Perspektiv - Fjärrvärme och frånluftsvärmepump

5 Slutsatser

5.3 Perspektiv

Fjärrvärmetaxornas utformning har en inverkan på miljön med de säsongsbaserade modellerna genom att verka som ett incitament till fjärrvärmeanvändning sommar-tid. Värmefaktorn som använts i beräkningarna ger dock ingen regelbunden kost-nadsbesparing vid avstängning av FVP på sommaren i jämförelse med att låta FVP även täcka TVV-behovet. Trots det, eftersom energikostnaderna är ungefär lika mellan Fall 2- och 3 för de flesta orter finns inte något incitament till att påkosta en dyrare installation av FVP till både komfortvärme och TVV-systemet heller. Även om FVP förr ofta täckte TVV-behovet bör kopplingen till TVV inte längre normalt utföras med dagens säsongsbaserade fjärrvärmetaxor, speciellt inte på de orter där besparingen i Fall 2 var minimal eller negativ relativt till Fall 3. Med lägre värmefak-tor ökar bara lönsamheten om FVP inte täcker TVV-behovet. Utifrån detta resone-mang bör det bli allt vanligare med fjärrvärmeanvändning sommartid vid detta kom-binerade värmesystem, vilket är positivt då den spillvärme som tillkommer bör nytt-jas innan icke-förnybar elproduktion.

I denna studie redovisas lönsamheten i användning av fjärrvärme och elvärme vilket kan påverka användningen av dem oberoende på vad som är mest miljövänligt. Då el ofta är mer av ett miljöproblem än fjärrvärme skulle studien kunna påverka sam-hället negativt. Även fast energikostnader och miljömässighet ofta går hand i hand är det inte säkert att det mest lönsamma är det mest hållbara.

Referenser – vetenskapliga artiklar

Berntsson, T. (2002) ”Heat sources - Technology, economy and environment”, i

International Journal of Refrigeration. Elsevier, s. 428–438. doi:

10.1016/S0140-7007(01)00034-2.

Dodoo, A., Gustavsson, L. och Sathre, R. (2011) ”Primary energy implications of ventilation heat recovery in residential buildings”, Energy and Buildings. Elsevier, 43(7), s. 1566–1572. doi: 10.1016/J.ENBUILD.2011.02.019.

Fracastoro, G. V. och Serraino, M. (2010) ”Energy analyses of buildings equipped with exhaust air heat pumps (EAHP)”, Energy and Buildings. Elsevier, 42(8), s. 1283–1289. doi: 10.1016/j.enbuild.2010.02.021.

Gustafsson, M. (2017) Energy Efficient Renovation Strategies for Swedish and Other

European Residential and Office Buildings. KTH Royal Institute of Technology.

Kensby, J., Trüschel, A. och Dalenbäck, J. O. (2017) ”Heat source shifting in buildings supplied by district heating and exhaust air heat pump”, Energy Procedia. Elsevier B.V., 116, s. 470–480. doi: 10.1016/j.egypro.2017.05.094.

Kuusk, K., Kalamees, T. och Maivel, M. (2014) ”Cost effectiveness of energy performance improvements in Estonian brick apartment buildings”, Energy and

Buildings, 77, s. 313–322. doi: 10.1016/j.enbuild.2014.03.026.

Latõšov, E. m.fl. (2017) ”Primary energy factor for district heating networks in European Union member states”, Energy Procedia. Elsevier, 116, s. 69–77. doi: 10.1016/J.EGYPRO.2017.05.056.

Swing Gustafsson, M. m.fl. (2016) ”Primary energy use in buildings in a Swedish perspective”, Energy and Buildings. Elsevier B.V., 130, s. 202–209. doi:

10.1016/j.enbuild.2016.08.026.

Thalfeldt, M., Kurnitski, J. och Latõšov, E. (2018) ”Exhaust air heat pump connection schemes and balanced heat recovery ventilation effect on district heat energy use and return temperature”, Applied Thermal Engineering, 128, s. 402–414. doi: 10.1016/j.applthermaleng.2017.09.033.

Referenser (övrigt)

Boss, A., 2012. Energiforsk. [Online] Available at:

https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/1267/fjaerrvaermecentra l-och-fraanluftsvaermepump-fjaerrsynsrapport-2012-11.pdf

[Använd 8 April 2019].

Boverket och SMHI, 2016. SMHI DVUT 1981-2010. [Online]

Available at: www.sveby.org/wp-content/uploads/2017/03/smhi_dvut_1981-2010.xlsx

[Använd 26 April 2019].

Boverket, 2017. BFS 2017:5 BBR 25. [Online]

Available at: https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/BFS2017-5-BBR-25.pdf [Använd 23 April 2019].

Boverket, 2017. BFS 2017:6 BEN 2. [Online]

Available at: https://rinfo.boverket.se/BEN/PDF/BFS2017-6-BEN-2.pdf [Använd 12 April 2019].

Boverket, 2017. Luft och ventilation i bostäder. [Online]

Available at: https://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/ventilation/luft-och-ventilation-i-bostader/ [Använd 24 April 2019].

Boverket, 2018. Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd. [Online] Available at:

https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/k onsoliderad_bbr_2011-6.pdf

[Använd 3 April 2019].

Boverket, 2018. Boverkets regelarbete inom energiområdet. [Online]

Available at: https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/regelarbete-inom-energiomradet/

[Använd 3 April 2019].

Catarina Warfvinge, M. D., 2010. Projektering av VVS-installationer. 1 red. Lund: Studentlitteratur AB.

Energimyndigheten, 2015. Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer. [Online]

https://www.energimyndigheten.se/globalassets/om-oss/stallningstaganden/energimyndighetens-syn-pa-viktningsfaktorer.pdf [Använd 3 April 2019].

Energimyndigheten, 2017. Energistatistik för flerbostadshus 2016. [Online]

Available at: https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5708 [Använd 23 April 2019].

Euopeiska Unionen, 2018. DIRECTIVE (EU) 2018/844 OF THE EUROPEAN

PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL. [Online]

Available at:

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1530270303914&uri=CELEX:32018L0844 [Använd 3 April 2019].

European heat pump association, 2017. The importance of a revised Primary Energy

Factor (PEF) towards achieving the EU's long term energy & climate targets. [Online]

Available at: https://www.ehpa.org/about/news/article/the-importance-of-a-revised-primary-energy-factor-pef-towards-achieving-the-eus-long-term-energy/ [Använd 4 April 2019].

M. Lindahl, C. H. S. K. A. S. T., 2014. EXHAUST AIR HEAT PUMPS EVALUATED

FOR NORDIC CIRCUMSTANCES. [Online]

Available at: https://heatpumpingtechnologies.org/publications/exhaust-air-heat-pumps-evaluated-for-nordic-circumstances/

[Använd 4 April 2019].

Sveby, 2009. Brukarindata förenergiberäkningar i bostäder. [Online] Available at:

http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2011/06/brukarindata_bostader.pdf [Använd 23 April 2019].

Svensk Fjärrvärme AB, 2009. Fjärrvärmecentralen Kopplingsprinciper. [Online] Available at: https://www.yumpu.com/sv/document/view/19943989/hamta-svensk-fjarrvarme/57

[Använd 9 April 2019].

Temperatur.nu, 2019. Käglinge Textfiler. [Online]

Available at: https://www.temperatur.nu/kaglinge-textfiler.html [Använd 26 April 2019].

Bilaga A

Elhandelspris

Tabell 1. Elpriser från Nord Pool för samtliga elområden i Sverige genomsnittligt under en fyraårsperiod. Månad SE1 [SEK/MWh] SE2 [SEK/MWh] SE3 [SEK/MWh] SE4 [SEK/MWh] Jan 357,41 357,41 366,89 374,40 Feb 340,02 340,02 342,37 349,51 Mar 339,80 339,80 339,94 342,77 Apr 279,71 279,71 280,38 282,20 Maj 263,15 263,15 263,67 273,67 Jun 292,71 292,71 293,74 313,61 Jul 298,45 298,45 298,97 301,63 Aug 326,59 326,59 334,87 338,99 Sep 330,87 331,21 335,79 342,48 Okt 323,69 323,69 330,63 356,90 Nov 358,91 358,91 368,07 386,13 Dec 326,92 326,92 332,81 340,97

Bilaga B

Fjärrvärmeanvändning, Fall 1 (utan FVP)

Tabell 1. Genomsnittlig normalårskorrigerad fjärrvärmeanvändning per m² 2016 per län och flerbostadshus byggda mellan 1971-1980 samt byggnadernas totala fjärrvärmeanvändning.

Län (ort) Fjärrvärme [kWh/m²] Fjärrvärme [MWh] Komfortvärme [MWh] TVV [MWh] Gävleborg (Gävle) 156 312 262 50 Västra Götaland (Göteborg) 147 294 244 50 Norrbotten (Luleå) 160 320 270 50 Skåne (Malmö) 137 274 224 50 Stockholm (Solna) 153 306 256 50 Stockholm (Stock-holm) 153 306 256 50

TVV-användningen uppgår till 50 MWh för varje ort vilket antas vara jämnt utspritt under året.

𝐴_{𝑡𝑒𝑚𝑝} ∙ 25 = 2000 ∙ 25 = 50 𝑀𝑊ℎ

där

Bilaga C

Luftflöde

Tabell 1. Luftflödet genom FVP.

Typ/utrymme Luftflöde Övrigt

Grundflöde 0,35 l/s per m² 2 000 m² golvarea

Sovrum 4 l/s per sovplats och lägenhet 1,63 sovplatser, 32 lägenheter

Badrum 10 l/s per lägenhet 32 lägenheter

𝑣 = 0,35 ∙ 2 000 + 4 ∙ 32 ∙ 1,63 + 10 ∙ 32 = 1 222 [𝑙/𝑠] = 1,2 [𝑚3/𝑠]

där

Bilaga D

Effekt och värmefaktor för en integrerad frånluftsvärmepump

En Ecoheater kan enligt leverantören återvinna 18°C av frånluften och har en års-värmefaktor på ca 3,8.

Densitet och specifik värmekapacitet för torr luft vid 20 °C och atmosfärstryck: • 𝜌 = 1,2041 [𝑘𝑔/𝑚³]

• 𝑐_𝑝 = 1,005 [𝑘𝐽 ∙ 𝐾−1∙ 𝑘𝑔−1]

Frånluften är inte torr men antas kunna beräknas med denna data.

𝑃_{𝑡𝑖𝑙𝑙} = 𝑣 ∙ 𝑐_𝑝 ∙ 𝜌 ∙ ∆𝑇 = 1,2 ∙ 1,01 ∙ 1,2 ∙ (20 − 2) = 26,2 𝑘𝑊 𝑃_{𝑓𝑟å𝑛} = ^𝑃^{𝑡𝑖𝑙𝑙} (1 −_{𝑆𝐶𝑂𝑃)}¹ ⁼ 26 (1 −_3,8)¹ = 35,6 𝑘𝑊 𝑤 = 𝑃_{𝑓𝑟å𝑛}− 𝑃_{𝑡𝑖𝑙𝑙} = 35,6 − 26,2 = 9,4 𝑘𝑊 där ρ – Densitet [kg/m³] cp – Specifik värmekapacitet [kJ∙K-1∙kg-1] vtot – Totalt luftflöde genom FVP [m³/s] ∆T – Temperaturdifferens frånluft-avluft [°C] Ptill – Återvunnen värmeeffekt [kW]

Pfrån – Levererad värmeeffekt [kW] w – Förbrukad eleffekt [kW]

Utifrån denna effekt väljs en EcoHeater av storlekstyp 190–2, där värmeeffekten uppgår till 45,0 kW. Detta aggregat klarar luftflöden mellan 0,71–2,12 m³/s. Effekt och värmefaktor för en traditionell frånluftsvärmepump

Thermia MegaL och Thermia MegaXL har enligt leverantör en årsvärmefaktor på 4,20 respektive 4,32 vid 55°C. Årsvärmefaktorn hos Thermia MegaXL har i två verkliga fall däremot uppmätts till 3,8 samt 3,7. I denna studie väljs en Thermia MegaL men beräknas utifrån det uppmätta värdet från en Thermia MegaXL på 3,8. Det antas även att det återvinns lika mycket värme ur frånluften i denna modell. Förbrukad eleffekt och total värmeeffekt blir således lika som i EcoHeater-fallet.

Bilaga E

Debiteringseffekt fjärrvärme 𝑃_{𝑒𝑥𝑡𝑟𝑎} =^𝐸^𝑡𝑣𝑣 ℎ_å𝑟 ^{∙ 𝑉𝑉𝐶 − 𝑃}^{ℎ𝑢𝑠ℎå𝑙𝑙} ⁼ 50 000 8 760 ∙ 1,3 − 5 𝑃₁ = 𝑃_𝑈 + 𝑃_{𝑒𝑥𝑡𝑟𝑎} 𝑃₂₃ = 𝑃₁− 𝑃_{𝑚𝑎𝑥,𝐹𝑉𝑃}

Tabell 1. Utomhustemperaturen för vilken debiteringseffekten för fjärrvärme grundar sig på samt debiteringseffekten för fjärrvärme.

Ort Tber[°C] P1 [kW] P23 [kW]

Gävle -10 93 58

Göteborg -12,3 94 59

Luleå -20 125 90

Malmö Per månad Redovisas i nästa tabell Redovisas i nästa tabell

Solna -15,5 107 72

Stockholm -15 106 71

𝑃₂ = 2,47 𝑘𝑊

då fjärrvärmen endast täcker topparna av TVV-produktionen och

𝑃₂ = 𝑃₁− 𝑃_{𝑚𝑎𝑥,𝐹𝑉𝑃}

övrig tid.

𝑃₃ = 𝑃₁ under sommarmånaderna och

𝑃₃ = 𝑃₁− 𝑃_{𝑚𝑎𝑥,𝐹𝑉𝑃}

övrig tid.

Tabell 2. Utomhustemperaturen för vilken debiteringseffekten för fjärrvärme grundar sig på samt debiteringseffekten för fjärrvärme i Malmö.

Malmö Månad

Januari _-5,5 ₇₀ ₃₅ ₃₅ Februari _-4 ₆₇ ₃₂ ₃₂ Mars _-1,8 ₆₁ ₂₆ ₂₆ April _3,0 ₄₉ ₁₄ ₄₉ Maj ₈ ₃₆ _2,47 ₃₆ Juni _11,9 ₂₆ _2,47 ₂₆ Juli _12,9 ₂₃ _2,47 ₂₃ Augusti _14,3 ₁₉ _2,47 ₁₉ September _9,4 ₃₂ _2,47 ₃₂ Oktober _4,5 ₄₅ ₁₀ ₄₅ November _-2,3 ₆₂ ₂₇ ₆₂ December _-0,9 ₅₉ ₂₄ ₂₄ där

Pextra – Effekt för TVV, VVC och avdrag för hushållsvärme [kW] Etvv – Etvv – Energi till TVV [kWh/år]

hår – Antal timmar [h/år]

VVC – Effektfaktor för varmvattencirkulation [-] Phushåll – Värmetillskottseffekt av hushållet [kW] P1 – Debiteringseffekt fjärrvärme Fall 1 [kW]

Pu – Den effekt som krävs för att upprätthålla inomhustemperaturen utifrån trans-missionsförluster, ventilation och utomhustemperatur.

P23 – Debiteringseffekt Fall 2- och 3 [kW]

Pmax,FVP – Maximal levererad effekt för FVP [kW] Tber – Beräkningstemperatur för debiteringseffekt [°C] P2 – Debiteringseffekt fjärrvärme Fall 2 [kW]

Bilaga F

Energianvändning på månadsbasis Fall 1 𝐸_{𝑘𝑜𝑚𝑓} = 𝐸_𝑡𝑜𝑡 − 𝐸_𝑡𝑣𝑣 𝐸_{𝑘𝑜𝑚𝑓} ∙ 𝐺_{𝑑,𝑚å𝑛} = 𝐸_{𝑘𝑜𝑚𝑓,𝑚å𝑛} 𝐸_𝑡𝑣𝑣 ℎ_å𝑟 ^{∙ ℎ}^𝑚å𝑛 ^{= 𝐸}^{𝑡𝑣𝑣,𝑚å𝑛} 𝐸_𝑡𝑜𝑡 ℎ_𝑚å𝑛 ^{= 𝐸}^𝑚å𝑛 Fall 2

FVP-effekten är maximerad de kallare månaderna men de varmare månaderna där FVP ej går på maxeffekt beräknas FVP-effekten enligt:

𝑃_𝑚− 𝑃_{𝑓𝑗𝑣,𝑡𝑣𝑣} = 𝑃_{𝑚,𝐹𝑉𝑃}

Fjärrvärmeeffekten då FVP går på maxeffekt:

𝑃_𝑚− 𝑃_{𝑚𝑎𝑥,𝐹𝑉𝑃} = 𝑃_{𝑚,𝑓𝑗𝑣}

Fjärrvärmeeffekten då FVP inte går på maxeffekt:

𝑃_{𝑓𝑗𝑣,𝑡𝑣𝑣} = 𝑃_{𝑚,𝑓𝑗𝑣}

Fjärrvärmeeffekt till varmvattentoppar beräknas utifrån nedanstående resonemang: FVP värmer kallvatten

10°𝐶 → 40 °𝐶 ↔ ∆𝑇 = 30°𝐶 Fjärrvärmen spetsar

40°𝐶 → 55 °𝐶 ↔ ∆𝑇 = 15°𝐶 Effekt för TVV-behovet och VVC

(^{50 000}

8 760 ^{) ∙ 1,3 = 7,42 𝑘𝑊} FVP täcker 2/3 av TVV-behovet

7,42 ∙ (²

3^{) = 4,95 𝑘𝑊} Fjärrvärmen täcker resten, 1/3 av TVV-behovet

7,42 ∙ (¹

3^{) = 2,47 𝑘𝑊} Värmeeffekten för FVP:

𝑃_𝑚− 𝑃_{𝑚,𝑓𝑗𝑣} = 𝑃_{𝑚,𝐹𝑉𝑃}

Därefter beräknas värmeproduktion för FVP och fjärrvärmeanvändning per månad

𝑃_{𝑚,𝐹𝑉𝑃}∙ ℎ_𝑚å𝑛 = 𝐸_{𝐹𝑉𝑃,𝑚å𝑛}

𝐸_𝑚å𝑛 − 𝐸_{𝐹𝑉𝑃,𝑚å𝑛} = 𝐸_{𝑓𝑗𝑣,𝑚å𝑛}

Fall 3

Fall 3 är lika som Fall 2 förutom att FVP stängs av under vissa månader samt att fjärrvärmen tar hela TVV-behovet.

där

Ekomf – Energi till komfortvärme [kWh/år] Etot – Total energianvändning [kWh/år] Etvv – Energi till TVV [kWh/år]

Gd,mån – Procentuell andel graddagar för månaden [-] Ekomf,mån – Energi till komfortvärme [kWh/mån] hår – Antal timmar [h/år]

hmån – Antal timmar [h/mån]

Etvv,mån – Energi till TVV [kWh/mån] Pm – Medeleffekt under en månad [kW]

Pfjv,tvv – Fjärrvärmeeffekt till TVV-toppar [kW] Pm,FVP – Medeleffekt för FVP under en månad [kW] Pmax,FVP – Maximal levererad effekt för FVP [kW]

Pm,fjv – Medeleffekt för fjärrvärme under en månad [kW] Emån – Energianvändning [kWh/mån]

EFVP,mån – Levererad energi av FVP [kWh/mån] Efjv,mån – Fjärrvärmeanvändning [kWh/mån]

Bilaga G

Strömuttag 𝐼 = ^𝐸^𝑓 3 ∙ 𝑈 ∙ cos(𝜑) ∙ ℎ ⁼ 30 000 3 ∙ 0,23 ∙ 0,9 ∙ 2 800= 17,3 𝐴 𝐼 = ^𝑃^{𝑒𝑙,𝐹𝑉𝑃} 3 ∙ 𝑈 ∙ cos(𝜑)⁼ 9,4 3 ∙ 0,23 ∙ 0,9= 15,1 𝐴

För att uppskatta det maximala strömuttaget antas det att fastighetselen endast bru-kas under 2 800 av årets alla timmar.

där

I – Ström [A]

Ef – Fastighetsel exkl. FVP [kWh/år] U – Spänning [V]

cos φ – Faktor som representerar andel aktiv effekt [-] h – Timmar [h]

Bilaga H

Elabonnemang

Göteborg är det enda orten där effektabonnemang används. Debiteringseffekten är den högsta timförbrukningen varje månad (kW). Då FVP är i drift antas den varje månad någon gång i en timme gå på maxeffekt.

𝑃_𝑓+ 𝑃_{𝑒𝑙,𝐹𝑉𝑃} =^{30 000}

2 800 + 9,4 = 10,7 + 9,4 = 20,1 𝑘𝑊 där

Pf – Uppskattad maximal fastighetseleffekt under en timme exkl. FVP [kW] Pel,FVP – Förbrukad eleffekt av FVP vid full drift [kW]

Tabell 1. Debiteringseffekt för el.

Göteborg Månad

Fall 1 [kW] Fall 2 [kW] Fall 3 [kW]

Januari 10,7 20,1 20,1 Februari 10,7 20,1 20,1 Mars 10,7 20,1 20,1 April 10,7 20,1 10,7 Maj 10,7 20,1 10,7 Juni 10,7 20,1 10,7 Juli 10,7 20,1 10,7 Augusti 10,7 20,1 10,7 September 10,7 20,1 10,7 Oktober 10,7 20,1 10,7 November 10,7 20,1 20,1 December 10,7 20,1 20,1

I både Solna och Stockholm finns valet mellan enkel- eller tidstariff. I Fall 1 antas elanvändningen vara fördelad på 25% höglast och 75% låglast. I Fall 2- och 3 antas elanvändningen vara fördelad på 30% höglast och 70% låglast. Optimalt elabonne-mang redovisas i nedanstående tabeller.

Tabell 2. Val av elabonnemang och dess avgifter i Fall 1.

Ort Abonnemang Abonnemang

kr/år Elöverföring öre/kWh Effekt kr/kW, mån Gävle Säkring 20 A 3 344 45,7 -

Göteborg Effekt Max 63 A 888 41,5 23,8 Luleå Säkring 20 A 4 448 0 - Malmö Säkring 20 A 5 808 53,9 - Solna Säkring 20 A (tidstariff) 4 840 Höglast 90,7 Låglast 49,5 - Stockholm Säkring 20 A (enkeltariff) 3 216 Höglast 84,94 Låglast 43,50 -

Tabell 3. Val av elabonnemang och dess avgifter i Fall 2- och 3.

Ort Abonnemang Abonnemang

kr/år Elöverföring öre/kWh Effekt kr/kW, mån Gävle Säkring 35 A 5 552 45,7 -

Göteborg Effekt Max 63 A 888 41,5 23,8

Luleå Säkring 35 A 7 120 0 - Malmö Säkring 35 A 11 028 53,9 - Solna Säkring 35 A (tidstariff) 8 296 Höglast 90,7 Låglast 49,5 - Stockholm Säkring 35 A (tidstariff) 5 904 Höglast 84,94 Låglast 43,50 -

Bilaga I

Gävle

Bilaga J

Gävle

Luleå

Solna

Bilaga K

Inverkan av primärenergi

Beräkning av den specifika energianvändningen:

𝐸_{𝑠𝑝𝑒𝑐} =^(𝐸^{𝑘𝑜𝑚𝑓}^{+ 𝐸}^𝑡𝑣𝑣 ^{+ 𝐸}^𝑓⁾ 𝐴_{𝑡𝑒𝑚𝑝} Beräkning av primärenergitalet: 𝐸𝑃_𝑝𝑒𝑡 = ∑ (^𝐸^{𝑘𝑜𝑚𝑓,𝑖}_𝐹 𝑔𝑒𝑜 + 𝐸_{𝑡𝑣𝑣,𝑖}+ 𝐸_𝑓,𝑖) ∙ 𝑃𝐸𝐹_𝑖 6 𝑖=1 𝐴_{𝑡𝑒𝑚𝑝} där

Espec – Byggnadens specifika energianvändning [kWh/m²Atemp] Ekomf – Energi till komfortvärme [kWh/år]

Etvv – Energi till TVV [kWh/år] Ef – Fastighetsel utan FVP [kWh/år] Atemp – Tempererad area [m²]

EPpet – Byggnadens primärenergital [kWh/m²Atemp]

Ekomf,i – Energi till komfortvärme för energibärare i [kWh/år] Fgeo – Geografisk justeringsfaktor [-]

Etvv,i – Energi till TVV för energibärare i [kWh/år]

Ef,i – Energi till fastighetsenergi för energibärare i exkl. FVP [kWh/år] PEFi – Primärenergifaktor för energibärare i [-]

Tabell 1. Geografiska justeringsfaktorer för beräkning av energiprestanda (Boverket, 2017).

Ort Geografisk justeringsfaktor

Gävle 1,1 Göteborg 0,9 Luleå 1,5 Malmö 0,8 Solna 1,0 Stockholm 1,0

Tabell 2. Primärenergifaktorer för el och fjärrvärme (Boverket, 2017).

Fjärrvärme PEFfjv El PEFel

In document Fjärrvärme och frånluftsvärmepump (Page 50-82)