Personligt nätverk

Relationen med det personliga nätverket, familj och vänner, är ett framstående tema tonårsmammornas beskrivning av sitt föräldraskap. Benämningen av relationerna som personliga är en definition gjord av oss av forskare, med grund i att inläggen i bloggarna vittnar om dessa icke-formella kontakters kontinuerliga närvaro i de unga mammornas liv. Ett exempel återfinns i citatet nedan i vilket Anna beskriver relationen med sin pappa.

“Min pappa klarar inte av att vi pratar om ''graviditeten''. När vi nämner det säger han bara sådant som sårar mig och gör mig arg! Alla kan ju säga vad de vill men han går över gränsen. Jag har tagit ett beslut om att behålla mitt barn och jag har inte energi att prata med pappa om det något mer. Förresten blir han bara mer arg om jag fortsätter prata om det.” Anna, 15 år

31 I citatet ovan beskriver Anna sin pappas reaktion gentemot hennes graviditeten på ett sätt vilket enligt vår tolkning av hennes uttryck tycks såra henne. Citatet skulle således kunna tolkas som såväl en frånvaro av stöd som en sårbarhet i denna situation i och med vad vi som forskare tolkar som en besvikelse och en eventuell ilska över pappans reaktion. Om pappan är att anse en del i det personliga nätverket kan det i kombination med det andra citatet i detta avsnitt anses utgöra en beskrivning av ett behov av acceptans för de egna livsvalen. Klara framställer i citatet nedan istället bilden av en stöttande omgivning.

“Kan något bli bättre? Jag har hela släktens stöd och mina vänners stöd och barnets pappas och hans familjs stöd :D” Klara, 14 år

Klaras kommentar representerar för oss en motsats till sin föregångare i relation till upplevt stöd och acceptans. Vi reflekterar över om den ställda frågan angående om någonting hade kunnat vara bättre gestaltar en för Klara idealbild av omgivningens accepterande av de egna livsvalen. Citaten visar således hur bloggarna framställer betydelsen av stöd från det

personliga nätverket och acceptans som en nödvändighet för att ges möjlighet att känna tillfredsställelse i sitt föräldraskap. Det tredje och sista citatet i detta avsnitt, också skrivet av Anna, kan anses innehålla flera betydelser.

Känner mig helt vilse i en mörk skog. Men jag är inte rädd. Jag vet vad jag vill. Men jag känner mig..ensam…” Anna, 15 år

I Annas framställning av avståndstagandet från rädsla tycker vi oss se en beslutsamhet och en trygghet i det fattade beslutet gällande valet att fullfölja sin graviditet. Samtidigt uttrycks enligt vår uppfattning även tvivel och en osäkerhet gentemot omgivningens attityder vilket gestaltas genom beskrivningen av att ”vara vilsen i en mörk skog” och uttrycket för ensamhet.

Citaten ovan representerar för oss ett urval av tankar nedskrivna av de unga mammorna i sina bloggar gällande sina personliga nätverk. Påståendena i citaten kan tyckas tala om en individs behov av återkoppling och acceptans från sitt sociala nätverk för upplevelsen av

tillfredsställelse i den egna situationen. Vidare kan samma citat tyckas uttrycka hur frånvaron av detta från det personliga nätverket kan resultera i en negativ upplevelse av ett tidigt

föräldraskap. Vikten av ett stöttande och accepterande socialt nätverk för en positiv upplevelse, kan förstås med vad stämplingsteorin förklarar som omgivningens tendens att

32 kategorisera handlingar och beteenden vilka inte stämmer in i den rådande diskursen som avvikande (Månsson, 2002:162). Ur detta perspektiv kan det när Anna säger “när vi nämner det säger han bara sådant som sårar mig och gör mig arg” förstås som en framställning av hur pappans respons mot de personliga valen agerar stämplande (Månsson, 2002:160).

Stämplingsteorin skulle vidare mena att ett upprepat negativt beteende av detta slag gentemot Anna från hennes omgivning, skulle kunna få negativa konsekvenser för hennes självbild. Om omgivningen uttrycker nya tankar och reaktioner mot det egna jaget, vilka upplevs som negativa och avvikande från samhälleliga normer, riskerar dessa att internaliseras av den utsatte individen (Månsson, 2002:160).

Med avstamp i stämplingsteorin skulle det vidare med utgångspunkt i Klaras uttryck, förslagsvis vara möjligt att argumentera för att en stämpling här istället uteblir (Månsson, 2002:162). Detta trots ett eventuellt avvikande från den samhälleliga diskurs gällande föräldraskap vilken socialkonstruktivismen tillåter oss ana (Barlebo Wenneberg, 2000:12). Klara beskriver hur hon känner tillfredsställelse över att hon “har hela släktens stöd och mina vänners stöd och barnets pappas och hans familjs stöd”. Goffman (1973:210) menar att en individ vilken inte tycker sig se sig själv i de egenskaper omgivningen vill tillskriva en, i vissa fall utför ett motstånd gentemot dessa. Det är möjligt att analysera gällande hur det stöd omgivningen ger Klara kan tänkas stärka henne i sin möjlighet att motarbeta en stämpling från samhället i stort. Annas andra citat i detta avsnitt, gällande vad hon uttrycker som en ensamhet, kan vidare stärka ett resonemang angående en accepterad diskurs gällande fördelaktiga livsval. Vi tycker oss se ett bevis för diskursens existens när hon beskriver sig som “vilse i en mörk skog”, men samtidigt säker i vetskapen om att hon vet vad hon vill. Den mörka skogen kan här tyckas vara en representation av ett samhälle i vilket hon inte anses passa in i och det beslut hon tagit om att bli mamma som tonåring.

Med utgångspunkt i hela det inlägg ifrån vilket Annas första citat är taget tillåts vi utläsa ett eventuellt vidare uttryck för betydelsen av den acceptans som nämns ovan. Acceptansen, vilket förslagsvis kan fastslås som önskvärd, söks enligt Annas inlägg av henne på

internetforum då det personliga nätverket inte finns tillgängligt för att bidra med den önskade sortens stöd. Detta leder oss således vidare till det aktuella temats andra avsnitt där eventuella uttryck för detta alternativa nätverk behandlas. .

33