Personal med pedagogisk högskoleexamen

Andelen årsarbeten i förskolan som utförs av personal med pedagogisk

högskoleutbildning låg under senare delen av 1990-talet relativt stabilt omkring 54 procent. Under perioden 2001-2005 har dock andelen legat lägre - mellan drygt 50 och 52 procent. Detta är troligen en följd av att det varit svårt att rekrytera

utbildade förskollärare. Under denna period har behovet av personal stigit kraftigt till följd av en kraftig ökning av antalet inskrivna barn i förskolan.

Tabell 6: Anställda i förskolan - antal årsarbetare och utbildning År Antal Andel med pedagogisk

årsarbetare högskoleutbildning

1995 66 039 54,0

1996 66 982 53,8

1997 63 598 54,5

1998 59 795 53,4

1999 59 258 53,6

2000 58 139 54,0

2001 58 689 52,0

2002 63 104 50,6

2003 65 498 50,8

2004 67 328 51,2

2005 72 257 51,4

Basalternativet i förra årets prognos utgick ifrån att andelen årsarbeten utförda av pedagogiskt högskoleutbildade skulle kvarstå på 2004 års nivå. I ett alternativ med en högre ambitionsnivå antogs att andelen skulle öka till 70 procent till år 2020, med ett delmål på 60 procent år 2010.

I årets prognos utgår vi i basalternativet från att kommunerna strävar efter att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Detta antagande grundas dels på den långvariga brist på förskollärare som både SCB:s och AMS

undersökningar påvisat¹⁵, dels på den enkät som Skolverket genomförde våren 2005 angående kommunernas personalförsörjningsprogram avseende lärare inom

15 Arbetskraftsbarometern ´05, SCB, Var finns jobben 2006?, AMS.

Redovisning av regeringsuppdrag

2006-06-15 33 (109) Dnr 2006:1865

förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år¹⁶. Sålunda antas andelen med pedagogisk högskoleutbildning öka från drygt 51 procent år 2005 till 60 procent år 2014.

Slutsats: Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning antas i basalternativet behöva öka från dagens nivå på drygt 51 procent till 60 procent år 2014. Det är en ändring jämfört med förra årets prognos, i vilken andelen antogs ligga kvar på 2004 års nivå, drygt 51 procent. I den alternativa beräkningen antas andelen öka till 70 procent år 2024, vilket är en ändring sedan förra året då målet för 70 procent var år 2020.

6.3.2 Fritidshem

Andelen årsarbeten i fritidshem utförda av personal med pedagogisk

högskoleutbildning minskade mellan 1997 och 2002. En trolig förklaring är att det varit svårt att rekrytera utbildad personal. De senaste åren har andelen med pedagogisk högskoleexamen ökat något, vilket dock beror på att det totala antalet årsarbetare minskat. Antalet årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen har minskat från drygt 10 600 år 2002 till 10 300 år 2005.

Tabell 7: Anställda i fritidshem – antal årsarbetare och utbildning

År Antal Andel med pedagogisk

Årsarbetare högskoleexamen

1995 18 268 67,6

1996 20 909 68,8

1997 21 262 70,8

1998 18 999 67,6

1999 18 656 63,1

2000 19 107 60,7

2001 19 379 57,1

2002 19 107 55,7

2003 18 778 56,1

2004 17 937 58,4

2005 17 409 59,2

16 Kommunernas personalförsörjningsprogram för lärare till förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskolans tidigare år. En enkätundersökning våren 2005. Dnr 2005:1168.

Redovisning av regeringsuppdrag

2006-06-15 34 (109) Dnr 2006:1865

I förra årets basalternativ antogs andelen årsarbeten utförda av personer med pedagogisk högskoleexamen kvarstå på 2004 års nivå. Principen om oförändrad nivå kvarstår, men utgår från 2005 års nivå, som är något högre, se tabell 7. Liksom förra året finns dock ett alternativ med en högre ambitionsnivå avseende andelen med pedagogisk högskoleexamen. Alternativet finns kvar i årets prognos, men tidpunkten för när den högre nivån ska uppnås är framskjuten från år 2020 till år 2024.

Beräkningarna för fritidshem baseras på den personal som har sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till fritidshem. Resterande personal i fritidshem, dvs. de som har merparten av sin tjänstgöring inom förskoleklass, grundskola eller särskola, ingår istället i beräkningarna för dessa skolformer¹⁷. För den begränsade del av personalen, som beräkningarna således baseras på, antas andelen med pedagogisk högskoleexamen öka linjärt från 66 procent¹⁸ år 2005 till 85 procent år 2024 i alternativet med höjd ambitionsnivå.

Slutsats: Förra årets principiella antaganden för fritidshem kvarstår. I basalternativet antas andelen årsarbeten utförda av personal med pedagogisk högskoleexamen vara oförändrad i förhållande till senast kända nivå, dvs. nu hösten 2005 istället för hösten 2004 i förra årets prognos. Alternativet med en höjd utbildningsnivå kvarstår, men tidpunkten när denna nivå ska uppnås skjuts fram från år 2020 till år 2024.

6.3.3 Skola och vuxenutbildning

Vid bedömningen av behov och tillgång måste en given utgångspunkt vara de regler som lagar och förordningar ställer upp. När det gäller personal i förskole-verksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning är det Skollagen som anger ramarna. Den mest krävande regleringen gäller skola och vuxenutbildning där lagen anger att pedagogiskt utbildad personal ska användas¹⁹. Samtidigt visar statis-tiken att vi aldrig har upplevt en situation där endast personal med lärarexamen har varit anställd. Inte ens i tider när det har varit god tillgång – eller rent av överskott på lärare – har alla lärare haft en fullständig lärarexamen.

Trots detta förhållande menar Skolverket att det vore olämpligt att bygga in ett antagande om att en viss andel lärare även i fortsättningen kommer att sakna

17 Dock med undantag för de barnskötare som har merparten av sin tjänstgöring inom förskole-klass, grundskola eller särskola.

18I de 66 procenten ingår även personer med lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogtjänst som saknar pedagogisk högskoleexamen men är tillsvidareanställda.

19 Se skollagen 2 kap. 3-4 §§.

Redovisning av regeringsuppdrag

2006-06-15 35 (109) Dnr 2006:1865

fullständig lärarexamen – och det finns flera skäl till det. För det första är det svårt att förutse inom vilka verksamheter och ämnesområden som en bristsituation ska byggas in eftersom detta sannolikt kommer att variera mellan åren. Det gäller särskilt med tanke på flexibiliteten i den nya lärarutbildningen. För det andra – och det är det helt avgörande argumentet – ska bedömningen som tidigare påpekats utgöra ett av underlagen för beslut om dimensionering av lärarutbildningen. Om en viss andel icke utbildade lärare ”accepteras” blir underlaget för dimensioneringen missvisande och behovet av utbildningsplatser kan bli underskattat. Dessutom kan vi konstatera att många inriktningar inom lärarutbildningen lämpar sig väl för andra yrken och branscher än skola och vuxenutbildning. Eventuell överutbildning bör därför beaktas ur ett bredare samhällsperspektiv.

Uppdragets syfte och Skollagens krav anger alltså ramarna för bedömningen av behov och tillgång. Enligt Skolverkets uppfattning bör utgångspunkten därmed vara att de som i dagsläget arbetar som lärare i skola och vuxenutbildning men saknar pedagogisk högskoleexamen ska komplettera sin utbildning eller ersättas med utbildad personal. Det finns dock anledning att påpeka att till denna grupp räknas i detta sammanhang inte de som saknar pedagogisk högskoleexamen, men som ändå är anställda tillsvidare. Motivet för detta är att kommun och landsting enligt Skollagen endast får tillsvidareanställa lärare utan pedagogisk

högskoleexamen om vederbörande har kompetens motsvarande vad

lärarutbildningen ger och dessutom är lämpad att sköta undervisningen. Skolverket utgår från att dessa regler följs.

I förra årets basalternativ förutsattes att alla lärare i skola och vuxenutbildning ska ha pedagogisk högskoleexamen år 2010. I årets prognos har tidpunkten för målet att alla lärare ska ha pedagogisk högskoleexamen flyttats fram till år 2014. Liksom förra året kvarstår alternativet med en lägre ambitionsnivå för detta mål, men tidpunkten har flyttats fram från år 2020 till år 2024.

Slutsats: Förutsättningen att alla lärare inom skola och vuxenutbildning ska ha pedagogisk högskoleexamen kvarstår, men tidpunkterna för när detta mål ska vara uppnått flyttas fram jämfört med förra årets prognos. I basalternativet förskjuts tidpunkten från år 2010 till år 2014. I alternativet med lägre ambitionsnivå förskjuts tidpunkten från år 2020 till år 2024