3 Olika målgrupper för lättläst
3.1 Personer med funktionsnedsättningar
Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver den begräns-ning som en funktionsnedsättbegräns-ning innebär i relation till omgiv-ningen. En funktionsnedsättning behöver inte innebära ett hinder för delaktighet. Det är först om miljö och omgivning är otillgänglig för personer med funktionsnedsättning som funktionshinder uppstår.3 En funktionsnedsättning kan finnas redan från födseln eller uppstå under en persons livstid. Lättlästa texter utarbetades för personer med intellektuella funktionsnedsättningar när arbetet med lättläst inleddes av SÖ på 1960-talet. Personer med funktions-nedsättningar finns dels i samma sammanhang som alla andra, dels på speciella institutioner och boenden.
Barn och vuxna med utvecklingsstörningar
Utvecklingsstörning är när en persons kognition inte utvecklas normalt. Personerna har inte samma förutsättningar som andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor.
Det är de kognitiva funktionerna som påverkas, inte de
3 Socialstyrelsens rekommendationer för nya termer inom funktionshinderområdet 2008.
mässiga faktorerna, kreativiteten eller den kroppsliga utvecklingen.
Ungefär 38 000 barn, ungdomar och vuxna i Sverige har en utveck-lingsstörning.4 Utvecklingsstörning är en svårare form av inlär-ningssvårigheter och yttrar sig olika hos olika personer men alla behöver personligt stöd och hjälpmedel. Vad personen klarar av beror också på vilket stöd och vilken träning han eller hon har fått.
En person med utvecklingsstörning behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor.
En utvecklingsstörning kan vara grav, måttlig eller lindrig och med utvecklingsstörningen kan personen även ha andra funktions-nedsättningar, t.ex. nedsättning av rörelseförmågan eller synned-sättning. Personer med utvecklingsstörning kan lära sig att läsa men har ofta ett begränsat ordförråd, det gäller särskilt abstrakta ord, och de har också ett begränsat arbetsminne. De behöver till-rättalagda texter med vardagliga, konkreta ord och korta meningar.
Barn och vuxna med nedsatt hörsel
En hörselnedsättning innebär att ljuden blir svagare, kan förvrängas eller helt försvinna. Det blir också svårare att höra när det finns störande ljud. Det finns mycket lite forskning om barn och vuxna med hörselnedsättningar har behov av lättlästa texter och i så fall hur texterna ska utformas. Flera forskare har visat att döva som tidigt kommer i kontakt med teckenspråk har lättare att lära sig läsa. Det finns i Sverige ungefär 8 000–10 000 barndomsdöva och cirka 30 000 teckenspråksanvändare.5
Barn och vuxna med språkstörning och afasi
Afasi är en samlingsbeteckning för språkliga skador som uppstår efter en förvärvad hjärnskada och som kan drabba människor i alla åldrar. Den som har afasi har varierande svårigheter att förstå, tala, läsa och/eller skriva. Räkneförmågan kan också påverkas. Däremot är intellektet ofta normalt trots att man inte kan uttrycka sina tankar i tal och skrift. Oftast orsakas afasin av stroke. Ny forskning har visat att patienter med afasi som får datorbaserat skrivstöd lättare kan träna upp sin skrivförmåga. Vid språkstörning finns
4 http://www.fub.se/fakta/.
5 http://www.sdr.org/om-dova/statistik.
SOU 2013:58 Olika målgrupper för lättläst
svårigheter med språkets form, innehåll eller användning. Ofta är det en kombination av alla dessa delar. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Personer med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig infor-mation.
Dyslexi
Dyslexi är ärftligt betingade läs- och skrivsvårigheter och har inget samband med intellektuella svårigheter. Det är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. På 1970-talet började dyslexiforskare intressera sig för den fonologiska förklarings-modellen som det i dag råder stor enighet om. Nedsättningen ger sig i första hand till känna som svårigheter att uppnå en auto-matiserad ordavkodning vid läsning.6 Dyslexi leder till svårigheter med läsförståelsen och ofta en begränsad läserfarenhet. Även om dyslexiproblematik delvis är ärftlig, är det inte enbart biologiska faktorer som avgör hur stora läs- och skrivproblem ett barn får.
Andra viktiga faktorer är hur mycket språklig stimulans barnet får i sin hemmiljö samt vilken undervisning barnet får i förskolan och skolan.
Läs- och skrivsvårigheter kan förekomma av olika anledningar och har inte alltid samma orsak som dyslexi. Det finns inte någon exakt definition eller gränsvärde för att avgöra om det är fråga om läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I skolan har problemen uppmärksammats allt mer medan läs- och skrivsvårigheter hos vuxna inte är lika ofta omnämnt. Omkring en halv miljon svenskar eller 4–8 procent av befolkningen beräknas ha läs- och skrivsvårig-heter eller dyslexi.7 Det kan innebära allt från lindriga till mycket stora läs- och skrivsvårigheter.
6 Ingvar Lundberg, 2010, Läsningens psykologi och pedagogik.
7 http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Las--och-skrivsvarigheter--dyslexi/.
Barn och vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innebär att hjärnan hos en person inom vissa områden fungerar annorlunda jämfört med hur det är för de flesta andra. Personer med ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder) har svårt med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Att inte kunna koncentrera sig på en uppgift under en längre tid gör det svårt att använda sina förmågor. De har därför svårt att läsa längre sammanhängande texter. Texterna behöver vara korta och överblickbara. Personer med autism och Aspergers syndrom kan ha begränsningar inom social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga t.ex.
att sätta sig in i andras tankar och känslor. Det kan leda till att man har lätt att förstå informationsmaterial och faktatexter men kan ha svårigheter med skönlitteratur.
Personer med demenssjukdom
Det totala antalet demenssjuka i Sverige beräknas till närmare 150 000 personer,8 Demens innefattar en organisk psykisk störning av högre intellektuella funktioner med försämring av minne och logiskt tänkande, samt personlighetsförändringar och emotionella störningar utan medvetandesänkning. Demenssjukdom innebär en kognitiv reduktion som leder till en påtaglig eller invalidiserande oförmåga. De flesta fall av demenssjukdom drabbar äldre personer, senil demens. Bland människor över 80 år räknas demens som en folksjukdom och man beräknar att var femte person över 80 år har drabbats av någon typ av demenssjukdom. För demenssjuka är det viktigt med en psykiskt stimulerande miljö. När förmågan att läsa och koncentrera sig avtar kan högläsning av lättlästa texter vara det alternativ som fungerar bäst. En stunds högläsning kan skapa närhet och ge en fin stund tillsammans.