Intervju med Anneli Larsson, arkitekt, 2009-0-1 Intervju med Linda Camara, arkitekt, 2009-0-10 Intervju med Ove Nilsson, arkitekt, 2009-0-11 Intervju med Jennifer Lilja, arkitekt, 2009-0-22
Bilaga 1.
Anteckningar från besöket i Stockholm.
Vi besökte ett par hotell för att studera hur människor använder lobbyn, hur lobbyn är belyst och möblerad samt hur golvet ser ut och används.
Vi förklarade vart vi kommer ifrån och frågade om lov för att fotografera.
Scandic Continental.
Klara Vattugränd 4 /Vasag. Box 120
101 22 STOCKHOLM
Grå/beigt stengolv i större delen av rummet. Från entrén fram till recep- tionen ligger en matta som en stig. För att det är skönt att gå på eller för att visa vägen?
I foajén finns sitt grupper i skinn, under dessa ligger också en matta, samt under de stolar och bord som är utplacerade i restaurangdelen. I sittgrupper- na sitter människor kortare stunder, kanske väntar de på något eller någon. I hörnen av rummet har de byggt upp rabatter för växter. Annordningen är byggd i samma material som golvet. Själva byggnationen känns stel, men trevligt med lite höjd och att något händer i hörnen.
Best Western Hotel Terminus.
Vasag. 2020
101 25 STOCKHOLM
I lobbyn sitter människor och väntar kortare stunder, två kvinnor arbetar med sina datorer i en soffa. Golvet består av sten, men där soffor och fåtöljer är utplacerade är golvet klätt med en matta.
I ett mörkt hörn står en golvlampa. Belysningen i övrigt är dämpad, varm och skapar en hemtrevlig stämning. I taket hänger en kristallkrona och på väggarna sitter lampetter, inga kalla ljuskällor utan bara glödljus.
Enligt kvinnan i receptionen används rummet mest för att vänta, sitta ner någon minut men ibland händer det att någon tar med sig en drink från bar- en i det angränsande rummet för att sitta ner lite mer avskilt.
På frågan om det är okey att vi fotar deras golv får vi svaret ”Men vad är det ni skall fota, det här är väl inget roligt golv?!” Det var intressant att höra hennes spontana reaktion på tanken på golvet som en viktig del att studera.
Radison SAS Royal Viking Hotel.
Vasag. 1 Box 24
101 24 STOCKHOLM
Lobbyn är ett stort rum, men som upplevs vara indelat i olika mindre rum. Ett bra sätt att arbeta med rumslighet. I stort är det sten som dominerar gol- vet, men med flera undantag.
Innanför dörrarna står en allé av stående båtliknande byggnader som reager- ar när människor närmar sig, genom att spela musik och ändra färg. Mellan båtartefakterna ligger en matta som leder gästen in i byggnaden. Tillskillnad från de andra mattorna vi sett är denna nerfälld i stengolvet. Detta såg mer genomarbetat ut än när mattorna ligger ovanpå golvet. Rummet hålls sam- man av olika trädetaljer som ger ett varmt och ombonat, exklusivt intryck. Under en större samling sittmöbler ligger ett mörkt, slitet trägolv, i hörnen står stora golvlampor, även om de stora skyltfönstren släpper in massa dag- sljus.
Längre in i rummet finns ett atrium, där ganska kallt dagsljus kommer från stora takfönster, men detta känns friskt och ljuset lockar en längre in i rum- met fyra mindre receptioner av mörkt trä är placerade i skuggan av våningen över. Skuggan, eller det dämpade ljuset, gör att man känner sig skyddad här och inte lika utsatt som man skulle ha gjort om ljuset var riktat mot en när man stod här. Ett skickligt sätt att skapa ett rum i rummet.
Under takfönstret är stengolvet avbrutet av organiska, frostade glasplattor med belysning under. Dessa mjukar upp det stela stengolvet och jämnar ut ljuset som kommer ovanifrån, kontraster i form men ett samspel i ljus. Jämte ljusgården, återigen i skuggar av våningen ovanför, är öar med sitt- grupper byggda med hjälp av ljus, mattor och tak. Här har man placerat en rund matta på golvet och precis över denna har man satt en cirkel av trätak. På så sätt läser ögat mellanrummet mellan dessa dom en avskilt rum. In- tressant att se hur golvet ser ut i taket. Restaurangdelen är upphöjd och anknuten till det övriga golvet med en ramp. I trägolvet som ligger här är ljus nedfällt i golvet, blad glas och glaskulor.
Belysningen i rummet är mycket varierat. I atriumet är det ett kallt, starkt och friskt ljus, vid träpelarna som är utplacerade i lokalen är det infällda var- ma ljuskällor som belyser trät mer än rummet, i sittöarna är det ett klarare ljus som knyter samman det lilla rummet.
Alla det mörka trädetaljerna bidrar till en varm och ombonad känsla, vissa delar påminner om ”morfars kontor”, det gamla kontoren på -talet. Man har använt sig av många olika typer av belysningar; det naturliga ljuset från takfönstret, infällda spotlights, moderna takarmaturer, traditionella golv
lampor, ljusslingor infällda i golv och tak samt naturligt dagsljus från de stora fönstren mot gatan. Det bildas ett spel av ljus och skugga, utan att störa ögat, en variation av olika ljustemperaturer samt en blandning av artificiellt och naturligt ljus.
Vi studerade även hur människor förhåller sig till öppna platser, en form av offentliga rum.
Sergelstorg.
På torget pågår en rad olika aktiviteter, mest uppseendeväckande är en grupp på cirka 20 scouter som springer omkring och har kuddkrig medan ytterligare cirka tre scouter lagar mat på ett stormkök. Detta påverkar män- niskorna runt omkring som reagera på olika sätt. Ett fåtal stannar, tittar roat och till och med fotograferar scouternas kuddkrig. Andra låtsas inte ens se. I övrigt passerar människor torget, men vissa tycks vänta på någon eller stannar för att hälsa på någon. Ingen tycks störas av att stanna mitt på tor- get, ingen smyger längst med kanterna som man annars kan tänka sig att folk skulle göra vid en stor öppen yta. Kanske är det för att hela torget är in- delat i mindre ytor med hjälp av det svart/vita mönstret?
Mönstret tycks inte heller påverka viken väg människor går över platsen. Då vädret är strålande är platsen väl upplyst av solen, tyvärr bildas som svarta hål när man kommer in i skuggan, kontrasten mellan ljus och skugga blir påfrestande.
Bilder från studier i Stockholm.
Bilaga 2.
Intervju med Arkitekt & Miljö Cleas Törnblad 0480 20500
Utförd av Li Jakobsson.
1 hur delaktiga är ni i planeringen av golv?
- Beror väldigt mycket på uppdraget och hur beställaren vill ha det, men oftast är vi väldigt delaktiga.
2 hur får det till vid val av golv, visst utbud att välja från, hur lång tid läggs på planeringen av golvet?
- Vi jobbar med 2-3 olika fabrikat. Dessa beror oftast på regionala aspekter men även entreprenörer och pris. Det är bra att ha konkurrens mellan företag vid upphan- dlingar för att få ner priset. Beställaren kan ju också ha specifika önskningar och krav vilket vi försöker tillgodose.
Hur byggs rummet upp, golv –väggar -tak..etc.?
- Som arkitekt är man rumskonstnär och det gäller att skapa en komposition mellan olika rum. Man utgår ifrån ytan och sedan vilken aktivitet som ska äga rum. Priset är också en faktor som spelar in.
4 Vad är viktigt vid golvval för offentlig miljö?
- Det beror helt på vilken miljö det är och då vilken aktivitet som äger rum där. I butiker blir det oftast pvc plattor för det är en miljö som följer trender väldigt stark och ofta förnyar sitt uttryck. Då är pvc plattor ett bra golv som erbjuder ett lågt pris, slit tåligt, stort utbud gällande färg och mönster..
Men är det ett bibliotek vill man kanske uppnå en annan känsla och väljer därför kanske trägolv och man har andra förutsättningar för underhåll av t.ex. oljat trägolv
5 Vid planering av ex. hotellobby, väntrum?
- Ja det är som sagt helt beroende på vilken sorts hotell det är, lågpris el lyx. Vän- trum är också beroende på vilket väntrum om det är vid doktorn eller på en tågsta- tion. Så det finns inga generella regler utan varje uppdrag har sin specifika lösning. 6 Vad är viktiga egenskaper för rummet?
- Att ge värme åt miljön, man vill tillföra en känsla och tala till hjärtat. Man arbetar med en helhet och skapar ett samspel mellan golv, väggar, fönster och tak.
- Ja antingen att golvet sticker ut så mycket av sig själv, eller genom att då jobba med kompositionen av val av färg eller tapet på väggar och andra föremål man plac- erar in i miljön.
8 Till vilken sorts (lyxig, lugn os.v.) miljö väljs trägolv?
- Väldigt svårt att säga något generellt, beror på vilket uttrycket rummet ska ha och aktiviteten och vad uppdragsgivaren vill ha.
9 Hur tänker du kring golv/mark utanför huset, hur skapar man rumslighet utan väggar?
- Golven blir ju trädäck, betongplattor och asfalt, sen får man arbeta med växtlighet och hur marken ser ut, varje område har ju sina förutsättningar.
10 Hur arbetar ni fram ex. ett torg?
- Man tänker på karaktären, ljussättning, aktivitet, ska jag tillskapa något? Vid planeringen av torget i Kalmar ville vi inte ta ett grepp om torget, skulle vara sparsmakat, var väldigt försiktiga och inte jobba in för mycket material. Även tänka på möblerna man applicerar. Man får även ta hänsyn till geograf- iska lägen och klimat. Ser man på torg i medelhavet är de utformade på helt andra sätt än i Sverige, de har ofta mycket större ytor och andra material. 11 Hur skulle golvet få större betydelse?
- Tror genom att tänka långsiktigt och ur miljö perspektiv, ett golv ska ligga länge, det speglar kvalitén. Skapa nya underhållssätt. I affärer/butiker har det en livscykel på ca tre år men hemma vill man ju ha mer kvalité. Öka känslan av golvet, lamell- trägolv känns mindre riktiga, man vill känna kvalitén.
12 Vad saknar du i dagens golvutbud?
- Lövträn som al och alm som har en varmare färgton, stavforms parkett. Körsbärs färg och olika nyanser av varje träslag.
Intervju med Anneli Larsson, GHAB Arkitekter & ingenjörer AB 0491 761640
Utförd av Li Jakobsson.
1 hur delaktiga är ni i planeringen av golv? - Mycket, vi gör jobbet.
2 hur får det till vid val av golv, visst utbud att välja från, hur lång tid läggs på planeringen av golvet?
- Det beror på verksamheten i rummet, komplex fråga, vi väljer golv utifrån vad beställaren vill ha och vilka som då har det och kan leverera.
- Ja man ritar upp en planlösning och då är det väggarna som redovisas för att man ska veta vart det finns fönster och el uttag, element mm, sen kommer taket för att visa på takhöjden.
4 Vad är viktigt vid golvval för offentlig miljö?
- Det är upp till beställaren. Man blandar ofta olika golv i byggnader. man har inte ett golv i en hel byggnad, sten och keramik varierar men de materialen vi arbetar mest med.
5 Vid planering av ex. hotellobby, väntrum?
- Det är upp till beställaren, ekonomin och vad för människor som ska vara där. 6 Vad är viktiga egenskaper för rummet?
- Vilken aktivitet som ska vara där, försöka spegla entrén för det är det första in- trycket man får av ett hus/ lokal och då försöka få en helhet i bygganden både inne och ute.
7 Hur kan man arbeta för att få fokus på golvet? - Få det att sticka ut, belysa på olika sätt
8 Till vilken sorts (lyxig, lugn os.v.) miljö väljs trägolv?
- Bibliotek, kontor det beror på hur mycket slitage golvet kommer att utsättas för. 9 Hur tänker du kring golv/mark utanför huset, hur skapar man rumslighet utan väggar?
- Med hjälp av vegetation, finns många sorters växter att använda, träd, buskar, län- gväxter mm.
10 Hur arbetar ni fram ex. ett torg? - Ingen torg erfarenhet!
11 Hur skulle golvet få större betydelse?
- Golv finns och behövs ju i alla rum, kanske få det halkdämpande (sten och keramik golv blir hala vid väta), skapa illusion med hjälp av golvet tex att det är spegelblankt att och att man tror att det är vatten. Eller att det ser halt ut men inte är det, skapar en upplevelse.
12 Vad saknar du i dagens golvutbud?
- Nej det finns massor av golv. Både svenska och utländska marknader, textila golv, trägolv, stengolv, glasgolv och keramiska golv. Vi har bland annat använt Kährs golv på väggar.
Vallmo Arkitekstudio, Kalmar Linda Camara 0480- 36 36 70 Utförd av Anna Johansson.
1 hur delaktiga är ni i planeringen av golv?
De flesta arkitekter sträcker sig till den fasta inredningen, övrigt lämnar man till inredare. Jag jobbar även med inredning eftersom jag är vidareutbildad inom inredning.
2 hur får det till vid val av golv, visst utbud att välja från, hur lång tid läggs på planeringen av golvet?
Det beror helt på projekt, kan inte svara mer än så.
Hur byggs rummet upp, golv –väggar -tak..etc.? Samma där, beror på projektet.
4 Vad är viktigt vid golvval för offentlig miljö?
Svårt att säga. Även här är det ju typ av projekt. Uppdragsgivarens önskemål är ju det vi jobbar med. Ett slitstarkt golv med lång hållbarhet är väl viktigt.
5 Vid planering av ex. hotellobby, väntrum?
Fortfarande projekt och uppdragsgivare, jag kan inte svara mer om jag inte ska gå in på specifika projekt. Inga generella regler.
6 Vad är viktiga egenskaper för rummet?
Det beror mestadels på beställarens önskemål och hur projektet ser ut. Men projektet och beställaren styr. Vissa beställare har klara mål, andra inte. Väl- digt svårt att svara på.
7 Hur kan man arbeta för att få fokus på golvet?
Varför vill man det? Det skulle vara ett väldigt speciellt golv isåfall, men jag förstår verkligen inte varför man skulle vilja lägga fokus på golvet.
8 Till vilken sorts (lyxig, lugn os.v.) miljö väljs trägolv? Hemmamiljö.
9 Hur tänker du kring golv/mark utanför huset, hur skapar man rumslighet utan väggar?
Utomhus, det finns alltid väggar. Man arbetar bara med ett större rum, nu vet jag att du vill att jag ska säga att golvet/marken får större betydelse, men det får det inte.
10 Vad saknar du i dagens golvutbud?
Jag saknar massor! Snygga plastmattor, lång hållbarhet och snyggt mönster. Smuts får inte synas, lite struktur är bra..
Nilsson och Sahlin Arkitekter AB, Skellefteå Ove Nilsson 0910-142 50
Utförd av Anna Johansson.
1 hur delaktiga är ni i planeringen av golv?
Arkitekten kan man säga definierar husets delar. Alltså planerar det fasta, vid den lösa inredningen slutar vår arbete.
2 hur får det till vid val av golv, visst utbud att välja från, hur lång tid läggs på planeringen av golvet?
Vi har ju alla golv att välja från, i alla fall från den svenska marknaden. Efter- som vårat jobb är mer av en rådgivningskaraktär är vi inte bundna till vissa företags sortiment utan föreslår ju för vår uppdragsgivare vilket golv som skulle passa
Hur byggs rummet upp, golv –väggar -tak..etc.?
Beror helt på projekt, kan inte alls svara på. Ibland är golvet det viktigaste, ibland taket. Omöjligt att säga.
4 Vad är viktigt vid golvval för offentlig miljö?
Hållbarhet är absolut viktigast. Det ska tålas att slitas. Därefter är ju typ och karaktär, vilket effekt man är ute efter. Men att det är hållbarhet är a och o eftersom man inte kan hålla på att byta golv ofta.
5 Vid planering av ex. hotellobby, väntrum?
Svårt att säga, beror verkligen på uppdraget…Nu hinner jag tyvärr inte svara mer, ska iväg på möte!
Men jag kan säga såhär i alla fall, i ett rum är ju helheten viktigast. Att allt hänger samman, golv, väggar tak och inredning. Alla dessa delar påverkar ju varandra, så golvet måste ju passas in i detta.
Intervju med Jennifer Lilja. Arkitekt. 2009-03-11 Utförd av Caroline Karlsson.
Hur man arbetar med det slutliga golvet beror lite på hur upphandlingen av projektet. Ofta finns inredningsarkitekter som tar hand om dessa val när arkitekterna lämnat ritningarna, men ibland händer det att det är arkitekten som skall lösa även inredningen.
Det som oftast styr valet av golv är kraven på kvalité och ekonomi. Vid bygget av en 17 våningar högt studentboende var det mycket strama ekonomiska ra- mar. Budgeten tillät inte användandet av några tapeter, utan de var ombedda att använda sig av en färg på väggarna och linoleummattor på golven. För att trots detta kunna skapa en rumslighet och spänning i de långa korridor- erna arbetade dem med olika färger på linoleummattorna, där de markerade nischerna och andra vinklar som var viktiga för en mer spännande helhet.
Andra aspekter att ta hänsyn till är vad rummet skall användas till. Kraven på golvet är naturligtvis inte de samma i ett sovrum som i en hotellentré. Alla gemensamma utrymmen, där människor kommer och går, prioriteras sl- itagestarka golvmaterial så som klinkers och sten. Här vistas inte människor särskilt länge, och då behöver man inte ta lika stor hänsyn till akustiken, som man måste göra vid inredningar av exempelvis rum i hemmamiljöer.
Under utbildningen är den information studenterna får om golv mest relat- erat till byggnadskonstruktion, så som fukt- och akustikbaserade frågor.
När Jennifer Lilja ritade en skolbyggnad valdes stengolv i entrén, plastmat- tor i alla våtrum och i halva matsalen, medan linoleum placerades i övriga utrymmen. Där var det alltså rent funktionella aspekter som helt fick styra.
Vi talade även om ytan precis utanför husen, och hur stor vikt man lägger vid den. Enligt Jennifer belyser man hela tomten och landskapet om det finns tid. Omgivningen påverkar såklart byggnaden vilket man måste ta hänsyn till, men jag vill veta lite mer hur man arbetar med vägglösa rum. Därför vill jag tala med en landskapsarkitekt, som enbart har marken/golvet som ut- gångspunkt.
Bilaga 3.
Bilder från studiebesök på Kährs fabrik i Nybro, Sverige. 2009-0-26