Det utförda examensarbetet kan antas knyta an till både etappmålen i det Klimatpo-litiska ramverket samt de globala målen. Som nämndes i början av arbetet togs det klimatpolitiska ramverket fram som ett hjälpmedel för att kunna möta målen som sattes i Parisavtalet. Inte alla sektorer omfattas av de etappmål som sattes men bostä-der är en sektor som berörs. Innan år 2040 ska sektorns utsläpp av växthusgaser ha minskat med 75 procent jämfört med år 1990 vilket är en stor minskning och möj-liga åtgärder behöver ses över. Därav kan en kalibrerad modell av en byggnad vara till stor hjälp vid försök att identifiera eventuella energieffektiviseringsåtgärder. Av de globala målen kan två mål antas kunna kopplas till detta examensarbete vilka beskrivs i inledande kapitel. Dessa är det elfte globala målet ”Hållbara städer och samhällen” samt det sjunde globala målet ”Hållbar energi för alla”.
Referenser
[1] E. Komissionen, ”EUR-Lex - 52019DC0224 - SV - EUR-Lex”. [Online]. Tillgänglig vid:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1574945294711&uri=CELEX:52019DC0224. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[2] ”Mål 7: Hållbar energi för alla - Globala målen”, 08-apr-2020. [Online]. Tillgänglig vid: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-7-hallbar-energi-alla/. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[3] ”Mål 11: Hållbara städer och samhällen - Globala målen”, 08-apr-2020. [Online]. Tillgänglig vid: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[4] J. Bengtsson, ”Så följer vi upp klimatmålen - Naturvårdsverket”,
Naturvårdsverket, 20-dec-2019. [Online]. Tillgänglig vid:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och- luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Sa-foljer-vi-
upp-klimatmalen/?fbclid=IwAR3TlEMz9fsWTA8UrC_Q45Dkd93qZ3AdUI8fin SbRXwpate9mc3C37hyEO8. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[5] J. Bengtsson, ”Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk -
Naturvårdsverket”, Naturvårdsverket, 12-dec-2019. [Online]. Tillgänglig vid: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-
Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-
klimatpolitiska-ramverk/?fbclid=IwAR0GE4Q-ja5HZ_WGtiQj28xmxAUV0IdJuIxxssHfDTGH4zZn6fmZEpHkCXM. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[6] Miljödepartementet, ”Det klimatpolitiska ramverket”, Regeringskansliet, 2017. [Online]. Tillgänglig vid:
https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[7] T. Hall och S. Vidén, ”The million homes programme: A review of the great Swedish planning project”, Planning Perspectives, vol. 20, nr 3. Taylor & Francis Group , s. 301–328, juli-2005, doi: 10.1080/02665430500130233. [8] Wikipedia, ”Miljonprogrammet – Wikipedia”, Wikipedia, 14-feb-2020.
[Online]. Tillgänglig vid:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Miljonprogrammet. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[9] ”Energirenovera miljonprogrammet | Naturskyddsföreningen”,
Naturskyddsföreningen. [Online]. Tillgänglig vid:
https://www.naturskyddsforeningen.se/energirenovera. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[10] A. Gavlegårdarna, ”Om Gavlegårdarna |”, 01-feb-2018. [Online]. Tillgänglig vid: https://www.gavlegardarna.se/om-gavlegardarna/. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
Tillgänglig vid: https://www.gavlegardarna.se/om-gavlegardarna/miljo. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[12] G. Augenbroe, ”Trends in building simulation”, Build. Environ., vol. 37, nr 8– 9, s. 891–902, aug. 2002, doi: 10.1016/S0360-1323(02)00041-0.
[13] G. Augenbroe, ”Trends in building simulation”, 2002.
[14] D. Mazzeo, N. Matera, C. Cornaro, G. Oliveti, P. Romagnoni, och L. De Santoli, ”EnergyPlus, IDA ICE and TRNSYS predictive simulation accuracy for building thermal behaviour evaluation by using an experimental campaign in solar test boxes with and without a PCM module”, Energy Build., vol. 212, apr. 2020, doi: 10.1016/j.enbuild.2020.109812.
[15] A. Ioannou och L. C. M. Itard, ”Energy performance and comfort in residential buildings: Sensitivity for building parameters and occupancy”,
Energy Build., vol. 92, s. 216–233, apr. 2015, doi:
10.1016/j.enbuild.2015.01.055.
[16] P. De Wilde, ”The gap between predicted and measured energy performance of buildings: A framework for investigation”, Autom. Constr., vol. 41, s. 40– 49, maj 2014, doi: 10.1016/j.autcon.2014.02.009.
[17] I. Allard, T. Olofsson, och G. Nair, ”Energy evaluation of residential buildings: Performance gap analysis incorporating uncertainties in the
evaluation methods”, Build. Simul., vol. 11, nr 4, s. 725–737, aug. 2018, doi: 10.1007/s12273-018-0439-7.
[18] A. Mahdavi och C. Berger, ”Predicting Buildings’ Energy Use: Is the
Occupant-Centric “Performance Gap” Research Program Ill-Advised?”, Front.
Energy Res., vol. 7, nov. 2019, doi: 10.3389/fenrg.2019.00124.
[19] P. Raftery, M. Keane, och J. O’Donnell, ”Calibrating whole building energy models: An evidence-based methodology”, Energy Build., vol. 43, nr 9, s. 2356–2364, sep. 2011, doi: 10.1016/j.enbuild.2011.05.020.
[20] D. Coakley, P. Raftery, och M. Keane, ”A review of methods to match building energy simulation models to measured data”, Renewable and
Sustainable Energy Reviews, vol. 37. Elsevier Ltd, s. 123–141, 2014, doi:
10.1016/j.rser.2014.05.007.
[21] M. Eriksson, J. Akander, och B. Moshfegh, ”Development and validation of energy signature method – Case study on a multi-family building in Sweden before and after deep renovation”, Energy Build., vol. 210, s. 109756, mar. 2020, doi: 10.1016/j.enbuild.2020.109756.
[22] J. Vesterberg, S. Andersson, och T. Olofsson, ”Robustness of a regression approach, aimed for calibration of whole building energy simulation tools”,
Energy Build., vol. 81, s. 430–434, 2014, doi:
10.1016/j.enbuild.2014.06.035.
[23] J. U. Sjögren, S. Andersson, och T. Olofsson, ”An approach to evaluate the energy performance of buildings based on incomplete monthly data”, Energy
Build., vol. 39, nr 8, s. 945–953, aug. 2007, doi:
2003–2012, 2013, doi: 10.1016/j.measurement.2013.02.020. [25] V. Suarez m.fl., ”Study of the heat transfer in solids using infrared
photothermal radiometry and simulation by COMSOL Multiphysics”, Appl.
Radiat. Isot., vol. 83, s. 260–263, jan. 2014, doi:
10.1016/j.apradiso.2013.04.010.
[26] G. Vladimir, O. Michal, P. Radim, och Z. Martin, ”Benchmark of COMSOL multiphysics via in-depth floor slab test - Transient cases”, i Energy Procedia, 2012, vol. 14, s. 744–749, doi: 10.1016/j.egypro.2011.12.1005.
[27] J. Ferdyn-Grygierek, D. Bartosz, A. Specjał, och K. Grygierek, ”Analysis of accuracy determination of the seasonal heat demand in buildings based on short measurement periods”, Energies, vol. 11, nr 10, okt. 2018, doi: 10.3390/en11102734.
[28] J. Widén, M. Lundh, I. Vassileva, E. Dahlquist, K. Ellegård, och E. Wäckelgård, ”Constructing load profiles for household electricity and hot water from time-use data-Modelling approach and validation”, Energy Build., vol. 41, nr 7, s. 753–768, juli 2009, doi: 10.1016/j.enbuild.2009.02.013. [29] L. La Fleur, B. Moshfegh, och P. Rohdin, ”Measured and predicted energy
use and indoor climate before and after a major renovation of an apartment building in Sweden”, Energy Build., vol. 146, s. 98–110, juli 2017, doi: 10.1016/j.enbuild.2017.04.042.
[30] H. Alvarez, Energiteknik del 1. .
[31] ”Värmeöverföring — Jernkontorets energihandbok”, Energihandbok. [Online]. Tillgänglig vid: https://www.energihandbok.se/varmeoverforing.
[Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[32] J. Persson och R. Östin, ”EXAMENSARBETE 30 hp Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik 300 hp Lufttäthetens inverkan på energiberäkningar för byggnader”.
[33] G. Dhatt, G. Touzot, och E. Lefrançois, ”Finite Element Method”, ISTE Ltd, 2012. [Online]. Tillgänglig vid:
https://download.e- bookshelf.de/download/0000/7543/82/L-G-0000754382-0002366918.pdf. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[34] M. Jakobsson, ”FALLSTUDIE: ANDERSBERG”, 2003.
[35] Wikipedia, ”Andersberg, Gävle – Wikipedia”, Wikipedia, 09-juli-2018. [Online]. Tillgänglig vid:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Andersberg,_Gävle. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
[36] Sveby, ”Brukarindata bostäder”, 2012.
[37] ”Mitec.se”. [Online]. Tillgänglig vid: mitec.se. [Åtkomstdatum: 18-maj-2020].
[38] ”FLIR E53 Värmekamera för el-, mekanik- och byggindustrin - KIMO”. [Online]. Tillgänglig vid: https://kimo.se/produkt/flir-e53-varmekamera/. [Åtkomstdatum: 19-maj-2020].
Bilaga A – Comsol resultat
Figur A 1. Temperaturfördelning i mellanväggen i dubbelbalkongerna, plan 2-5
Figur A 3. Temperaturfördelning i balkong på plan 3-5.
Figur A 5. Temperaturfördelning i mellanbjälklag, Plan 2
Figur A 7. Temperaturfördelning i mellanbjälklag, Plan 2
Figur A 9. Ritning av mellanbjälklag, plan 2.
Figur A 11. Ritningen av mellanbjälklag, plan 3-5.
Bilaga B – IDA ICE resultat
Figur B 1. Planritning över våning 1–4.
Figur B 4. Front view från väst
Figur B 5. Front view från öst
Figur B 7. Köldbryggor IDA ICE