hos väghållaren.
Handboken beskriver och listar viktiga steg i processen och ger goda råd vid införande. Handboken ska vara ett stöd och ge förslag till arbetssätt, men gör inte anspråk på att vara uttömmande när det gäller metoder för planering och införande av ITS-åtgärder.
Målet är att handboken ska kunna användas både för enklare och mer komplexa åtgärder med en ambition att erbjuda en checklista snarare än en detaljerad beskrivning av varje delmoment.
8.2.1 Steg i planeringsprocessen
Planering av ITS skiljer sig i princip inte från planering av fysiska åtgärder. Trafikverket har publicerat ett stort antal handböcker och stöddokument för planering. Bland annat finns flera dokument som beskriver hur fyrstegsprinci-pen används i planeringen11, 12.
För planering av åtgärder i ett långsiktigt perspektiv eller om lösningen kan komma att omfatta flera åtgärder, bör det göras en samlad planering så att sam-ordningsfördelar uppnås. När åtgärderna berör flera intressenter, exempelvis Trafikverket, kommunen och länshuvudman, är gemensam planering med alla berörda att rekommendera.
De steg som ingår i planeringsprocessen är beskrivna nedan. Beroende på problemets komplexitet blir varje steg olika omfattande.
Ȫ Initiering. Omfattar startaktiviteter som upprättande av projektbeskriv-ning, definiering av projektledare och referensgrupp, kontakter med berörda intressenter och eventuellt engagemang av en konsult. Vem som tar beslut om val av åtgärd och vem som bestämmer om ekonomiska frågor ska identifieras.
11 Fyrstegsprincipen i förstudier (2006:122). 12 Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen (2002:72).
ATT GENOMFÖRA ITS – HANDLEDNING STEG FÖR STEG
90
Ȫ Inventering och bakgrundsanalys. Omfattar insamling av bakgrundsfakta som kartor, lokal trafikföreskrift, incidenter som har inträffat, eventuella trafikmätningar, synpunkter från boende, lokal verksamhet och myndigheter. Nationella och/eller lokala inriktnings- eller policydokument identifieras. För att skapa en bra bild av situationen bör det göras observationer på plats ur olika perspektiv för att belysa hur bilister; kollektivtrafikresenärer och gående/cyklister påverkas. Videofilmning och fotografering av trafiksitua-tionen blir ett viktigt stöd i kommande planerings- och genomförandefas. Ȫ Behovsanalys och målbeskrivning. När problemet är identifierat och
konsekvenserna för de olika berörda intressenterna klarlagt, kan en struk-turerad behovsanalys och målbeskrivning göras. Eftersom behoven är olika för olika trafikantgrupper bör behovsanalysen differentiera på:
– Gående och cyklisters behov. – Kollektivtrafikresenärers behov. – Bilisternas behov.
– Lokalbefolkning och lokala verksamheters behov. – Myndigheters (och väghållares) behov.
Myndigheternas behov kan formuleras genom politiska inriktningsbeslut eller lokala policydokument.
Målbeskrivningen görs mot bakgrund av varje identifierat behov. Målet ska vara mätbart och mätmetoden identifierad.
EXEMPEL
BEHOV: Trafiksäkerheten och tryggheten ska förbättras för gående och cyklister som färdas vid vägen och speciellt vid övergångsstället.
MÅL: Medelhastigheten för bilarna ska reduceras med 5 km/h och andelen som kör för fort ska reduceras med 50 %. Gående och cyklisters upplevda trygghet ska öka med 50 %.
MÄTMETOD: Trafikmätningar och intervjuundersökningar.
Ȫ Val av åtgärd. När en tydlig målbeskrivning finns är det möjligt att analysera vilka möjliga åtgärder som kan lösa problemet. I denna fas kan denna hand-bok användas som stöd. Andra stöddokument är Trafikverkets Effektsam-band för vägtransportsystemet 200813, 14, 15, 16 samt kontakter med Trafikverket och ITS-leverantörer.
– Tänk igenom om det finns flera alternativ till lösning. Åtgärdslistan bör omfatta 2–5 möjliga åtgärder som omfattar både fysiska åtgärder och ITS-lösningar. För varje åtgärd görs en bedömning av kostnader och effekter för att se om de uppställda målen går att uppnå med åtgär-den. Med kostnader avses en kostnadsuppskattning av investering, drift och underhåll, utvärdering samt övriga projektkostnader. Med effekter menas hur åtgärden påverkar tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljö, kvalitet och trygghet.
13 Effektsamband, Gemensamma förutsättningar (2008:9). 14 Nybyggnad och förbättring, Effektkatalog (2008:11). 15 Drift och underhåll, Effektkatalog (2008:8).
ATT GENOMFÖRA ITS – HANDLEDNING STEG FÖR STEG
– Om det efter den första analysen finns flera alternativ som uppfyller målen bör en genomförbarhetsanalys göras. Det viktigaste redskapet är en kostnad/nytta-bedömning. Även icke kvantifierbara nytta bör beskrivas. Även här används de publikationer som nämns ovan som stöd.
– En generell regel är att välja den åtgärd som ger mest effekt för peng-arna. Dock kan ej kvantifierbar nytta eller politiska inriktningar väga tyngre vid val av åtgärd.
– Resultatet av analysen sammanfattas i en införandeplan (beslutsun-derlag) som består av förslag till genomförande, kostnadsuppskattning och rekommendation för beslut.
Ȫ Sammanställa planeringsdokument. När åtgärd har valts kan den detalje-rade planeringen av upphandling, installation, förvaltning och utvärdering ske. Se avsnitt 8.2.2 nedan.
8.2.2 Planeringsdokument
För att säkerställa livscykelperspektivet i genomförandet av ITS-åtgärden ska planeringen omfatta alla faser i projektet.
Nedan har ett antal planeringsdokument identifierats, som antingen kan utfor-mas som självständiga dokument eller samlas i ett plandokument. Kopplingen till stegen i genomförandeprocessen visas i figuren nedan.
Figur 7. Planeringsdokument vid varje steg i genomförandeprocessen.
INITIERING Problemet identifieras BEHOVSANALYS MÅLFORMULERING Finns fortsatt ett behov?
Vad är målet? Kan målet uppnås? systemet?Fungerar Har målet uppnåtts?
VAL AV ÅTGÄRD GENOMFÖRA
PROJEKTMÅL EFFEKTMÅL
FÖRVALTA UTVÄRDERA
ATT GENOMFÖRA ITS – HANDLEDNING STEG FÖR STEG
92
För att ge tillräckligt stöd för genomförandet ska planeringsdokumenten utarbetas i en första version i planeringsfasen i projektet. Flera av dokumenten bör därefter justeras och uppdateras efterhand när avtal med olika leverantörer har ingåtts.