Amerikansk hummer – Homarus americanus, MILNE EDWARDS 1837
Amerikansk hummer fångad utanför Smögen hösten 2008. Gummisnoddarna runt klorna tyder på att hummern har rymt från en sump. Foto: Marcus Bertilsson
ARTINFORMATION
Habitat
Den europeiska hummern (Homarus gammarus) har ett varierande utseende vilket gör att den kan vara mycket lik den amerikanska hummern (Homarus americanus).
Det är därför svårt att morfologiskt bekräfta nya fynd av den främmande hummer-arten varför DNA-test är den enda säkra metoden för artbestämning. De båda arter-na har många andra likheter såsom reproduktion, livscykel, habitat- och födoprefe-rens och konkurrerar därför med varandra.
Det finns två huvudsakliga habitat eller ekotyper som utnyttjas av den ameri-kanska hummern; dels de grundare kustområdena och dels de djupare områdena ute till havs ner till cirka 200 m djup. I kustområdena trivs hummern på olika bot-tentyper, som mjuka gyttjebottnar, eller hårdare av sten, klappersten eller mer strukturerade bottnar med stenblock, men även på ålgräsängar. De mer djuplevande humrarna lever på i stort sett samma typ av bottnar, d.v.s. både mjuk, och hårdbott-nar. De kustnära respektive djuplevande utgörs av två olika populationer.
Reproduktion
Honans ägg utvecklas under ryggskölden och befruktas genom inre befruktning.
Efter ca 9–16 månader kläcks äggen och ut simmar frilevande pelagiska larver.
Larverna genomgår fyra utvecklingsstadier som tar mellan 2–3 veckor beroende på vattentemperatur. Efter det pelagiska stadiet slår sig larverna ned på botten i en relativt skyddad miljö där de utvecklas från juvenil till adult under cirka fyra år.
Under det sista året som juvenil söker humrarna sig successivt ut från de skyddade habitaten till mer oskyddade. Amerikansk hummer, liksom den europeiska hum-mern, är känd för att ha en lång livslängd med individer som kan bli över 100 år.
Introduktion
Introduktion av amerikansk hummer till svenska kustvatten konstaterades utanför Smögens hamn i november 2008. Fyra humrar med typiska karaktärer för ameri-kansk hummer fångades av en fiskare. Med hjälp av DNA-analys bekräftades det att det var amerikanska humrar. Humrarna har sannolikt smitit från en sump, där humrarna hållits för att hålla dem levande och färska för försäljning. I Smögen finns det flera lagliga importörer av levande amerikansk hummer. Fiskeriverket har anmält utsättningen till Polisen. Arten finns också på flera lokaler i Norge och ett fynd från danska Öresund är känt från 2007 samt ett fynd från Skagerrack somma-ren 2008. De två tidigare fynden skulle kunna härstamma från sekundära introduk-tioner, d.v.s. genom naturlig spridning från norska och danska lokaler.
Ekologiska effekter
Den amerikanska hummerns födonisch och habitatutnyttjande sammanfaller väl med den europeiska hummerns. Det är därför troligt att de båda arterna konkurrerar om samma föda och utrymme. Individer som lever längre ut från kusterna på mjukbottnar, gräver gångar liknande havskräftan (Nephrops norvegicus). Det är därför troligt att även dessa arter konkurrerar om utrymme och föda. Den ameri-kanska hummern kan vandra långt och har därför hög potential att sprida sig natur-ligt. Men eftersom larvspridningen sker under relativt kort tid och att reproduk-tionshastigheten är tämligen låg kan man anta att populationstillväxten går relativt långsamt i samband med kolonisering av nya områden. Laboratoriestudier har visat att den amerikanska hummern kan bilda hybrider med den europeiska hummern.
Dessa är troligen sterila.
Amerikansk hummer bär på olika smitta av virus, bakterier och parasiter vilket har gett upphov till flera sjukdomsutbrott hos den europeiska hummern i Europa. Bland annat bär den amerikanska hummern på skalinfektioner och bakteriesjukdomar som vibrios. Den kanske mest fruktade bakteriesjukdomen är gaffkemia (Aerococ-cus viridans) som smittar den europeiska hummern och dödligheten är extremt hög.
Problemet liknar situationen med signalkräftan och kräftpestsvampen.
Ekonomiska effekter
De europeiska hummerbestånden i Norden är relativt små och hårt beskattade var-för de är känsliga. Konkurrens med den amerikanska hummern kan göra det svårt att bygga upp de inhemska bestånden vilket idag pågår på flera håll. I Sverige har man skapat konstgjorda rev för att ta hand om sten i samband med olika anlägg-ningsarbeten, t.ex. i Göreborgs hamn. I dessa s.k. hummerrev råder det fiskeförbud och det har visat sig att reven har betydligt större täthet av europeisk hummer än omkringliggande områden. Sjukdomsspridning av t.ex. gaffkemia skulle i värsta fall innebära att fisket av europeisk hummer på Västkusten slås ut.
FÖRFATTNINGAR
Eftersom det inte finns något handelshinder för levande hummer kan sjukdomar därför lätt oavsiktligt spridas. Det kan räcka med att en restaurang eller fiskhandla-re ovetande sumpar färska importerade humrar som bär på smitta varmed risken är stor att sjukdomar sprids till ett närliggande vilt bestånd.
Bestämmelser:
• Det krävs tillstånd för att sätta ut kräftdjur i svenskt vatten enligt Fiskeri-verkets föreskrifter (FIFS 2001:3) om odling, utplantering och flyttning av fisk. Det är emellertid förbjudet att sätta ut kräftdjur (inklusive amerikansk hummer) som används som fisknäringsorganismer.
• Vattenlevande kräftdjur som införs levande till landet för konsumtion får i avvaktan på försäljning och slakt inte förvaras i sump eller liknande anord-ning (FIFS 2003:34). Undantaget är slutna system där det inte finns någon risk att humrarna slipper ut i naturen, vilket är möjligt vid sumpning i kas-se.
• För att få ta in kräftdjur är föreskrifterna om ändring i Statens jordbruks-verks föreskrifter (SJVFS 1995:125) om införsel av fisk, kräftdjur och blötdjur och produkter därav tillämpliga. Importillstånd krävs från tredje land. För införsel inom EU fordras inte detta men vid all införsel krävs smittfria djur.
• För direktlandad färsk fisk (och kräftdjur) gäller särskilda bestämmelser enligt 2§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:3) om kontroll av animaliska livsmedel vid import från tredje land.
• Undantag vid privatinförsel av färsk fisk (och kräftdjur) finns i Statens jordbruksverks föreskrifter SJVFS 1999:135 om veterinära kontroller av produkter som förs in från tredje land till Europeiska unionen (EU), Andor-ra, Färöarna och Norge och, vad avser fiskprodukter, Island.
ANSVARIGA MYNDIGHETER
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen beslutar om utsättning av kräftdjur.
Fiskeriverket
Fiskeriverket utfärdar föreskrifter för utsättning av kräftdjur som länsstyrelsen följer vid beslut. Frågor om utsättning av för landet främmande arter eller stammar prövas av Fiskeriverket. Fiskeriverket är även överprövningsinstans för länsstyrel-sens beslut.
Livsmedelsverket och Jordbruksverket
Livsmedelsverkets veterinärer utför kontroll av hummer om den är avsedd som livsmedel. Om den är avsedd för annat är det som för övriga djur att Jordbruksver-kets distriktsveterinär utför kontroll.
Tullverket
Vid import från tredje land ska levande hummer märkas som släkte Hummer (Ho-marus spp), d.v.s. ej som art (Ho(Ho-marus americanus respektive Ho(Ho-marus gamma-rus).
ÅTGÄRDER (FÖREBYGGANDE/UTROTNING/KONTROLL)
Förebyggande
Endast genom en mycket drastisk och kraftfull åtgärd (under 2008-2009) kan man förhoppningsvis förhindra att amerikansk hummer ytterligare sprids och minska risken att inhemska populationer av europeisk hummer smittas av sjukdomar.
Myndigheterna i de nordiska länderna måste t.ex. snabbt gå ut med förebyggande information om vilka förbud som gäller vid utsättning och sumpning samt informe-ra om vilka konsekvenser sumpade huminforme-rar kan ge.
Utrotning och kontroll
Omedelbart efter en introduktion kan man begränsa spridningen med ett intensivt reduceringsfiske. Under hösten 2009 fastställde Fiskeriverket en belöning på 900 kronor per fångad amerikansk hummer för att stimulera lokala hummerfiskare att hjälpa till att begränsa ytterligare spridning och förhoppningsvis utrota den intro-ducerade arten. Dock får man anta att det krävs ett mycket intensivt decimerings-fiske med ryssjor och tinor, för att man vid en tidig upptäckt med begränsad sprid-ning ska kunna utrota amerikansk hummer från ett område. Det är därför viktigt att det finns en framtagen beredskapsplan som kan sättas i gång inom loppet av något dygn efter att fyndrapport om amerikansk hummer kommit in. Svårigheten att hitta alla eventuella individer gör dock det svårt att lyckas med utrotningsförsök.
Övervakning
Förbättrad kontroll av import av amerikansk hummer, kontroller av sjukdomar och recirkulationsanläggningarnas rymningshinder bör göras genom samverkan mellan länsstyrelser och distriktsveterinärer.
INFORMATIONSSATSNING
Informationsspridning kan vara framgångrikt genom att öka allmänhetens, impor-törernas och handelns medvetenhet om riskerna med att introducera en främmande art genom sumpning. Information till både fritids- och yrkesfiskare om hur man känner igen amerikansk hummer samt att rapportera om man misstänker att man fångat den främmande arten. Som förebyggande åtgärd bedöms detta inte lika ef-fektivt som ett EU-importförbud av levande hummer från tredje land, eller ett in-förselförbud från andra EU-länder.
KOSTNADSBEDÖMNING AV ARTEN
De nordiska bestånden av den europeiska hummern har under senare tid varit gans-ka små och känsliga för överexploatering. Man har gjort flera åtgärder för att hjälpa bestånden till återhämtning. De redan utsatta bestånden är därför mycket känsliga för att en konkurrerande invasiv art etablerar sig samt att skadliga sjukdomar spri-der sig. Detta skulle kunna orsaka allvarliga skador på hummerfisket. Troligtvis skulle ett sådant scenario ge betydande ekonomiska konsekvenser för fisket av inhemsk hummer. Hur fisket efter amerikansk hummer skulle kunna utvecklas går inte att bedöma utifrån dagens kunskap.
REFERENSER
van der Meeren G., Støttrup J., Ulmestrand M. och Kuntsen, J.A. (2006) NOBANIS – Invasive Alien Species Fact Sheet – Homarus americanus. From:
Online Database North European and Baltic Network on Invasive Alien species – NOBANIS, www.nobanis.org, Date of access 15/11/2008.
Havforskningsinstituttet, Norge (2004). Amerikansk hummer (Homarus america-nus). http://www.imr.no/visste_du/arter/amerikansk_hummer, hämtad 2008-10-13.
Havforskningsinstituttet, Norge (2001). Ulovlig utsetting av amerikansk hummer:
Frykter alvorlige følger for dyrelivet i kystfarvannet. Havforskningstema 3-2001.
http://www.imr.no/__data/page/4081/Nr.3_2001_Ulovlig_utsetting_av_amerikansk _hummer.pdf, hämtad 2008-10-13.
LÄSTIPS
Edsman, L. (2004). The Swedish story about import of live crayfish. Bulletin fran-cais de la peche et de la pisciculture 372–373:281–288.