Plan 1 (Suterrängplan) 42

Figur 15: Distributionen plan 1

Det finns två trapphus med hiss (1, figur 15) som går genom hela huset. Varje trapphus har en egen entré både ut på övre markplan, plan 2, samt ut på skidtorget, plan 1. Detta för att man enkelt ska kunna komma till sitt rum utan längre gångväg vare sig man kommer från skidbacken eller parkeringen. Hundfjället är ett skidcentrum vilket innebär att de flesta besökarna har ett

förvaringsbehov för sin skidutrustning. Skidförrådet ligger på plan 1 (2, figur 15) i anslutning till det västra trapphuset då detta trapphus ligger centralt i huset med tanke på gångavstånd till rummen. Denna särkilt då skilodgen kommer att länkas ihop med det befintliga hotellet i väster och om en framtida utbyggnad skulle ske. Det har en enkel åtkomst genom den västra entrén vid skidtorget. På detta sätt behöver man inte bära runt på sin skidutrustning när man ska ta sig vidare i huset. Mitt emot skidförrådet i anslutning till det västra trapphuset ligger ett lekrum (7, figur 15) för barnen. Här kan barnen leka medan föräldrarna kan vara nära till hands i lodgebaren.

Planering och utformning

Lodgebaren (3, figur 15) ligger centralt i byggnaden med god kontakt med

huvudentrén och de båda trapphusen. Då den ligger i samma plan som skidtorget utanför finns möjlighet till uteservering.

Omklädningsrummen och den nya entrén (6, figur 15) till den befintliga

badanläggningen (9, figur 15) ligger placerad vägg i vägg mot badet. Detta skapar möjligheter att öppna upp med fönster mellan receptionen och badet samtidigt som det ger personalen en bättre överblick. Entré går att ansluta till inifrån samt utifrån skidtorget. Omklädningsrummen behöver inte ha fönster vilket gör att de passar bra in i bakkant av suterrängplanet. Detta gör även att ingången till badet från omklädningsrummen hamnar på en bra plats.

Distributionen (4, figur 15) i form av inkommande och utgående leveranser lastas via lastkajen på plan 2 och sedan via en varuhiss eller en trappa för anställda ner till plan 1. På plan 1 kommer hissen och trappen ner i en passage som leder vidare till bad, bar, tvätt och linneförråd såväl som hela skilodgen.

I bakkant av huset (8, figur 15) ligger alla funktioner samlat i form av

teknikutrymme, personalutrymmen, städcentral, linneförråd, bagageförråd samt bi- utrymmen för baren.

4.2.3 Plan 2 (Entréplan)

Figur 16: Distributionen plan 2

Huvudentrén (3, figur 16) till huset ligger i övre markplan, plan 2. Entrén är genomgående i hela huset vilket gör att Hundfjället nalkas redan utanför entrén. Från entrén nås enkelt alla utrymmen i huset.

Entrén avslutas med en passage (5, figur 16) bort till befintlig restaurant (7, figur

16), bad och minilivs (6, figur 16) samt en trappa ner till loungen. Passagens

placering längst mot söder gör att det höjdmässigt är möjligt att skapa en utvändig tunnel genom huset mellan den övre entrén och skidtorget nedan. Placeringen bildar även en balkong ner till loungen och en glasad passage över till restaurangen med utsikt över Hundfjället. Strax innan restaurangen finns en trappa ner till badentrén samt en ingång till ett minilivs.

Huvuddelen av plan 1 består av hotellrum. Längst ut i vinkelbyggnaden, med sydvästläge, ligger två sviter (8, figur 16) med egen balkong och utsikt i två riktningar över fjället.

Planering och utformning

Genom de bägge trapphusen (1, figur 16) nås alla våningsplan och skidtorget. Det ligger även en utrymningstrappa i den sydvästra flygeln för att klara av

brandkraven.

Distributionen (4, figur 16) i byggnaden utgår från den befintliga lastkajen. Lastkajen är uppvriden mot norr för att skapa en bättre entré till lodgen och till minilivs. Från lastkajen når varorna till den befintliga restaurangen och minilivs. Via en hiss till plan 1 kommer man till badet och vidare via en passage till källarplanet i skilodgen där funktioner såsom bar, tvätt och linneförråd finns. I det västra trapphuset finns en anslutningsgång (2, figur 16) till befintligt hotell i väster.

4.2.4 Plan 3

Figur 17: Distributionen plan 3

Plan 3 består till större delen av hotellrum. Det finns två sviter (2, figur 17) i samma lägen som på plan 2 och ett städ och linneförråd placerat centralt i byggnaden.

Det östra av de bägge trapphusen (1, figur 16) når här toppvåningen medans det västra fortsätter upp på en stor takterrass. Det finns även en utrymningstrappa i den sydvästra flygeln för att klara utrymningskraven.

4.3 Gestaltning

Vid möte med Skistar AB förklarar de det viktiga i att känslan från Trollskogen ska återspeglas i Skilodgen för att behålla temat i Hundfjället. Andra vägledande ord som sades var varm choklad, familj, värme, lovikavantar, fika samt

Sverige/Norden. Det var viktigt med att skapa en trivsam och mysig känsla där både vuxna som barn kommer ha en trevlig vistelse.

Planering och utformning

4.3.1 Formspråk

Formspråket i byggnaden bygger i grunden på ett system av ”den brutna linjen”. Linjen är hämtad från naturen (figur 18) och återkommer på flera ställen genom byggnaden, bl.a. korridorer, fasader och sektioner.

Figur 18: Den brutna linjen i naturen

Hotellrummen är byggda som moduler där den ena långsidan har förlängts. Detta bidrar till en bruten linje i korridorerna när modulerna placeras spegelvänt mot varandra. När två moduler placeras i samma riktning bredvid varandra bildas istället en förskjutning i fasaden (figur 19). Detta system har använts för att skapa variationer i korridorer och fasader. Det omvandlar en rak korridor till något mer spännande och mystiskt utan att krångla till det byggtekniskt.

Även i byggnadens sektioner återkommer ”den brutna linjen”. För att skapa en lagom och inte för stor rymd i lodgebaren har överliggande hotellrum höjds upp ett halvt våningsplan. Denna halvplanshöjning bidrar till att dubbla korridorer måste användas för tillgängligheten av hotellrummen. Detta bidrar till större totalyta av byggnaden vilket blir dyrare i såväl byggkostnader som driftskostnader. Anledningen till en höjning av just ett halvplan är även för att byggnaden inte ska bli för hög och skymma utsikten över fjället när man svänger av mot Hundfjället samt för bakomvarande boenden. Utformningsmässigt förstärker det den mystiska känslan då golvnivåerna ligger i olika nivåer inom bygganden och skapar

genomsikt mellan de olika våningsplanen (figur 20 och 22).

Figur 20: Sektionsförskjutning i byggnaden

För att förstärka effekten av skogens linjer, där inte bara stigarna ringlar sig fram utan även där träden inkräktar och lutar åt olika håll, har massivträblock med oregelbundna, utsågade hål placerats i linje med skarvarna på hotellrummen. Tack vara detta bildas en mer tredimensionell upplevelse av korridorerna. Varje block har olika vinklar och storlek på hålet och tillsammans med de svängande

korridorerna ökar mystiken då man inte riktigt vet vad som väntar kring nästa böj (figur 21).

Figur 21: Sneddningar i korridorer i byggnaden

Kommunikationen i bygganden är fördelad på två centrala trapphus med utgång till parkeringen i norr och skidtorget i söder. Skidtorget kan även nås från

parkeringen utan att gå in i byggnaden via en trappa utvändigt. En större trappa tar dig från huvudentrén ner till lodgebaren och entrén från skidtroget. En ramp över den utvändiga trappan bildar bron till den befintliga restaurangen. En ramp i väster ansluter till den befintliga hotellbyggnaden. Det finns och så en

utrymningstrappa från takterrassen ner till skidtorget samt en invändig trappa ner till den nya badentrén.

Planering och utformning

Figur 22: Trapp- och korridorsytor i byggnaden

Mellan korridorerna sitter ett stort glasparti med en oregelbunden spröjs som ger intrycket av ett grenverk. På korridorväggarna finns möjlighet att placera speglar vilket gör att sikten kommer att finnas ända från lodgebaren upp genom hela huset. Genom flera nivåer av spröjs kommer himlen synas som genom ett tjockt grenverk tack vare takfönstret högst upp. I den översta våningen avslutas

glaspartiet i ett räcke så att ett etageplan bildas.

Fasaderna i plan är lodräta på långsidorna medan gavlarna följer en obruten linje. Större delen av huset står uppställt på pelare och har en bärande funktion (den utstickande flygeln) medan det på andra ställen bara har ett estetiskt uttryck för att få en känsla av lätthet och illustrera byggnationen av en skogskoja. För att få lite mer liv har linjerna runt om brutits och även här återspeglas den brutna linjen (figur 23). Byggnaden upplevs inte som en enorm fyrkantig volym utan smälter istället in med fjället och den omgivande naturen.

Figur 23: Formspråket i fasader

Den utformningsmässiga idén nerifrån skidtorget är att byggnaden ska upplevas som att det är en tvåvåningsbyggnad som står ovanför den befintliga slänten. Framför denna skjuter lodgebaren ut och bildar en egen volym framför den bakomvarande. På detta sätt kommer byggnaden att upplevas mindre och på så sätt passa bättre in i omgivningen. Byggnaden har därför olika stil på

suterrängplanet mot ovanstående plan. Istället för att fortsätta med

träpanelsfasaden ända ner till skidtorget slutar denna en våning upp på våning 2. Under denna våning illustreras i stället naturen i form av skog, en slänt och en grotta. Skogen utgörs av de stora glaspartierna där den oregelbundna spröjsen återfinns igen. Även den bärande konstruktionen till den utskjutande flygeln upplevs som en skog där pelarna står oregelbundet och lutar aningen.

början är klädd med trästammar som utgör ett raster runt tunneln. Tunneln skär marken och försvinner in i huset där den sedan öppnas upp i ett stort trapphus. Formspråket utgår från naturen med skog, slänter, grottor samtidigt som

trollkänslan har ett övergripande inflytande i designen.

Det oregelbundna rastret i glaspartierna återkommer i entrén och vid det västra trapphuset. Då det på flera ställen upplevs i flera skikt genom planlösningen förstärks skogskänslan ytterligare.

Lodgebaren är utformad i stil av en gammelgård i ett skogstun för att återknyta till gammal svensk byggnadstradition samtidigt som till en svensk skog. Golvet utgörs av en specialtryckt heltäckningsmatta vilket bildar en gårdsplan där gräs varvas med blommor och utnötta gångvägar. Runt om lodgebaren står hus placerade i gammal stil och baren utgörs av designen av ett gammalt grishägn. Den bärande stommen utgörs av trädstammar som börjar vid en hög av bark på backen och sträcker sig upp till taket. Själva undertaket ska uppfattas som att du befinner dig under skogens trädkronor med ett oregelbundet grenverk. Levande eldar finns utplacerat i hängande eldstäder i rostigt stål som från håll smälter ihop med intillstående trädstammar.

Kojbyggnation återkommer även på flertalet ställen i huset. I trapphusen är trapporna utplacerade runt trädstammar. De är vinklade som om det ”passade bäst” för byggandet på platsen, dvs. alla trappor är vinklade olika i förhållande till varandra.

Vid entrén går passagen över till minilivs, restaurangen och badet i en broliknande konstruktion. Även denna är byggd ”som det passade” och saknar raka vinklar. Räcken vid höjdskillnader och trappor är gjorda av dubbla träraster som sitter drygt femton centimeter från varandra. Träribborna är av mindre modell och insidan är jämn medans utsidan är varierande i höjd mellan alla ribbor. Även bredden på ribborna varierar mellan tre olika storlekar och när det är mörk kommer räcket lysa inifrån och ut genom gliporna mellan ribborna.

Taken på bygganden är platta och täckta av blandat sedum och singel. De högre uppstickande delarna har sten medans de lägre har gräs. På den utstickande flygeln används taket som en stor takterrass sommartid där marken under bygganden flyttats upp på taket. Då byggnaden ligger i centrum av en skidanläggning kommer den kunna upplevas från fjället. Tack vare det platta taket kommer det vintertid vara snötäckt och sommartid betäckt av sedum och singel. Detta medför att husets storlek kommer att utgöras endast av fasaderna då taken kommer vara en stor öppen yta av naturmaterial året om.

4.3.2 Materialval

4.3.2.1 Materialval utvändigt

Större delen av byggnaden är täckt med 300 millimeter liggande limträpanel. Den stora dimensionen kommer att göra att byggnaden upplevs mindre. Gavlarna har smalare panel för att bryta av den stora volymen. Panelen samt de flesta trädetaljer är behandlat i järnvitriol för att återspegla gammalt svenskt byggande och

Planering och utformning

Huvudentrén och den utstickande delen vid lodgebaren omges av en linje i faluröd färg för att markera dessa ytterligare. Den oregelbundna spröjsen är även den målad i järnvitriol medan fönstrens karmar i hotellrummen är i falurött utförande. Taken är platta med sedum- och singelbeläggning. Detta gör att huset kommer smälta in i naturen när man upplever den uppifrån fjället. Den upplevda storleken på byggnaden kommer vara mindre då det bara är fasaderna som kommer märka ut sig.

Ser man till byggnader i fjällmiljö är det naturnära material som dominerar. Trä och sten används flitigt.

4.3.2.2 Materialval invändigt

Invändigt är det trä som är det dominerande materialet. Taken är i laserad träpanel, spröjs är av trä med samma järnvitriolkulör som utvändigt.

Massivträblocken som delar upp korridorerna är även den målad i järnvitriol. Mellan massivträblocken målas väggarna i olika kulörer av grönt hämtade från naturen. Siktlinjen genom korridorer och förflyttningen genom dem kommer att skifta såsom färgnyanser i naturen.

Räcken och receptionsdisk är i ljusare träpanel för att få en lite varmare och trivsammare känsla. De gamla byggnaderna i lodgebaren är i gammal och utnött stil och färgas i olika nyanser av järnvitriol.

Golvbeläggningen är stengolv i oregelbunden form i de gemensamma utrymmena så som i entréer och huvudpassager för att klara av slitaget. Trappor består av samma sten fast med regelbunden form där övre och nedre steget utförs i en ljusare typ av samma sten som kontrastmarkering.

I korridorer används en tryckt textilmatta för att dämpa ljud. Textilmattan har ett tryckt utseende av en skogsstig för att skapa en illusion av att promenera i en skog efter en stig. I lodgebaren utgörs golvet av samma typ av specialtryckt

heltäckningsmatta vilket bildar en gårdsplan där gräs varvas med blommor och utnötta gångvägar.

4.4 Planlösning

I detta kapitel pressenteras planlösningen i detalj del för del inom byggnaden. För hela planlösningen se bilaga 2.

4.4.1 Hotellrummen

4.4.1.1 Enkelt hotellrum

Figur 24: Planlösning enkelt hotellrum

De enkla hotellrummen är 48 m2 _{stora och innehåller fyra plus en bäddplats.}

Bäddplatserna består av en dubbelsäng och en kärlekssäng, en våningssäng där nederslafen är bredare än den övre.

Rummet med dubbelsängen är placerad längst ut mot ytterfasad för att få tillgång till dagsljus. För att spara yta används två separata dörrar in till rummet istället för möjlighet att passera bakom sängen. Mot den inre väggen finns förvarings- samt avhängningsmöjligheter efter hela väggen då detta är viktigt i fjällmiljö.

Det andra sovrummet ligger innanför det stora och detta innehåller en kärlekssäng för två plus en person. Förvaringsmöjligheter finns infällt i den inre väggen. Detta rum saknar fönster. Hade detta rum placerats i fönsterläge hade bredden på hotellrummet ökat kraftigt och dyrbar fasadyta hade krävts. Längden på

byggnaden är låst mellan befintliga byggnader och för att få in så många hotellrum som möjligt i fasad är en smal rumsbredd den bättre lösningen.

Hallen är bred och har en infälld avhängningsyta och torkskåp. På var sida om hallen ligger prefabricerade vattenmoduler. Den ena innehåller en wc med handfat och ett litet förrum. Förrummet har även det ett handfat vilket gör det möjligt att använda bägge funktionerna samtidigt. Den andra modulen innehåller dusch och bastu. Uppdelningen gör det möjligt att använda alla olika funktioner oberoende av varandra.

Planering och utformning

Det hade varit en fördel att samla allt vatten i en våtrumsmodul istället för två då det hade minskat byggkostanden per hotellrum.

Skistar AB hade som önskemål att ha en bastu i varje hotellrum. Ett alternativ hade varit att göra en gemensam bastu för hela huset istället för uppdelat i varje hotellrum. Detta hade minskat totalytan på hotellrummen och det hade endast behövts en våtrumsmodul. Trots att det finns planer på en bastuvärld i anknytning till det befintliga badet insisterade Skistar AB med kvalitén med en per hotellrum. Om alternativet med bastu utförs med endast en våtrumsmodul blir hotellrummet djupare. Detta resulterar i att ytan per hotellrum blir större och stor del av denna ej går att utnyttja effektivt.

Allrum och kök ligger rakt in i lägenheten och pentryt sitter inbyggt i den ena vattenmodulen. Förutom pentryt finns här plats för matbord, soffgrupp (möjlighet till bäddsoffa) samt tv och en liten eldkamin.

Det stora fönsterpartiet fungerar som en utfällbar balkong vilket öppnar upp rummet ytterligare se kapitel 4.5.1: Balkonger.

4.4.1.2 Dubbelt hotellrum

Figur 25: Planlösning dubbelt hotellrum

Denna dubbellösning är för t.ex. familjer som reser tillsammans och är uppbyggd lika som de enkla hotellrummen. Skillnaden är att väggdelen mellan lägenheterna från köksmodulen ut mot korridoren har breddats. Det gör det möjligt att skjuta in ett parti av väggen som skiljer de sociala delarna från varandra och öppna upp mellan dem. Från början var det en av grundtankarna för den sneda bakväggen. Vi arbetade då med försök att använda oss av endast en våtrumsmodul. Då det resulterade i en stor modul arbetade vi med att köket skulle komma centralt i hotellrummen. Detta i sin tur innebar att hela den lägenhetsskiljande väggen gick att skjuta in mellan våtrumsmodulerna. På så sätt skapades en stor, öppen och social yta. Efter övervägande insåg vi att den totala hotellrumsytan ökade om bara en våtrumsmodul användes. Dessutom ansåg vi att det blev bättre om

sittgrupperna fortfarande är avskilda för att fortfarande kunna användas separat. I de fall då behovet av enkla lägenheter är större dras enkelt skjutväggen för igen och delar lägenheterna till två enskilda.

Planering och utformning

4.4.1.3 Tillgänglighetsanpassat hotellrum

Figur 26: Planlösning tillgänglighetsanpassade hotellrum

De tillgänglighetsanpassade hotellrummen är snarlika de övriga. Den största skillnaden är att de bägge våtrumsmodulerna har ersatts med en stor

tillgänglighetsanpassad modul som innehåller wc och duschmöjligheter. Bastu saknas i dessa hotellrum då detta hade ökat den totala rumsytan drastiskt. I de bägge sovrummen samt i allrummet har ytor breddats för att göra det tillgängligt för rullstolsbundna.

4.4.1.4 Svit

Figur 27: Planlösning sviter

Sviterna är på ca 100 m2 _{vardera och innehåller vardera sovplatser för åtta}

personer i tre sovrum. Två av dessa sovrum är så kallade ”master bedrooms” med dubbelsängar och eget tillhörande badrum. Det tredje innehåller två våningssängar med plast för fyra personer. Förutom detta finns ytterligare ett badrum, ett

duschrum med tillhörande bastu, en öppen spis, en stor balkong med badtunna/jacuzzi och ett öppet allrum med matplats och pentry.

Sviterna är uppbyggda enligt samma system men skiljer sig aningen pga. av brandtrapphuset.

Planering och utformning

Entrén har infällda avhängningsmöjligheter och ett torkskåp. Hallen öppnar försiktigt upp sig mot allrummet genom en kilform. Allrummet blir bredare mot den stora balkongen och fjället genom en vinklad vägg. Från hallen nås ett badrum samt duschrummet och bastun. Alla sovrum har placerats i fasad vilket ger en tillgång till dagsljus Ett av de större sovrummen och det lilla sovrummet ligger rakt fram från hallen, det andra större sovrummet ligger placerat mot den stora

balkongen med ingång från allrummet. Detta sovrum har även en egen öppen spis. Den öppna spisen fungerar i tre vinklar och det är möjligt att ha öppen eld i sovrummet, allrummet samt ute på balkongen, samtidigt eller varför sig.

Pentryt är aningen större än i de mindre hotellrummen med en tillhörande flyttbar arbetsbänk/serveringsbänk.

Sviterna placering medför att de får två fasader att utnyttja för dagsljus. Svitens utformning är utgående efter detta och gör att alla utrymmen förutom våtrum får tillgång till dagsljus. En svit ska kännas mer luxuös än de andra hotellrummen. Därför har de två större sovrummen eget badrum. Det mindre sovrummet har ett badrum ute i entrén som delas med de andra i sviten.

4.5 Teknisk utformning

4.5.1 Balkonger

Figur 28: Utfällbara balkonger

De stora fönsterpartierna i hotellrummen fungerar även som utfällbara balkonger. Balkongerna fungerar genom att den nedre delen av fönstret fälls ner och bildar