Pierre Bourdieus teoribildning

Analysen med hjälp av Bourdieus teoribildning inleds med en konstruktion av

positionerna i det sociala rummet för informanterna. Informanternas positioner markeras genom cirklar. Grupper av informanter omringas och tilldelas en bokstavssymbol. Vid konstruktionen av positionerna i det sociala rummet för informanterna har vi använt oss av fyra indikatorer. Dessa är utbildningsnivå, och utbildningstyp, karaktären på det nuvarande yrket samt yrkets uppskattade inkomst. Detta är det första steget i positioneringen av informanterna.

Utbildningsnivå indikerar var informanterna hamnar längs den vertikala axeln och kan till exempel vara gymnasium eller högskola/universitet. Ju högre utbildning desto längre upp hamnar man vertikalt sett.

Utbildningstyp bidrar till var informanterna hamnar längs den horisontella axeln och kan till exempel vara humanistisk/samhällsvetenskaplig eller

ekonomisk/teknisk/naturvetenskaplig. Karaktären på en viss utbildning indikerar vilken typ av kunskap och kompetens man lägger tonvikt på och ger dessutom en indikation på vilket sorts kapital som är i fokus i det följande arbetslivet. Är utbildningen åt det humanistisk/samhällsvetenskaplig antyder det att ett större fokus läggs på det kulturella kapitalet men är den istället ekonomisk/teknisk/naturvetenskaplig indikerar det att större vikt läggs vid det ekonomiska kapitalet. Karaktären på det nuvarande yrket medverkar ytterligare till var informanterna hamnar längs den horisontella axeln, då arbetsuppgifter och arbetsmiljö manifesterar vilken typ av kapital som betonas.

Yrkets uppskattade inkomst bidrar ytterligare till var informanterna hamnar på den vertikala axeln. När informanternas position har bedömts enligt denna indikator har vi utgått från medianlönen för samtliga yrken i Sverige under 2006 som låg på 22 200 kronor i månaden.81 Har man en lön i linje med denna medianlön bidrar det till att man hamnar ungefär kring mittstrecket i det sociala rummet. En lön ovanför eller under denna nivå medverkar antingen till en position ovanför eller under mittstrecket. För att bedöma var informanterna hamnar i förhållande till medianlönen har vi gjort en egen uppskattning av informanternas lönenivå som sedan även grundats i Statistiska Centralbyråns statistik över genomsnittliga månadslöner för olika yrken år 2006.82

81 _{Se Statistiska Centralbyrån. Lönespridning efter sektor och kön 2006. Det värde som anger}

medianlönen kallas i detta dokument 50:e percentilen.

82

För detta ändamål har vi brukat Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Utförligare referens samt sökväg till den specifika databas vi nyttjade återfinns i källförteckningen. De sökalternativ som har varit ifyllda är samtliga sektorer, informantens yrkesgrupp, informantens kön och ålder samt det år som genomsnittslönen ska beräknas för. Att vi inte har specificerat en särskild sektor (såsom privat eller offentlig) i våra sökningar beror på att vi inte är helt säkra på vilken sektor alla informanter arbetar i. För en framställning av våra sökresultat i form av de beräknade genomsnittliga lönenivåerna, hänvisar vi till not 89 på s. 54 i avsnitt 6.3.1.1 (Informanternas plats i det sociala rummet).

30

Detta förfaringssätt har använts då frågor om inkomst inte ställts på grund av etiska hinder. Vi vill dock påpeka att den exakta lönen inte är relevant för studiens som helhet samt att yrkesinkomsten endast är en av indikatorerna för det totala kapitalet som avgör var man hamnar vertikalt sett i det sociala rummet. Utbildningsnivån är en minst lika viktig indikator i detta avseende.

Utifrån de indikatorer som har beskrivits ovan kan vi tänka oss en person som har studerat litteraturvetenskap på universitet och för närvarande arbetar som kulturredaktör med en lön på 25 000 kronor i månaden. Detta är en person som genom sin

utbildningstyp och karaktären på sitt yrke hamnar långt åt vänster i det sociala rummet samtidigt som utbildnings- och inkomstnivån gör att han/hon hamnar något ovanför mitten.

Vid konstruktionen av positionerna i det sociala rummet för informanterna tar vi i nästa skede hjälp av ett sammanfattande intryck. Detta bygger på det som uttryckligen har sagts under intervjuerna men även på känslor, kroppsspråk och andra icke-verbala uttryck som vi har upplevt vid intervjutillfället. Dessa, ofta subtila intryck, är synnerligen svåra att beskriva i en presentation men påverkar ändå vår analys, exempelvis när vi ska utröna om det är det kulturella eller ekonomiska kapitalet som dominerar hos informanterna.

När vi sedan placerar in de upplevda bibliotekarierna i det sociala rummet tar vi,

förutom ovan nämnda indikatorer, även hänsyn till informanternas övriga uppfattningar om bibliotekarier. Exempelvis kan beskrivningar av bibliotekarier som intellektuella, kulturella och kunniga om litteratur vara tecken på en viss plats i det sociala rummet. Genom en förståelse för informanterna och deras positioner i det sociala rummet å ena sidan och en insikt i deras uppfattningar om bibliotekarier och frekventa

biblioteksbesökare å andra sidan kan vi få en bild av distinktionen dem emellan. Med habitusdelen vill vi belysa hur andra människor har påverkat informanternas habitus och därigenom deras relation till folkbiblioteket. Det handlar om personer som har en ganska nära relation till informanterna såsom föräldrar, kompisar och

arbetskamrater.

Analysen avslutas med en diskussion kring informanternas smak och livsstil. Vi vill bland annat jämföra informanternas beskrivningar av sin egen smak med deras redogörelser av bibliotekariers smak. Dessutom tolkar och resonerar vi kring hur informanternas smak är kopplad till en invand livsstil med särskilda vanor.

Avslutningsvis i det här avsnittet vill vi nämna att vi vid vår utplacering av individer i det sociala rummet klassificerar andra människor. Men det är viktigt att komma ihåg att vi själva också innehar ett visst kulturellt och ekonomiskt kapital och utgår från en viss position i det sociala rummet när vi gör vår analys. Den position vi utgår från medför att vi har ett visst perspektiv när vi placerar ut andra människor i det sociala rummet. Emellertid har vi, för att förvissa oss om att vi inte har ”varit ute och cyklat helt”, diskuterat informanternas position i det sociala rummet med dem själva. Dessutom kan vår bekantskap med informanterna ha bidragit med ytterligare bakgrundsinformation som minskat risken för felbedömningar.

31