
Jensen, E. S. (2004). Nutrient cykling in sustainable farming systems. Kungliga
Lantbruksakademiens Tidskrift Årg. 143, Nr 1, ss. 29-33.
Jensen, K. (2006). Kompendium i ekologisk odling av trädgårdsblåbär. Länsstyrelsen Västra Götaland; Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet.
Lawton, K., & Spurway, C. H. (1949). Soil testing - A Practical System of Soil Fertility
Diagnosis. East Lansing: Michigan State College, Agricultural Experiment Station.
Hämtat från http://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=wu.89041312570;view=1up;seq=13 den 22 01 2014
Lehmushovi, A., & Tahvonen, R. (den 22 02 2000). Pensasmustikasta merkittävä tuotantokasvi avomaalle. Koetoiminta ja käytäntö, Volym 57, Nr 1, s. 4. Lindén, B. (2007). www.vaxteko.nu. Hämtat från
http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/utan_serietitel_slu/UST07-12/UST07-12D.PDF den 05 01 2014
Magdoff , F., & van Es, H. (2009). Building Soils for Better Crops -Sustainable Soil
Management. Waldorf, MD, USA: Sustainable Agriculture Research and Education
(SARE) program, with funding from the National Institute of Food and Agriculture, U.S. Department of Agriculture.
Magnusson, M., Rölin, Å., & Ögren, E. (2006). Förslag till riktvärden för jord- och
plantanalyser i ekologisk grönsaksodling. Jordbruksverket FOU.
Munsell. (2009). Soil- color charts. Grand rapids, USA: Munsell.
Mäder, P. (2004). Soil fertility in sustainable farming systems. Kungliga
Lantbruksakademiens Tidskrift Årg. 143, Nr 1, ss. 37-40.
Nilsson, T. (2011). Odling av blåbär. Alnarp: SLU: Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.
Nordiska Jordbruksforskares Förening. (1986). Jordpackning ; skördepåverkan- motåtgärder-
ekonomi. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala, Institutionen för
32 Persson, H. (1985). Växternas rötter - näringskedjor under mark. i B. Hedlund (Red.),
Landskap i förändring (ss. 67-78). Stockholm: Liber.
Plöninge, P. (2006). Den goda jorden (2:a uppl.). Värnamo: Prisma.
Rillig , M. C., & Mummey, D. L. (2006). Mycorrhizas and soil structure. New Phytologist, 41–53.
Rubæk, G. H., & Sørensen, P. (2011). Jordanalyser– kvalitet og anvendelse,DCA RAPPORT
NR. 002. Aarhus: DCA - nationalt Center for Fødevarer og Jordbrug, Aarhus
universitet institut for Agroøkologi.
RUS - Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. (2013). www.miljomal.se. Hämtat från
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=43&pl=1 den 25 11 2013
Shepherd, G., Stagnar, F., Pisante, M., & Benites, J. (2008). Visuall Soil Assessment VSA
Field Guides. Rome: Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO).
Sohlenius , G., & Eriksson, J. (2009). Kan SGUs kornstorleksdata användas för modellering
av utlakning och andra miljörelaterade frågeställningar? Sveriges Geologiska
undersökning.
Spurway, C. H. (den 14 12 1949). Soil fertility diagnosis and control for field, garden and
greenhouse soils (1:a uppl.). East Lancing, Michigan, USA: Published by author.
Hämtat från http://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=wu.89037172731;view=1up;seq=1 den 04 01 2014
SWEDAC. (2013). www.swedac.se. Hämtat från http://www.swedac.se/sv/ den 01 02 2014 Tervasmäki, A. (2012). Svampsjukdomar på amerikanska blåbär (Vaccinium corymbosum L.)
- med fokus på dem som angriper de vegetativa delarna ovan mark. Alnarp: Statens
Lantbruksuniversitet: LTJ-fakulteten.
USDA. (2001). Soil Quality Test Kit Guide. Washington, DC, USA: United States Department of Agriculture (USDA).
Warfvinge, P. (2012). Miljökemi, miljövetenskap i biokemiskt perpektiv. Studentlitteratur (2:a uppl.). Per Warfvinge.
Warman, P., Burnham, J., & Elton, L. (2009). Effects of repeated applications of muncipal solid waste compost and fertilizers to three lowbush blueberry fields. Science
Horticulturae(122), 393-398.
Åkerström, A. (2004). Nordliga blåbärsåkrar i kustnära bygder, FAKTA Trädgård
Sammanfattar aktuell forskning • Nr 4, 2004. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet
33
BILAGOR
Bilaga 1. Analysresultat Agrilab AB; del 1.