5. Resultat och diskussion
5.1.3 Pipettering vid jäsning
Något som blev allt mer komplicerat, allt eftersom tillväxten ökade, var pipetteringen.
Svårigheten låg i det faktum att Brämhults drycker innehåller höga halter av fruktkött, vilket är en fördel för konsumenten – som ju får en naturligare produkt - men likväl en nackdel vid laborationer, då fruktköttet har en förmåga att täppa igen pipettspetsar och förhindra
provtagning. I takt med att drycken jäste så bildades det gaser inuti flaskan som ständigt sökte sig uppåt. Vid provtagning krävdes att flaskorna rördes om för att få en jämnare fördelning av jäst: detta beroende på att aeroba mikroorganismer växer bäst vid juicens yta, då syrehalften där är högst. I praktiken innebar detta att gaserna, som tidigare befunnit sig mestadels i flaskans hals, istället blandades med drycken och förde med sig flaskans innehåll uppåt samma ögonblick som locket avlägsnades. För att förhindra att flaskan “kokade över” och blev av med stora delar av innehållet fick locket öppnas gradvis, så att tillväxtgaserna frigjordes men drycken kvarstod. Därefter rördes flaskan om och juice pipetterades upp ungefär från flaskans mitt. I de fall där fruktköttet täppte igen pipettspetsarna fick den uppipetterade juicen kasseras, flaskan röras om och provet tas på nytt. Även om denna process utfördes med stor noggrannhet finns det risk för att resultatet påverkats en aning, då främst på apelsinjuicen där fruktköttet var både större och mer rikligt än i hallondrycken. Det
kan också tilläggas att för batch 3 och 4 fördes juicen över till små cellodlingsflaskor med ventillock som automatiskt släppte ut överskottsgaser, vilket underlättade mycket.
Sammanfattningsvis kan sägas att valet av tillväxttemperatur påskyndande processen kraftigt.
Syret har förmodligen också haft en roll i tillväxten, men exakt hur stor är oklart, då dryckflaskorna behandlades likadant men varierade ändå i tillväxten, varför det förefaller troligt att batch- och flaskvis variation påverkat resultatet och detta i kombination med de olika jästarter som förekommer i dryckerna.
Referenser
[1] Brämhults Juice AB: Om Oss. (n.d.). Hämtad 09-05-24 från http://www.bramhults.se/sv/braemhults.aspx
[2] Shelf life. (n.d.). Hämtad 09-07-24 från
http://en.wikipedia.org/wiki/Shelf_life#Best_before
[3] Märkning med bäst före-dag – Livsmedelsverket. (n.d.) Hämtad 09-07-24 från http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=12078&epslanguage=SV
[4] Singh, R. P., & Anderson, B. A. (2004). The major types of food spoilage: an overview. I R. Steele (Ed.), Understanding and measuring the shelf-life of food. Hämtad 09-07-24 från http://books.google.com/books?id=bdnfe_Q5UAMC&dq=Understanding+andmeasuring+the
+shelf-lifeof+food&printsec=frontcover&source=bl&ots=RsHM7SA8nU&sig=RcdvG2xHWGzege6 8z4Vs2Euk4SU&hl=en&ei=Q0vHSqLsOsaEsAbxr8znDg&sa=X&oi=book_result&ct=result
&resnum=1#v=onepage&q=&f=false
[5] Steele, R. (2004). Understanding and measuring the shelf-life of food. Hämtad 09-07-24 från
[6] Myoglobin. (n.d.) Hämtad 09-10-02 från http://en.wikipedia.org/wiki/Myoglobin [7] Lipid peroxidation. (n.d.). Hämtad 09-10-01 från
http://en.wikipedia.org/wiki/Lipid_peroxidation
[8] Steele, R. (2004). Understanding and measuring the shelf-life of food. Hämtad 09-07-24 från
[9] Steele, R. (2004). Understanding and measuring the shelf-life of food. Hämtad 09-07-24 från
http://books.google.com/books?id=bdnfe_Q5UAMC&dq=Understanding+andmeasuring+the
+shelf-lifeof+food&printsec=frontcover&source=bl&ots=RsHM7SA8nU&sig=RcdvG2xHWGzege6 8z4Vs2Euk4SU&hl=en&ei=Q0vHSqLsOsaEsAbxr8znDg&sa=X&oi=book_result&ct=result
&resnum=1#v=onepage&q=&f=false
[10] Fundamentals of Water Activity. (n.d.). Hämtad 09-09-25 från http://www.decagon.com/water_activity/fundamentals/index.php?pg=1 [11] Food preservation. (n.d.). Hämtad 09-09-23 från
http://en.wikipedia.org/wiki/Food_preservation
[12] Flash pasteurization. (n.d.) Hämtad 09-09-23 från http://en.wikipedia.org/wiki/Flash_pasteurization
[13] Brämhults Juice AB: Juiceskola (n.d.). Hämtad 09-10-18 från http://www.bramhults.se/sv/frukt/juiceskola.aspx
[14] Livsmedelsverkets föreskrifter om juice och nektar (2003). Hämtad 09-10-18 från http://www.slv.se/upload/dokument/Lagstiftning/2000-2005/2003_18.pdf
[15] Orange juice. (n.d.) Hämtad 09-11- 20 från http://en.wikipedia.org/wiki/Orange_juice [16] Brämhults Juice AB: Juicer (n.d.). Hämtad 09-10-18 från
http://www.bramhults.se/sv/frukt/juicer.aspx
[17] Brämhults Juice AB: Fruktdrycker (n.d.). Hämtad 09-10-18 från http://www.bramhults.se/sv/frukt/fruktdrycker.aspx
[18] Deak, T. (2004). Spoilage yeasts. I R. Steele (Ed.), Understanding and measuring the shelf-life of food. Hämtad 09-07-24 från
http://books.google.com/books?id=bdnfe_Q5UAMC&dq=Understanding+andmeasuring+the
+shelf-lifeof+food&printsec=frontcover&source=bl&ots=RsHM7SA8nU&sig=RcdvG2xHWGzege6 8z4Vs2Euk4SU&hl=en&ei=Q0vHSqLsOsaEsAbxr8znDg&sa=X&oi=book_result&ct=result
&resnum=1#v=onepage&q=&f=false
[19] Kurtzman, C. P., & Piškur. J. (2006). Taxonomy and phylogenic diversity among the yeasts. Hämtad 09-09-27 från http://www.springerlink.com/content/aqmjetp24hpllwfa/
[20] Candida. (n.d.) Hämtad 09-05-13 från http://en.wikipedia.org/wiki/Candida
[21] Baxter, M., & Illston, G. M. (1980). Temperature relationships of fungi isolated at low temperatures from soils and other substrates. Hämtad 09-05-13 från
http://www.springerlink.com/content/hm2q064376521l16/
[22] Hurst, J. L., Pugh, G. J. F., Walton, D. W. H. (1984). The effect of temperature on the growth of Candida saké isolated from the leaves of a subantarctic grass. Hämtad 09-06-15 från http://www.springerlink.com/content/mj0g3864838u7150/
[23] VTT Culture Collection. (n.d.). Hämtad 09-06-15 från http://culturecollection.vtt.fi/ccdb/html?p=sti&type=C&code=C-02468&g=Candida&s=sake&n=C
[24] Arias, C. R., Burns, J. K., Friedrich L. M., Goodrich R. M., Parish M. E. (2002). Yeast Species Associated with Orange Juice: Evaluation of Different Identification Methods.
Hämtad 09-09-28 från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC123878/
[25] VTT Culture Collection. (n.d.). Hämtad 09-06-15 från http://culturecollection.vtt.fi/ccdb/html?p=sti&type=C&code=C-98309&g=Candida&s=intermedia&n=C
[26] Candida parapsilosis Sequencing. (n.d.). Hämtad 09-10-10 från http://www.sanger.ac.uk/sequencing/Candida/parapsilosis/
[27] VTT Culture Collection. (n.d.). Hämtad 09-06-15 från http://culturecollection.vtt.fi/ccdb/html?p=sti&type=C&code=C-82056&g=Candida&s=parapsilosis&n=C
[28] Charoenchai et al.. (1998). I R. Steele (Ed.), Understanding and measuring the shelf-life of food. Hämtad 09-07-24 från
http://books.google.com/books?id=bdnfe_Q5UAMC&dq=Understanding+andmeasuring+the
+shelf-lifeof+food&printsec=frontcover&source=bl&ots=RsHM7SA8nU&sig=RcdvG2xHWGzege6 8z4Vs2Euk4SU&hl=en&ei=Q0vHSqLsOsaEsAbxr8znDg&sa=X&oi=book_result&ct=result
&resnum=1#v=onepage&q=&f=false
[29] El-Neshawy, S. M. (1999). EFFICACY OF CANDIDA OLEOPHILA STRAIN 128 IN PREVENTING PENICILLIUM EXPANSUM INFECTION ON APRICOT FRUIT. Hämtad 09-06-27 från http://www.actahort.org/books/485/485_18.htm
[30] Lahlali, R., Massart, S., Serrhini M. N., Jijakli, M. H. (2007). A Box-Behnken design for predicting the combined effects of relative humidity and temperature of antagonistic yeast population density at the surface of apples. Hämtad 09-06-27 från
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6T7K-4R7NPVT-3&_user=10&_coverDate=02%2F29%2F2008&_alid=895638195&_rdoc=1&_fmt=high&_o rig=search&_cdi=5061&_sort=d&_docanchor=&view=c&_ct=2&_acct=C000050221&_versi on=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=c65cd5124864c5a568460a30fa7f3950
[31] Deak, T. (2004). Spoilage yeasts. I R. Steele (Ed.), Understanding and measuring the shelf-life of food. Hämtad 09-07-24 från
http://books.google.com/books?id=bdnfe_Q5UAMC&dq=Understanding+andmeasuring+the
+shelf-lifeof+food&printsec=frontcover&source=bl&ots=RsHM7SA8nU&sig=RcdvG2xHWGzege6 8z4Vs2Euk4SU&hl=en&ei=Q0vHSqLsOsaEsAbxr8znDg&sa=X&oi=book_result&ct=result
&resnum=1#v=onepage&q=&f=false
[32] Deak, T. (2004). Spoilage yeasts. I R. Steele (Ed.), Understanding and measuring the shelf-life of food. Hämtad 09-07-24 från
http://books.google.com/books?id=bdnfe_Q5UAMC&dq=Understanding+andmeasuring+the
+shelf-lifeof+food&printsec=frontcover&source=bl&ots=RsHM7SA8nU&sig=RcdvG2xHWGzege6 8z4Vs2Euk4SU&hl=en&ei=Q0vHSqLsOsaEsAbxr8znDg&sa=X&oi=book_result&ct=result
&resnum=1#v=onepage&q=&f=false
[33] Madigan, M. T., Martinko, J. M., Parker, J. (2003) Brock Biology of Microorganisms.
Upper Saddle River, NJ: Pearson Education, Inc
[34] Madigan, M. T., Martinko, J. M., Parker, J. (2003) Brock Biology of Microorganisms.
Upper Saddle River, NJ: Pearson Education, Inc
[35] Terry T. M. (2000). MCB 229 Spring 2000: Microbial Growth. Microbiology, 4th Ed.
Hämtad 09-07-24 från http://www.biologie.uni-hamburg.de/b-online/library/micro229/terry/229sp00/lectures/growth.html
[36] Terry T. M. (2000). MCB 229 Spring 2000: Microbial Growth. Microbiology, 4th Ed.
Hämtad 09-07-24 från http://www.biologie.uni-hamburg.de/b-online/library/micro229/terry/229sp00/lectures/growth.html
[37] Madigan, M. T., Martinko, J. M., Parker, J. (2003) Brock Biology of Microorganisms.
Upper Saddle River, NJ: Pearson Education, Inc
[38] Madigan, M. T., Martinko, J. M., Parker, J. (2003) Brock Biology of Microorganisms.
Upper Saddle River, NJ: Pearson Education, Inc
[39] Madigan, M. T., Martinko, J. M., Parker, J. (2003) Brock Biology of Microorganisms.
Upper Saddle River, NJ: Pearson Education, Inc
[40] Bactus: CHROMagar™ Candida. (n.d.). Hämtad 09-05-07 från
http://www.bactus.com/index.php?option=com_content&task=view&id=128&Itemid=106
Bilaga 1 - Fotografier
Samtliga agarplattor som användes i laborationen visas nedan. För att synliggöra kolonierna användes först en ljusare bakgrund (A4-ark) men då kolonierna visade sig vara svagt rosa byttes bakgrunden ut till förmån för en mörkare, tydligare (mörkbrunt kollegieblock). De förkortningar som förekommer i denna bilaga kan sammanfattas som följer:
AV = apelsin, varm HV = apelsin, varm AK = apelsin, kall HK = hallon, kall
För att enkelt visa vilken platta som kommer från vilken batch och från vilken dag används två siffror, avskilda med ett kolon. Den första siffran betecknar batchen och den andra provdagen (en av de 18 dagar som dryckerna håller), t.ex. 1:2, alltså batch 1 provdag 2. Plattorna kommer att listas med start från nollprovet (dag 0) till bäst-före-datumet (dag 18) och batch 1 och 2 kommer löpa parallellt med varandra, så att tillväxten mellan de olika smakerna och batcherna lätt kan jämföras. Batch 3 och 4 visas separat, efter batch 1 och 2. Om inget annat anges befinner sig apelsinplattorna till vänster och hallonplattorna till höger, samtidigt som de ”varma” plattorna befinner sig längst upp och de ”kalla” plattorna längst ned.
Provdag 0 och 1
AK 1:0 till vänster, HK 1:0 till höger och HK 1:1 längst ned.
1(23)
AV 1:0 och HV 1:0
2:0; AV och HV upp, AK och HK ned. En grön koloni ses på AK, troligtvis C. tropicalis som tillkommit via kontaminering.
2(23)
1:1, ingen tillväxt.
2:1, ingen tillväxt – de koloniliknande föremålen är fruktkött.
3(23)
Provdag 2
1:2. AV börjar få en hög tillväxt.
2:2, AV längst upp till höger, HV längst upp till vänster. AV har en blygsam tillväxt (4 kolonier).
4(23)
Provdag 3
1:3. AV och HV tillväxer explosionsartat.
Provdag 5
Laborationen uteblev under två dagar, varför värden och bilder från plattorna 1:4, 1:5 och 2:3 och 2:4 saknas. Dessa kompletterades senare med plattor från batch 3 och 4.
2:5, AV har mycket tillväxt, medan HV förvånande nog inte har någon alls.
5(23)
Provdag 6
1:6. Fortsatt kraftig tillväxt för de varma plattorna.
2:6. Fortfarande ingen tillväxt för HV.
6(23)
Provdag 7
1:7. AV och HV i akut behov av spädning.
2:7. Spädning påbörjad (1:10000). Tillväxt på HV påbörjad (2 kolonier).
7(23)
Provdag 8
1:8. Spädningen i full kraft. Tillväxt på HK påbörjad, men de 113 kolonierna är mycket små och därför svåra att se på ovanstående bild.
2:8. Även här är tillväxt på HK påbörjad (48 kolonier).
8(23)
Provdag 9
1:9. På AV och HV finns 79 kolonier vardera, medan HK med sina 791 kolonier är i behov av spädning.
2:9. HK går bakåt en aning, endast 8 kolonier uppkommer. AV har en lägre koncentration än HV (1:100000 resp. 1:1000).
9(23)
Provdag 10
1:10. Massiv tillväxt på HK, varav de flesta kolonier är gröna (trol. C. krusei), varför provet misstänks vara kontaminerat.
2:10. AK har fortfarande ej sett någon tillväxt.
10(23)
Provdag 11
1:11. AV och HV börjar avta.
2:11. En första koloni på AK uppkommer. HK ibehov av spädning.
11(23)
Provdag 12
1:12. HK kraftigt spädd men jäser ändå kraftigt.
2:12. Tillväxten av AV och HV börjar avta här också.
12(23)
Provdag 13
1:13. Snart dags att minska spädningen av AV och HV.
2:13. AK ser sin första tillväxt.
13(23)
Provdag 14
1:14. Spädningen av AV och HV har sänkts något. AK fortfarande till synes livlös.
2:14. AK börjar få kraftigare tillväxt (51 kolonier).
14(23)
Provdag 15
1:15. Antalet kolonier ser bra ut och förväntas avta, varför spädningsgraden kan sänkas.
2:15. AK i behov av spädning (294 kolonier).
15(23)
Provdag 16
1:16. Spädningsgraden av AV och HV sänktes ett steg, men detta visade sig vara ett dåligt drag (342 resp. 548 kolonier).
2:16. HV har fortfarande stark tillväxt (456 kolonier, spädningsgrad 1:10000).
16(23)
Provdag 17
1:17. HK spädd till samma grad som AV och HV (1:10000).
2:17. AV späddes till 1:100 men detta visade sig vara för kraftigt (2 kolonier).
17(23)
Provdag 18
1:18. AK har nått sitt bäst-före-datum utan någon som helst tillväxt.
2:18. Utan spädning växer AK på ordentligt.
18(23)
Batch 3 och 4 (komplementbatcher)
Provdag 3:0-1 och 4:0
3:0. AV och HV, nollprov.
3:1 och 4:0. Tidig tillväxt för AV och HV, redan i behov av spädning.
19(23)
Provdag 3:2-3 och 4:1-2
3:2 och 4:1. AV 3:1 är med sina 635 kolonier i behov av kraftigare spädning än 1:10.
3:3 och 4:2. AV 4:2 börjar tillväxa kraftigt: vissa gröna kolonier uppkommer (svagare gröna än de tidigare funna C. krusei).
20(23)
Provdag 3:4-5 och 4:3-4
3:4 och 4:3. AV 4:3 har fortsatt tillväxt av grönvita kolonier (141). Dessa fick senare ignoreras.
3:5 och 4:4. Spädningsgraden för samtliga plattor varierar från 1:1000 till 1:10000.
21(23)
Provdag 3:6-7 och 4:5-6
3:6 och 4:5. AV 3:6 har nu också några grönvita kolonier.
3:7 och 4:6. Både AV 4:6 och HV 4:6 har ett fåtal (7-8) grönvita kolonier.
22(23)
Provdag 3:8 och 4:7
3:8 och 4:7. HV 3:8 (1:10000) har ingen tillväxt alls.
23(23)
Bilaga 2 – Resultat
Kalla drycker (medelvärden)
Kalla drycker (batch 1)
Kalla drycker (batch 2)