Perspektivisering gällande barn i behov av särskilt stöd

Som kan ses i vårt resultat utifrån våra forskningsfrågor är omsorgen om barnet fokus för samtalet. En aspekt som enligt oss fattades var kunskapsdimensionen. Omsorgen om barnet och hur olika metoder för att möta barnet kunde påverka barnets möjlighet till deltagande i olika situationer, var väl representerat i samtalet.

O’Connor (2013) anser att anpassning blir viktig så att barnet kan känna sig bekväm i den nya miljön och fokusera på sitt lärande istället för att spenderar viktig energi på att göra

27

motstånd och hålla sig flytande vilket barnets motivation för lärande kanske inte överlever. Men enligt Ahtola et al. (2010) och Alatalo et al. (2015) krävs även att kunskapsaspekten tas upp för att skapa kontinuitet och progression i barnens lärande och utveckling.

Det är alltså viktigt att både fokusera på de anpassningar som bör göras av miljön men även att utbildningsplaner och individuella dokumentationer gällande barnen förs över. Detta är något överlämningsverksamheten bör ta i beaktning vid utformandet av innehållet inför överlämningssamtalet. Ifall befintlig dokumentation gällande barnet kan delges mottagarverksamheten finns möjlighet att visa på de arbetssätt och även lärandeprocesser barnet ingår i. Björck-Åkesson (2015) anser att verksamheten aldrig kan utformas lika för alla barn eftersom stödet bör utformas med hänsyn till varje barns egna behov och förutsättningar. Genom ett delgivande av sådan dokumentation kan överlämningsverksamheten bidra med sitt egna perspektiv samt barnets, i de fall barnet varit delaktig i dokumentationen. Vilket ger en möjlighet för mottagarverksamheten att på goda grunder forma sig en uppfattning om barnet.

Dokumentationen blir även i den vardagliga verksamheten ett verktyg för reflektion kring de konstruktioner av barnet som personalen reproducerar. Genom dokumentationen görs det även möjligt att se vilken form av disciplinär makt som en själv formas av och följaktlige n formar med. Dokumentationen kan på så vis ses som en markör för den formella positiva maktpåverkan styrdokumenten medför. Ifall dokumentationen kan ses som ett verktyg för att vrida linsen mot sig själv, och ge sig själv möjlighet att upptäcka vilka olika normer som styr ens formuleringar kring barnen och vidare ens agerande; finns det möjlighet att genom självstyrning förhålla sig till styrdokumenten även i mera vardagliga situationer. Dokumentat io n blir viktig för att perspektivisera och problematisera, det vill säga, öppna upp för olika tolkningar och för att på ett underbyggt sätt kunna ge barnen kontinuitet och progression i sin skolgång.

Dokumentationen kan även ses som en motaktualisering mot det tolkningsföreträde som mottagarverksamheten får på grund av att tolkningen som görs under samtalet blir den som sedan accepteras i arbetslaget. Som vi ovan diskuterat så tolkar mottagarverksamheten samtalet utifrån den sanningsregim som utgör normen inom verksamheten. Detta är vad vi anser kan motaktualiseras genom grundlig och perspektiviserad dokumentation.

7.3 Implikationer för yrkesuppdraget

Dokumentationen blir viktig för att perspektivisera, problematisera och öppna upp för olika tolkningar för att på ett underbyggt sätt kunna ge barnen kontinuitet och progression i sin skolgång. Genom dokumentation och pedagogisk dokumentation kan de diskurser som föreligger bli synliga. Detta blir viktigt eftersom vi genom diskurser reproducerar disciplinär makt och konstruerar där utefter subjektet. I styrdokumenten finner vi vårt uppdrag som är baserat på de värden och den kunskap den senaste forskningen visar. Vi fann i vår studie att den formella makten i form av styrdokument påverkar de formuleringar som användes, det vill säga hur barnen konstruerades. Men att denna påverkan inte väger tyngre än de diskurser som finns i verksamheten. För att försäkra oss om att vi utför vårt uppdrag utifrån vetenskaplig grund, i alla aspekter, krävs att vi kontinuerligt reflekterar kring vår syn på barn och lärande. Överlämningar mellan verksamheterna kräver ett väl dokumenterat underlag samt en samverkan

28

som bygger på reflektion. Alla barn är olika och därav krävs en perspektiviserad och reflekterad praktik gällande överlämningar.

7.4 Förslag till fortsatt forskning

I vår studie har vi sett prov på hur barn i behov av särskilt stöd konstrueras i övergången mellan förskola och förskoleklass. Utifrån den hypotes som vår studie genererat anser vi att det skulle vara intressant med en hypostesprövande mera övergripande studie gällande konstruktioner av barn i behov av särskilt stöd vid övergången mellan förskola och förskoleklass. Vi anser även att en longitudinell studie gällande hur dessa konstruktio ner påverkar barnen i sin fortsatta skolgång, skulle kunna bidra till kunskap gällande hur övergångar bäst bör genomföras..

8 Referenslista

Alatalo, T., Meier, J. & Frank E. (2016). Transition between Swedish Preschool and Preschool class: A question about Interweaving Care and Knowledge. Early childhood Education Journal 44, 155-167.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2016). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.17-31). Stockholm: Liber.

Ahtola, A., Björn, P. M., Turunen, T., Poikonen, P., Kontoniemi, M., Lerkkanen, M., & Nurmi, J. (2016). The Concordance between Teachers' and Parents' Perceptions of School Transit io n Practices: A Solid Base for the Future. Scandinavian Journal Of Educational Research, 60(2), 168-181.

Alvesson, M. (2003). Postmodernism och samhällsforskning. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi. Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ

metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ahtola, A., Silinska, G., Poikonen, P.L., Kontoniemi, M., Niemi, P., & Nurmi, J.E. (2010). Transit io n to formal schooling: Do transition practices matter for academic performance?. Early Childhood

Research Quarterly, 26(2011), 295-302. doi:10.1016/j.ecresq_2010.12.002

Butler, J. (1997). The psychic life of power: theories in subjection. Stanford, Calif.: Stanford Univ. Press.

Björck-Åkesson, E. (2015). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på

förskolan - barn i behov av stöd (s.23-43). Lund: Studentlitteratur AB

Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 rev uppl.) Malmö: Liber

Edgren, H. (2015). Förskolans historia. I E. Larsson & J. Westberg (Red.), Utbildningshistoria (s.113-130). Lund: Studentlitteratur AB

Eidevald, C. (2016). Videoobservationer. I G.Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa

metoder (s.114-125). Stockholm: Liber AB

Emanuelsson, I., Persson, B, & Rosenqvist, J. (2001) Forskning inom det specialpedagogiska området

- en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket

Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna

perspektiv - exemplet förskolan. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Foucault, M. (1982). The Subject and Power, Critical Inquiry Vol. 8, no. 4 (summer 1982) pp. 777-795, The University of Chicago Press. Hämtad 2011-09-1, från http://www.jstor.org/stable/1343197

Foucault, M. (1971/1993). Diskursens ordning: Installationsföreläsning vid Collège de France den 2

december 1970. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Haraldsson, P. (1999). Retorik inför publik. Kristianstad. Kristianstads Boktryckeri AB.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet

Lalander, P. (2016). Observationer och etnografi. I G.Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i

kvalitativa metoder (s.83-115). Stockholm: Liber AB

Lenz Taguchi, H. (2004). In på bara benet: en introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förl..

Lundgren, U. P (1996). Pedagogisk uppslagsbok: från a till ö utan pekpinnar. Stockholm: Lärarförbundets Förlag Informationsförlaget.

Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering – en introduktion. Lund: studentlitteratur. Malterud, K. (2009). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur

Nordin-Hultman, E. (2015). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber O’Connor, A. (2013) Understanding Transitions in the Early Years: Supporting Change Through

Attachment and Resilience. Hämtad 2017-05-13, från https://books.google.se/books?id=rKKBdc3F9g8C&printsec=frontcover&dq=O%E2%80%99Co nnor+Understanding+Transitions+in+the+Early+Year&hl=en&sa=X&redir_esc=y#v=onepage& q&f=false

Ottosson, L. (2015). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan -

barn i behov av stöd (s.269-286). Lund: Studentlitteratur AB

OSL 2009:400. Offentlighet och sekretesslag. Stockholm: Sveriges Riksdag

Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik . (Malmö studies in educational sciences NO 63, Doctoral dissertation in education) Malmö: Malmö högskola

Palla, L. (2013). Konstruktioner av det behövande barnet. I J. Aspelin (Red.), Relationell

specialpedagogik . I teori och praktik. (s.163-177). Kristianstad University Press 2013:02

PUL 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Sveriges riksdag

Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2016). Att analysera kvalitativt material. I G.Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.220-234). Stockholm: Liber AB

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Rimm Kauffman, S.E, & Pianta, R.C. (2000) An Ecological Perspective on the Transition to Kindergarten: A Theoretical Framework to guide Empirical Research. Journal of Applied

Developmental Psychology 21(5): 491–511 ISSN: 0193-3973

Selander, S., & Ödman, P-J. (2005). Text och Existens. Göteborg: Daidalos

Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr 11. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan. Lpfö 98 (2,rev. uppl.) Stockholm: Skolverket SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

SOU 1972:27. Barnstugeutredningen - Förskolan del 1. Stockholm: Socialdepartementet

Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Elanders Gotab

Westberg, J. (2015). Förskolans historia. In E. Larsson & J. Westberg (Red.), Utbildningshistoria (s.95-112). Lund: Studentlitteratur AB

Wildenger Welchons, L. och McIntyre, L. (2014) The Transition to Kindergarten for Children With and Without Disabilities: An Investigation of Parent and Teacher Concerns and Involveme nt.

Topics in Early Childhood Special Education 2015, Vol. 35(1) 52–6

Öberg, P. (2016). Livshistorieintervjuer. I G.Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa

9 Bilagor