3 Metod och genomförande
5.9 Perspektiv och samhällssyn
Vilken är vår uppfattning om samhället och den värld vi lever i, vilket perspektiv färgar vår undersökning? Vi vill poängtera värdet av alla de tre kunskapsformer Aristoteles menade fanns, teoretisk, praktisk och etisk kunskap. Vi menar att proportionerna dem emellan har blivit förskjutna, teoretisk kunskap övervärderas i västerlandet (Dewey, 1916) medan praktisk kunskap och klokhet i relationer fått en alltför undanskymd plats. Vi menar i likhet med Andersson (1986) att lärande och utveckling har både kognitiv och social/emotionell aspekt.
Bergströms (1995) tankar om ”värdeinvalider” leder tankarna till Boyes bok Kallocain (1940) om användandet av människor för egna syften.
Om Lave och Wenger (1991) har rätt i sin syn på var kunskap förvärvas, är tanken på gemenskap i samhället långt viktigare än tillrättalagda skolmiljöer. Att utbilda till demokrati och frihet måste vara det centrala. Ger skolan längtan efter kontinuerligt växande och verktyg för att tillfredsställa den (Dewey,1916)? Det tror vi förekommer men alldeles för sällan! För flera elever har IV inneburit en möjlighet till upptäckter av varför kunnande är bra att ha och att kunnande inte måste finnas i böcker.
Kulturell reproduktion- kan den avläsas i vår studie? Ja, våra informanter siktar ofta till yrken de känner till och har förebilder i sin närhet. Deras framtidsplaner präglas av vad de sett hos morföräldrar, farföräldrar, föräldrar och syskon. Ungdomarnas världsbild präglas av den värld de lever i, som barn på landsbygd ägnar man sig åt det som finns tillgängligt på fritiden, djur och idrott exempelvis.
Flickor och pojkar gör traditionella val av yrken enligt vår studie, exempelvis bilmekaniker och vård. Lärare på IV upplevde inte att genusfrågor alls aktualiserats hos dem. Vi har i studien inte ställt frågor med denna inriktning och ingen informant har spontant kommenterat genusfrågor.
Vad vet skolan om dyslexi och när agerar man? Påverkar diagnosen arbetssättet? Ja, de två, Carl och David, som fått diagnos upplever sig ha fått hjälp och stöd när diagnosen kom, i skolår 8. Det verkar vara sent att försöka kompensera för vad de förlorat. Helldin (2002a) efterlyser mera kunskap om hur diagnoser påverkar arbetssätt, dels om hur man kan motverka isolerande trender i och kring undervisningen. En informant tar upp de vuxnas ansvar för att bryta elevgrupperingar som stör eller kränker andra elever. Mobbing är välbekant för ett par informanter, som utöver inlärningsproblem måste hantera mobbing, som inte helt försvunnit. Vad betyder det faktum att IV finns i helt andra lokaler än andra gymnasieprogram? Det har vi inte frågat men vi kan gissa att IV lever en tillbakadragen tillvaro. Personer i Barn- och Utbildningsnämndens stab kände inte till dess existens vid undersökarens fråga.
Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (1979, 1989) se Figur 1, s.24 beskriver samspel mellan individ och omgivande faktorer. Det verkar vara ett fruktbart sätt att se på ungdomar i sitt sökande efter identitet under puberteten. Mesosystemet, om samspel mellan hem och skola, är av särskilt intresse för oss men vi har inte frågat om detta utan kan notera att samarbete finns. Respekt för varandra behövs för att utbytet ska bli positivt.
Våra informanter upplever sig som avvikande från andra, främst genom att vara icke- godkända i kärnämnen, vilket diskvalificerar dem från gymnasiestudier på nationellt program. I detta ligger en normativ syn, man ska klara G, utan G är man avvikande. Det kan finnas ett kulturellt normalitetsbegrepp, att en grupp har andra normer för vad som är acceptabelt, förväntat eller värdesatt. Någon representant för ett sådant synsätt har vi inte mött bland våra informanter. Goffman (1963) menar att stigmatisering kan ske i alla aktiviteter. Ungdomarna har upplevt sig annorlunda under sin skoltid. Om IV har någon ytterligare stigmatiseringseffekt kan vi inte bedöma men risken för ryktet om IV som en ”värstingskola” lever, främst för de elever som står utanför IV och underlättar sannolikt inte ungdomarnas situation. Enligt Foucault (1986) varierar normen för vad som anses vara normalt under olika tider och mellan olika samhällsstrukturer. Vi kan enbart spekulera om hur ungdomarnas
familjer ser på deras skolgång. Ingen av ungdomarna säger att de fått kritik hemma när de haft icke-godkänt resultat i något kärnämne, vilket kan peka på att förväntansnivån är låg. Utanförskap på ett område leder ofta till utanförskap på andra områden, menar Oliver och Barnes (1998). Om det kan vi inte uttala oss eftersom vi hållit oss till skolsituationen i vårt frågeformulär. Carl berättar ändå om hur utanför han känner sig och att livet periodvis inte är värt att leva. Hur utanför gemenskapen blir man som elev på IV, när kamraterna börjar på andra gymnasieskolor på annan ort? Informanterna berörde inte detta. Hur mycket begränsar detta ungdomarnas kontakter med andra ungdomar som har samma intressen? Vem hade accepterat en studielokal, avlägsen från andra studielokaler för gymnasister? Är detta ett tecken på att ungdomarna är uppgivna, lydiga och anpassar sig till de krav omvärlden ställer? Andersson (1996) tar upp vilka elever lärare tänker på när de hör begreppet ”elever med skolproblem”. I grundskolans senare del handlar det främst om elever med sociala problem och skoltrötta elever. Att skoltrötthet finns bland de intervjuade ungdomarna är uppenbart, mindre bekant är om de har egna sociala problem eller ser sig som bärare av familjens sociala problem.
Säljö (2000) diskuterar hur kunskap bevaras, återskapas och förnyas. I första hand tänker man på skola men han anser att samtal är väl så viktiga miljöer för kunskapsförmedling som skolan, exempelvis att laga en bilmotor eller bruka jorden. Det är en kunskapssyn som de intervjuade ungdomarna har stor sympati för. Enligt Dysthe (red.) (2003) sker det mesta lärandet genom att lyssna, läsa, skriva och tala. Hundeide ( Dysthe (red) 2003) menar att om ungdomar definieras från vad de saknar, leder det till en självuppfattning hos eleven och en uppfattning hos läraren, som hindrar utveckling och lärande. Han menar att misslyckande i skolan lika gärna kan bero på att eleven inte behärskar samspel, det sociala språket och koderna som på otillräcklig förmåga.( Dysthe (red.) 2003, s.150).
6 Sammanfattning
I våra arbeten som lärare respektive socionom har vi mött många ungdomar som känner att de inte duger som elever eftersom de inte har klarat av att uppfylla politikers krav på en grundskoleelev. Kraven är att under tiden på grundskolan nå G i de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik. Det gör eleverna behöriga att söka valfritt program i gymnasieskolan. Då det inte blir så är de hänvisade till att studera på Individuella programmet, (IV) det enda program i gymnasieskolan som är öppet för dem. I annat fall får de sluta att studera och istället söka ett arbete. I praktiken är det endast i undantagsfall ett alternativ. För det stora flertalet ungdomar är en gymnasieutbildning enda vägen fram till ett arbete. Under 2005 gjorde vi en studie på IV där vi fokuserade på lärarna och deras syn på IV och elevernas tid där, i kampen för att nå betyg G. Studien gav oss inspiration till att fortsätta studera IV och då koncentrera oss på elevernas upplevda verklighet.
Syftet med vår studie har varit att få klarhet i varför elever studerar på individuella programmet, vad som är elevens huvudsakliga mål med studierna på IV, om eleverna har praktik under sin studietid och hur de ser på dess betydelse för motivation och studieresultat. För att inhämta kunskap om detta har vi sökt fakta om grundskola, det individuella programmet och de nationella gymnasieprogrammen. Vidare har vi hämtat kunskap från utvärderingar och rapporter, främst från Skolverket samt i huvudsak två avhandlingar, Lang (2004) …och den ljusnande framtid är vår…samt Henriksson (2004) Living away from
Blessings . Dessa avhandlingar belyser problematiken för de elever som inte finner sin plats i den ”vanliga skolan” utan har gått en annan väg för att få sina behov av utbildning
tillgodosedda. Det finns likartade problem och frågeställningar som det finns för de elever som går på IV, därav vårt intresse för just dessa avhandlingar. De visar också på att segregering ibland, och för vissa elever, kan vara framgångsrik. Vår önskan var att genom vår studie få veta mer om elevers upplevelser av skolan, direkt och utan mellanhänder.
Vi valde att genomföra en kvalitativ studie för att fånga erfarenheter från elevernas vardag där vi önskar hitta gemensamma nämnare i elevernas bakgrund och synsätt. Enligt Kvale (1997) är då den kvalitativa intervjun den bäst lämpade eftersom den kvalitativa intervjun söker efter att förstå världen ur de intervjuades synvinkel. Sex elever som studerar vid det individuella programmet i två kommuner har intervjuats. Vårt arbete motiveras av vårt intresse att se hur ungdomarna upplever sin studietid. Vi kategoriserade våra intervjusvar i följande teman
• elevens bakgrund och erfarenheter av tidigare skolgång • elevens upplevelser om sitt arbete på IV
• elevens egentliga mål med studierna • praktikens betydelse
• elevens tankar om förändringar på högstadiet • visioner
Undersökningen visar på att samtliga våra informanter har erfarenhet av specialpedagogiska insatser under grundskoletiden. Grundskolan har inte kunnat tillgodose elevernas undervisningsbehov inom ramen för sina nio år för att nå betyget G i kärnämnena. Eleverna påtalar att med fler lärare och mindre grupper kanske deras resultat varit annorlunda.
Det finns olika anledningar till att eleverna studerar på IV. Övervägande delen av eleverna börjar på IV på grund av de tänker försöka nå behörighet till ett nationellt program. Vidare finns det de som söker en paus i studerandet där praktiken fungerar motivationshöjande för att senare orka återuppta sina studier. Ingen av våra intervjuade hade möjlighet att få ett arbete efter grundskolan så de hade i praktiken enbart IV att tillgå.
De intervjuade har alla funnit sig väl tillrätta på IV. De gav uttryck för att trivas och hade fått nya vänner. Ryktet om IV som en skola för ”invandrare och kriminella” som en respondent uttryckte det, är helt felaktigt enligt samtliga elever. De känner att deras studier går framåt, dock med varierande fart. Stödet anses tillräckligt och man blir bemött som en vuxen vilket leder till att självkänslan växer. Lärarna är duktiga på att motivera och stötta. De peppar eleverna. Dessutom uppfattas lärarna som goda pedagoger som finner alternativa undervisningsmetoder som passar den enskilde eleven.
Tankarna om vad som ska ske efter IV kan delas upp i två riktningar. Den ena är att efter IV gå ett treårigt nationellt program. Den andra riktningen är att få ett arbete utan gymnasiekompetens. Möjligheten till att studera vidare som vuxen om behov uppstår övervägs också av en elev.
För fyra av eleverna har praktiken stor betydelse. Den motiverar till studier samtidigt som den stimulerar eleverna till att göra ett bra arbete för att få goda referenser från en arbetsplats. Eftersom deras praktikplats finns inom ett arbetsområde de gillar så ökar uthålligheten både på praktikplatsen och på IV där de har de teoretiska studierna. De två elever som enbart har teoretiska studier på IV uttalar sig inte alls om praktik eftersom det inte varit aktuellt för dem.
Eleverna har många förslag hur man ska kunna göra det lättare för fler elever att nå G i kärnämnena i grundskolan. Krav på fler lärare och mindre elevgrupper, mera genomgångar av studiestoff i klassrummet, dela på elevgrupper som missköter sig och förstör för är av eleverna framförda exempel. Bättre metodkunskaper hos lärare allmänt och andra läromedel framförs också som önskvärda förändringar. Elever kan även känna sig hindrade av varandras skilda kunskapsnivåer.
Ungdomarna har en positiv framtidstro även om inte framtiden med nödvändighet måste innebära ett fullföljt gymnasieprogram. De längtar efter att ha ett arbete inom yrkesområden de har bekantat sig med och där de kan få känna arbetsglädje. Framtiden handlar dock inte enbart om skola eller arbete. Att eleverna berörs av livets allvar kan avläsas i önskan om att slippa sjukdom i familjen, vilket upplevs ha större betydelse än framtida arbete och utbildning.
Vi hoppas få möjlighet att följa dessa ungdomar under gymnasietiden och därefter se hur livet blir för dem och till vilken nytta de använt sin tid på IV. Någon genväg ut i arbetsliv visade sig IV inte alls vara för våra informanter, vilket vi hade antagit!
Ett ytterligare undersökningsområde skulle kunna vara områdesanalyser för att påverka resurstilldelning och planering av pedagogiskt arbete för ökad medvetenhet i riktning mot en skola för alla i enlighet med målen för specialpedagogutbildningen i SFS 2001:23 ”att genomföra uppföljning och utvärdering samt delta i ledningen av den lokala skolans utveckling för att kunna möta behoven hos alla elever ”.
Referenslista
Andersson, I . (1988). Barn som behöver. Stockholm:Folksam Andersson, B-E. (1986).Utvecklingsekologi. Lund:Studentlitteratur
Andersson, I. (1996). Samspel för barn som behöver. Stockholm: Folksam
Argyris, C. & Schön, D.(1978). Organizational Learning. Mass., USA: Addison Wesley. Aristoteles Den nichomakiska etiken (1988). Göteborg: Daidalos
Bassey, M. (1981). Pedagogic Research: on the relative merits of search for generalization and study of single events. Oxford Review of Education, 7 (1), 73-93.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Bergström, M. ((1995) Neuropedagogik.
Bernstein, B. (1975). Class, Codes and Control (Vol I-III,) London: Routledge and Kegan Paul
Bjerstedt, Å.(1997). Rapportens yttre dräkt: några rekommendationer. Lund: Studentlitteratur Bjurwill, C. (2001) A, B, C och D: vägledning för studenter som skriver akademiska
uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bogdan, R. & Kugelmass, S.(1984) Case Studies of Mainstreaming. A Symbolic
Interactionist Approach To Special Schooling i Barton, L.,& Tomlinson, S. (red) s. 173-191. Bourdieu, P. (1986). Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander
Bourdieu, P. (1988). Language and Symbolic Power. Cambridge: Polity.
Bourdieu, P & Passeron, (1977) Skola, ideologi och samhälle: ett kommenterat urval franska
utbildningssociologiska texter. Stockholm: Wahlström& Widstrand
Boye, K. (1940). Kallocain. Stockholm: Bonniers.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of human development: Experiments by nature and
design. Cambridge, MA,: Harvard University Press.
Bronfenbrenner, U. (1989). Ecological systems theory. Annals of child development, (6), 187-
249.
Bronfenbrenner,U.(1999). Environments in developmental perspective: Theoretical and operational models. In S. Friedman ,& T. Wachs( Eds), Measuring environments across the
life span (pp.133—146). Washington, DC: American Psychological Association.
Denscombe, M.(2000). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Dewey, J. (1916/1999). Democracy and Education. New York: Free Press Dewey, J. (1938/1962). Experience and Education. New York: Collier.
Dysthe, O. (red) (2003). Sambandet mellan dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, R.(1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur
Emanuelsson, I., Persson, B.& Rosenqvist, J. (2001). Forskning om det specialpedagogiska
området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber
Foucault, M.(1986). Vansinnets historia under den klassiska epoken. Lund: Arkiv Förlag Flygare, M. (2000). Second Chance Schools- Rapport 4 ISSN 1404-2746 Linköping: Linköpings universitet.
Gardner, H. (1993).Multiple Intelligences: the theory in practice. New York, N.Y: BasicBooks
Giddens, A. (2003). Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Goffman, E. (1963). Stigma: Notes on the Management of Spoiled Identity. London: Penguin. Grundskoleförordningen 1994: 1194. V:a Frölunda: Notisum AB
Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur
Gunnarsson, B.(1995). En annorlunda skolverklighet. Elevers upplevelser av traditionell och
alternativ skolmiljö. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi: Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Gustavsson, A. & Zakrzewska Manterys, E. (red.) (1997). Social definitions of disability. Warzaw: Wydawnictwo.
Haug, P.(1998).Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. (Skolverkets monografiserie 98:396). Stockholm: Liber.
Helldin,R (1997). Specialpedagogisk kunskap som ett socialt problem. Stockholm: HLS Förlag
Helldin, R (1998). Kommunerna och den specialpedagogiska verksamheten Nutid och
Helldin, R. (2002a). Specialpedagogisk forskning: En kritisk granskning i ett
omvärldsperspektiv. (Skolverkets monografiserie 2:704.) Stockholm: Liber.
Helldin, R. (2002b).Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan: En granskning
av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur.
Henriksson, C. (1998). Det är här jag hör hemma- En studie av övergången från nationella
program till det individuella programmet. Växjö: Högskolan i Växjö.
Henriksson, C. (1999). Gymnasieskolans individuella program: språngbräda eller slasktratt:
utvärdering av ett individuellt program. Växjö: Högskolan i Växjö
Henriksson, C. (2004) Living away from blessings School Failure as Lived Experience. Växjö: University Press
Hjort, T & Salonen, T (2000. Knapphetens boningar. Om fattiga barnfamiljers boende och
ekonomi. Lund: Socialhögskolan Rapport 2000:8
Holm, U.(2001). Empati - att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och Kultur. Hultqvist, E. (2001). Segregerande integrering: En studie av gymnasieskolans individuella
program.(Studies in Educational Sciences 38.) Stockholms universitet: Institutionen för
samhälle, kultur och lärande.
Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet (1996) Forskningsetiska principer i
humanistisk samhällsvetenskaplig forskning
http://www.hsfr. se/fileserver/index. Asp?fil=ZOKCAOA10OJ0
Hundeide, K. (2003). Det intersubjektiva rummet. Klassrummets dolda styrmekanismer för inkludering eller exkludering av elever i Dysthe,O (red) Sambandet mellan dialog, samspel
och lärande(s. 143-166). Lund: Studentlitteratur
Högskolelagen SFS 1992: 1492
Igglund, L., & Svensson, B. (2005). Lärarens betydelse i kampen för G- en kvalitativ studie
utifrån sex lärares beskrivningar. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad
Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur Illich, I. (1973). Deschooling society. Hammondsworth: Pelican Books
Jackson, P. W. (1968) Life in classrooms. New York: Holt, Rinehart & Winston Jackson, P.W., Boostrom, R.E.& Hansen, D.T. (1993). The Moral Life of Schools. San Fransisco: Jossey-Bass.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Johansson, S. (1971) Politiska resurser: Om den vuxna befolkningens deltagande i de
politiska beslutsprocesserna, utkast till kap 10 i betänkande om svenska folkets levnadsförhållanden. (Låginkomstutredningen)
Juul Jensen, U.(1985). Moraliskt ansvar och människosyn. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Körner, S. & Wahlgren, L. (2002). Praktisk statistik. Lund :Studentlitteratur
Lang, L. (2004). …och den ljusnande framtid är vår…Några ungdomars bild av sin tid vid
riksgymnasium. Malmö: Högskolan i Malmö Malmö Studies in Educational Sciences No.9
Larson, S-F. (1977).The Rise of Professionalism. A Sociological Analysis. Los Angeles: University of California Press.
Lauvås, P. & Handal, G, (1992). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated Learning. Legitimate Peripheral Participation. New York: Cambridge University Press.
Liljequist, K. (1994). Skola och samhällsutveckling. Lund: Studentlitteratur. Lpf 1994. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lpo 1994. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Lundberg Bergstedt Karin. (2002) Gymnasieskolan: ”En skola för alla” ? ISSN 1402- 1773:2002:053 Luleå: Luleå tekniska universitet
Mac an Ghaill, M. (1994). The Making of Men: masculinities, sexualities and schooling. Buckingham: Open University Press
May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Mead, G.H. (1934). Mind, Self & Society. Chicago: University of Chicago Press. Merleau- Ponty, M.(1962/2001). Phenomenology of Perception. London: Routledge
Murray, Å. (1994). Ungdomar utan gymnasieskola- En uppföljningsstudie från 13 till 24 års
ålder. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Myndigheten för skolutveckling (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Rapport 3 Myndigheten för skolutveckling (2004). Vid sidan om eller mitt i ?- om undervisningen för
sent anlända elever i grundskolan
Nationalencyklopedin (1995) Höganäs: Bra Böcker
OECD. (1997). Education at a glance. OECD Indicators. Paris: Centre for Educational Research and Innovation.
Oliver, M. & Barnes, C. (1998).Disabled people and social policy. From exclusion to
inclusion. New York, NY: Addison Wesley Longman.
Patel, R. & Davidson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Pedagogisk uppslagsbok (red) (1996) Stockholm: Lärarförbundets Förlag
Informationsförlaget
Persson, B. (1998).Den motsägelsefulla specialpedagogiken: Motiveringar, genomförande
och konsekvenser.(Specialpedagogiska rapporter nr 11). Göteborgs universitet: Institutionen
för specialpedagogik.
Persson, I. & Underdal, G. (2003). Elevers upplevelser av lärande på gymnasiets individuella
program (IV). C- uppsats Högskolan Kristianstad.
Piaget, J. (1972). Psykologi och undervisning. Stockholm: Aldus/Bonnier. Postman, N. (1986) Underhållning till döds. Stockholm: Prisma
Prop. 1999/2000: 135. En förnyad lärarutbildning. Prop. 2004/2005: 2.
Richardsson, G. (1994). Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. Rolf, B.(1995).Profession, tradition och tyst kunskap. Nora: Nya Doxa.
Salomon, G. & Perkins, D.N. (1999). “Individual and Social Aspects of Learning”. Review of
Research in Education nr.23 , s. 1-24.
Sandén, I. (2000) Skoldaghem - Ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö
Sandvin, J .T. (red.) (1993). Mot normalt? Oslo: Kommuneforlaget.
Sandström, C. I. (1991). Utbildningens idéhistoria. Vällingby: Svensk Facklitteratur AB. Schön, D .(1983).The Reflective Practioner. How Professionals Think in Action. New York: Basic Books
SFS 2001: 453 Socialtjänstlagen SFS 2001: 23 Högskolelagen
Skollagen (1985): 1100 V:a Frölunda:Notisum AB
Skolverket (2000b). Konsekvenser av de nya behörighetsreglerna till gymnasieskolan - en
delrapport.
Skolverket (2001). Individuella programmet. Gy2000:21. Stockholm: Fritzes Kundservice Skolverket (2002). Det kommunala uppföljningsansvaret – finns det? Dnr 2002:2046 Skolverket (2004). Elever med utländsk bakgrund
Skolverket Pressmeddelande 20050818 Skolverket (2001). Rapport 202
Skolverket (2004). Rapport 250, Nationella utvärderingen av grundskolan- sammanfattande
huvudrapport
Skolverket (2005a) Rapport nr 264, Skolverkets lägesbedömning 2005 www.skolverket.se
Skolverket (2005b) Varför lyckas eleverna bättre i vissa skolor än andra?
Skolverket (2005c) Rapport 273, Om skolors olikheter och deras betydelse för elevernas
studieresultat. www.skolverket.se
Skolverket (2006) Rapport 275, Vad händer med likvärdigheten i svensk skola? Stockholm: Fritzes kundservice.
Skrtic, T. M. (1986). The Crisis in Special Education Knowledge: A Perspective on Perspective.Focus on exeptional children. Vol. 18, no 7, 1-16.
SOU 1992: 94. Skola för bildning. Betänkande av läroplanskommittén.
Stangvik, G. (1979). Self Concept and School Segregation, Göteborg Studies of Educational Sciences 27, Acta Universitatis Gothoburgensis: University of Göteborg
Stevenson, H.W. & Stigler, J. (1992). The learning gap. Why our schools are failing and what
we can learn from Japanese and Chinese education. New York: Summit Books.