• No results found

PHILADELPHIA SOUL OCH DISCO PHILADELPHIA SOUL OCH DISCONS HISTORIA

PHILADELPHIA SOUL OCH DISCONS HISTORIA

En genre som också växte ur den tidiga R&B-musiken var soulmusiken. Betydelsen är "musik för själen" som har sitt ursprung i gospelmusik, men inte nödvändigtvis innehållandes de religiösa texterna. Man tog fasta på det råa och rytmiska i R&B i kombination med det glödigt vokala från gospeln. Soul blev på 60-talet den tidens populärmusik med sina kärlekskranka texter, i många fall med sexuella undertoner.

I Philadelphia satt, i slutet av 60-talet, några producenter som ville ta soulen till en ny dimension med välskrivna, orkestrala arrangemang och tydliga melodier. Sången tog ofta influenser från vokalgenren doo-wop. Genren blev framgångsrik in i 70-talet och tog fram många Philadelphiabaserade akter till topplistorna, många gånger med samma musiker i bandet. Låtarna gick ofta i ett långsamt och känsligt tempo och tog fram grupper som The Spinners, The Delfonics och The Stylistics.

Viktiga låtar i Philadelphia soul:

1972 Harold Melvin & the Blue Notes - If You Don't Know Me by Now 1972 Billy Paul - Me and Mrs. Jones

1974 The Stylistics - You Make Me Feel Brand New

Ljudexempel på Philadelphia soul: The Stylistics - You Are Everything: https://open.spotify.com/track/3Nciyx5OTBo8XVRFYt3FV1

https://www.youtube.com/watch?v=ssx8xeo-oXk

I takt med Philadelphia soulens framfart uppkom en ny genre med tempot uppdraget, men med samma preciserade arrangemang. Trumbeatet blev stadigare och musiken uppmanade åhörarna att dansa. Discon var född. Under 1976-1979 var discomusik störst i världen och på topplistorna trängdes The Bee Gees, KC and the Sunshine Band och Donna Summer. Lika fort som den erövrade världen så dog discon snabbt ut runt 1979-80 efter demonstrationer från både radiostationer och privatpersoner. Den kändaste demonstrationen, Disco Demolition Night, ägde rum i Chicago 1979. Deltagarna exploderade discoalbum och det hela slutade med ett upplopp där deltagarna, bland annat, ryckte upp grästuvor.

Viktiga låtar i Philadelphia soul och disco:

1975 KC & The Sunshine Band - That's the Way (I Like It) 1977 Bee Gees - Stayin' Alive

Ljudexempel på disco: Donna Summer - Bad Girls: https://open.spotify.com/track/3ZKQVyxT4Jg2lLZRLs7Vgo https://www.youtube.com/watch?v=635WycO5kmE

STÄMFÖRING, PHILADELPHIA SOUL OCH DISCO

Jag har slagit ihop dessa genrer av två anledningar: För det första så har de många likheter i upplägg vad gäller arrangemang för kör. För det andra så växte discon fram ur Philadelphia soul, så det finns många musikaliska beståndsdelar som genrerna har gemensamt.

I dessa genrer är man minst tre stycken sångare i körsektionen. Det finns alltid någon insats i varje låt som är trestämmig och ibland innebär det att man som kör har insatser som inte involverar leadsångaren. En sådan insats kan vara att man börjar låten med en refräng eller ett intro som presenterar en viktig formdel och då är ofta kören med och sjunger temat i stämmor. Dessa bägge genrer, speciellt den tidigare, bjuder in till färgade ackord, allra helst maj9. Dock är det nästan alltid ett maj7 någonstans i körpaketet och färgningen förekommer oftast på en lång ton kören har.

Unisona fraser förekommer också. Ibland i form av en hook, ibland så att man sjunger med i en tydlig instrumentfras. Bägge dessa varianter sjungs på "ooh". I körsvar är det också vanligt att först svara med en unison fras, för att sedan övergå till trestämmighet.

KLANG, PHILADELPHIA SOUL OCH DISCO

I dessa genrer var det vanligt att alla i kören var av samma kön. Helst skulle bägge grupper i låtens refräng vara i sitt övre register. Dock skulle tjejerna sjunga starkt och med vibrato, i motsats till männen, som kunde sjunga i falsett och givetvis då svagare. Vibratot fick de dock behålla. Männens falsett fick gärna låta lite löjlig och spetsig, det sistnämnda för att gå igenom i ljudbilden, medan kvinnorna skulle vara starka och visa teknik. Detta går att avspegla i den tidens solister verksamma inom genrerna.

FUNKTION, PHILADELPHIA SOUL OCH DISCO

Liksom i samtida R&B, skulle kören stå för stommen och det återkommande i låten. Speciellt i disco var det vanligt att låtarna var dubbelt så långa som en låt producerad i dag, uppemot 8-10 minuter. Då ville kanske leadsångaren waila i 5 minuter och då fick kören snällt sjunga temat på tre fraser, om och om igen. Det var också vanligt att kören fick sjunga titeln i låten.

I disco var insatserna ganska rytmiska, så man fick agera lite percussivt ibland. I soulen var det vanligare med legato på fraserna och tonerna uppfattades som mycket längre. Men i mångt och mycket blev kören som en extra leadsångare när denne var ute på musikaliska äventyr.

ÖVERFÖRING, PHILADELPHIA SOUL OCH DISCO

Jag gjorde ingen överföringsdel i någon av dessa genrer, för att jag inte hann detta och ansåg att jag behövde ta mitt arbete vidare.

INSPELNING, PHILADELPHIA SOUL OCH DISCO

Kompets sista låt blev "Rolling in the Deep", Adeles prisbelönta singel som vi gjorde disco av. Här var vi inne i ett flow, så den blev gjord på väsentligt mycket kortare tid än de tidigare två. Det florerade en liten diskussion innan vi började, huruvida vi ville spela Philadelphia soul eller disco. Jag önskade från början en soulversion, främst för att det var mer otippat att välja den och att jag för stunden tänkte att jag skulle kunna arrangera färgglada och skojiga körer. Valet föll till slut på disco eftersom det var lättast att spela i en tre män stor rockbandssättning. Vi enades i att det skulle bli lättare att få fram ett genreenligt resultat. Philadelphia soul kännetecknades av sitt stråk, sitt blås och sitt klockspel. Jag hade bestämt sedan tidigare att Andreas skulle få spela ett kort trumfill innan låten började och att det hela skulle sluta i en lång fade under refränger på slutet. Formmässigt lade vi till ett två takters mellanspel efter refräng ett och introt blev en versrunda på åtta takter. Annars, förutom fade på slutet, var originalformen intakt. Vi referenslyssnade på The Trammps "Disco Inferno" och ville ha introt dynamisk lika starkt som refrängen skulle komma att bli. Sista vers börjar, liksom originalet, med endast rytm vilket verkade rimligt. Versionen kändes dansant, vilket var discons främsta syfte när det begav sig.

Adele - "Rolling in the Deep":

https://open.spotify.com/track/1eq1wUnLVLg4pdEfx9kajC https://www.youtube.com/watch?v=rYEDA3JcQqw

Efter att jag sjungit in min slaskleadsång fick jag snabbt en idé om att kören skulle stå för refrängtemat. Jag hade nyss lyssnat på "Love Sensation", framförd av Loleatta Holloway, och det var just vad de gjorde i hennes refräng.

I den här versionen försökte jag låta som om jag hade en större röst än jag orkar med. Jag lade på extra vibrato och försökte vara så stadig som möjligt i mina fraser. Det kanske inte var så de tänkte då, men det var ett sätt för mig att kunna fokusera.

Här nedan har jag skrivit in i mitt arrangemang i låtens text. Röd skuggning betyder att det sjungs trestämmigt

Grå skuggning betyder att frasen är dubbad och har en oktavstämma Brun skuggning betyder att frasen är unison och har en oktavstämma

ROLLING IN THE DEEP Adele

(Adele Atkins/Paul Epworth)

(Arr.: Gabriel Sjöwall/Fredrik Dahlin/Emil Johansson/Andreas Gedda)

Vers 1

There's a fire starting in my heart Reaching a fever pitch

And it's bringin' me out the dark Finally, I can see you crystal clear Go ahead and sell me out

And I'll lay your shit bare

Vers 2

See how I leave with every piece of you Don't underestimate

The things that I will do

There's a fire starting in my heart Reaching a fever pitch

And it's bringin' me out the dark

Brygga 1

The scars of your love (Ooh) They leave me breathless They keep me thinkin' That we almost had it all The scars of your love (Aah) They leave me breathless And I can't help feeling

Refräng 1

(We could've have had it all) (Rolling in the deep)

(You had my heart inside) your hands And you played it to the beat

Vers 3

Baby, I have no story to be told But I've heard one on you

And I'm gonna make your head burn Think of me in the depths of your despair Make a home down there

As mine sure won't be shared

Brygga 2

The scars of your love (Ooh) They leave me breathless They keep me thinking That we almost had it all The scars of your love (Aah)

Dubbat lead med oktavstämma

Dubbad lead med oktavstämma

Trestämmigt ooh

Trestämmigt aah

Trestämmigt -"-

-"-

Dubbad lead med oktavstämma

Dubbad lead med oktavstämma

Trestämmigt ooh

They leave me breathless I can't help feeling

Refräng 2

(We could've had it all) (Rolling in the deep)

(You had my heart inside) your hands And you played it to the beat

Mellanspel 1

(We could've had it all) (Rolling in the deep) (You had my heart inside) Vers 4

(Throw your soul through every open door) Count your blessings to find what you look for

(Turn my sorrow into treasured gold) You'll pay me back in kind

And reap just what you sow

Mellanspel 2

(Ooh) (Aah)

Refräng 3-6

(We could've had it all) (Rolling in the deep)

(You had my heart inside) your hands But you played it with a beating (x4, fade)

Trestämmigt -"- -"- Trestämmigt -"- -"-

Unisont med oktavstämma

Unisont med oktavstämma

Trestämmigt ooh Trestämmigt aah

Trestämmigt -"-

RESULTAT, PHILADELPHIA SOUL OCH DISCO

Detta var den ojämnaste versionen av mina tre. Jag gillar mina idéer för kören, men leadsången har det kämpigt med att komma på vad som ska sjungas. Därför anser jag att det slutgiltiga resultatet inte nådde dit jag hoppades. Nu gick arbetet inte ut på att sjunga in den grymmaste tagningen på leadsång, men den bidrar till att slutprodukten känns skakig.

Dock är jag, som sagt, nöjd med mina körer. Refrängidén gillar jag skarpt, speciellt att jag lade den i ett läge som skulle kunna vara högt för en sektion kvinnosångare. Jag vet att jag skrev att män oftast var i falsett, men jag ansåg att den här körstämman var lite könlös, så därför brassade jag på. Jag är även nöjd med min körvers där jag egentligen bara sjunger unisont i oktaver och har rytmiserat om originalrytmen. Jag tyckte att det blev effektfullt Jag har försökt att involvera element från bägge genrer. Jag har färgade "ooh"- och "aah"-stämmor i maj9-varianten in till refränger och även unisona och överdrivna viskdubbar i versen. Jag fick inspiration från "Boogie Wonderland", framförd av Earth, Wind & Fire. Den här versionen är ganska enkel i sin uppbyggnad och refrängerna går om och om igen. Rent krasst är det dubbar i vers, mattor i brygga, tema i refräng samt en körvers. Mycket mer spännande än så är det inte, vilket det inte heller var på den tiden. Jag tycker att jag fångat både disco och Philadelphia soul i denna version, trots att det kanske föll på leadsången.

FACIT

VIKTIGA KOMPONENTER, COUNTRYPOP

I countrypop ska man alltid överväga en trestämmig refräng. Oavsett om det gäller hela refrängen eller första frasen i varje ny fyrtaktsperiod, så är detta ett tydligt knep. Man ska undvika färgade ackord, eftersom genren då tappar sin essens. Grundton, ters och kvint är stämföringens vinnande koncept i denna stil.

Om leadsången sjungs av en sångare, ska man se till att ha två personer som körar och att uppdelningen blir två kvinnor-en man eller två män-en kvinna. Intrycket blir personligare när tre olika röster bär fram melodi och text tillsammans. Det är särskilt tydligt om alla sångarna får sjunga med sin personliga röst utan att efterlikna varandra och att det tydligt hörs att det är olika individer.

Den förlösande trestämmiga refrängen kommer efter en, av kören, orörd första vers och brygga. Det är viktigt med luckor i arrangemanget och en chans att lära känna låten. De första insatserna kan vänta till första refrängen.

Hur det låter är viktigt. Countrysångare tänker säkert inte så mycket på det, men tekniken som används ger ett tajt och ihopklämt sound som är stilistiskt för genren. Och trots att det kan låta pressat och tillgjort, så känns det som countrypop när det låter just så.

VIKTIGA KOMPONENTER, SAMTIDA R&B

Om trestämmighet inte ska underskattas i country, så ska inte dubben räknas bort i R&B. Den är så välanvänd att vissa låtar har dubbad leadsång hela vägen. Ett tydligt knep är att åtminstone dubba en stor del av refrängen, både vad gäller leadsång och körstämmor. Det bidrar också med ett sound som känns bekant för genren.

Många R&B-stjärnor är kända för sina wails och melismer4 och backar sällan på att få glänsa lite extra i slutrefränger. Kören ska då agera stomme i musiken och föra fram det som människor minns mest efter att låten är slut, det vill säga refrängens melodi och text. Så länge den finns att vila på, kan leadsångaren få vara uppfinningsrik och omstöpa sina tidigare delar. Körarrangemang får ofta stor plats i den slutgiltiga produktionen och får ibland till och med ta steget fram och vara i fokus. Call and response är en musikalisk konversation där A ropar och B svarar, antingen exakt detsamma eller med annan text och/eller melodi. Bryggor och stick är tacksamma för detta, speciellt att låta kören få göra ett call som leadsången får besvara. Att med luftig stämma sjunga i samtida R&B känns tryggt och passande. Om stämman dessutom är dubbad så ger den en mystisk och lite nonchalant klang. Detta innebär att det sällan sjungs särskilt starkt i genren, vilket bidrar till att den stundtals kärlekskranka och berusande texten får större genomslag.

                                                                                                                         

VIKTIGA KOMPONENTER, PHILADELPHIA SOUL OCH DISCO

Nu till genrerna som omfamnar majackord, nämligen Philadelphia soul och disco. Här färgas det glatt när grundton, ters och kvint flyttats upp till kvint, stor septima och stor nona. Speciellt uppskattas det på långa toner som stämförts i ett, för sångarna, högt läge så att det riktigt går att njuta.

En bra start på en låt är, att redan innan första vers, få ett smakprov på vad som komma skall. Kören ges då i uppgift att få presentera refrängen och det gärna i stämmor. Den lämnar sedan plats för leadsångaren att ta över i versen och få lyssnare att längta till det introt gav exempel på.

För att riktigt få det att låta tidlöst som på 70-talet, bör kören bestå av minst tre personer. Vanligast är att de alla har samma kön för att så enhetlig klang som möjligt.

Består kören av endast kvinnor ska det gärna få tas i och sjungas starkt som om det är det sista de gör. Är det istället män får man gärna ta till falsetten, vilken logiskt blir svagare och sårbarare. Det kan avspeglas i texterna där kvinnosektionen får spätta på i lyrik som blinkar åt den sexuella akten, medan herrarna, på sina bara knän, försäkrar sin älskade att denna i fråga betyder allt för honom. I bägge fallen uppskattas vibrato som kan vara lika stort och långt som låtarnas slutrefränger.

DISKUSSION

En stor del av arbetets gång gick till att lyssna på musik i mina respektive valda genrer. Det gav mig gehörsbaserad kunskap i hur man vanligtvis arrangerar för kör, vilket gav mig mycket kött på benen. Dock var det många gånger ett stillasittande arbete där jag var ensam med dator, något jag i omgångar fann oinspirerande. Så här i efterhand hade jag önskat att jag börjat tidigare med den egna arrangeringen och det praktiska utövandet. Då hade jag eventuellt kunnat beröra ytterligare en genre eller fördjupa mig ännu mer i de jag redan behandlat.

Den här listan på viktiga komponenter innehåller mycket som jag visste innan jag gav mig in i arbetet. Mig veterligen har jag praktiskt berört alla dessa stämföringar och klanger tidigare i min musikaliska historia. Det jag behandlat är inget nytt och kanske inte heller revolutionerande för dig som läst min undersökning.

Dock har jag fått mycket bekräftat. Främst har jag fått svar och fakta om framgångsrika koncept inom körarrangering. Jag har fått ta del av bärande idéer som med en massa andra hjälpt ett stycke musik att nå långt och bli resultatrikt.

Jag kan också se att genrer delar på sina tillvägagångssätt. Det finns inte en ofantlig mängd sätt att arrangera kör på, som jag ser det. Trestämmighet, som förknippas mycket med country, återfinns i de andra stilar jag analyserat. R&B-musikens call and response går att återfinna på fler fronter, så även ackordfärgningar som i soul och disco. Det jag lärt mig i det här arbetet är inte exklusivt för mina valda genrer, utan en kunskap jag kan applicera på vilken populärmusikalisk genre jag än må möta i framtiden.

Framförallt har jag bekräftelse på att jag har de kvalitéer som behövs för att vara verksam inom området. Innan arbetet hade jag mycket kunskap vad gäller arrangemang för kör i mitt medvetande och nu har jag fått den mer utkristalliserad. Mina tidigare arrangemang för både studio- och liveändamål är, enligt mig, i klass med mycket av den musik jag lyssnat på här. Så på något vis har jag fått bekräftat för mig själv att min kompetens sedan tidigare absolut kan ge mig arbete i framtiden om tillfällena dyker upp. Det här examensarbetet har fått mig att inse att jag är tillräckligt duktig som arrangör för kör.

Related documents