Plantparken stadsodling i Västra hamnen, Malmö

  Figur 4 Plantparken med Västra hamnen i bakgrunden. Bild från initiativets egen facebooksida (Plantparken, 2016). Plantparken is not an allotment area; it is a common for residents, students,  schools and kindergartens. It is a space for growth, ecology, encounters,  projects and studies. Those who plant seeds and attend to its growing in  Plantparken are also participating in a search for knowledge. 

(Signpost 2012 i Parker & Schmidt, 2017: 208)

Plantparken i Västra hamnen är ett stadsodlingsprojekt som initierades 2011 som ett studentprojekt av professor Staffan Schmidt på K3 på Malmö universitet (Lindholm, 2019b). Plantparken användes i dels i undervisningen men var också tänkt som ett sätt för studenterna att odla mat till sig själva. Projektet blev dock inte så populärt bland studenterna och när marken i området stod tom började boende i Västra hamnen höra av sig till initiativet och undrade om de kunde få en bit mark att odla på. När projektet skulle avslutas så ville engagerade deltagare fortsätta odla och en dialog startades med Malmö stad om att få ta över marken. Kravet från kommunen var att de skulle starta en förening och sedan 2015 drivs odlingen av Plantparken – förening för stadsodling i Västra hamnen. Idag täcker Plantparken en yta på 700 kvadratmeter som består av ett tjugotal lotter med totalt cirka 50 aktiva ”odlar”-medlemmar. Plantparken ligger på industrimark vilket är intressant. Stadsodling och medborgarinflytande i Malmö stad 

Stadsodling har länge fått relativt stor uppmärksamhet i Malmö och finns på flera ställen i staden. Stadsodlarna i staden är organiserade i stadsodlingsnätverket och ett forskningsprojekt, Malmö växer (Vinnova), med syfte att hitta nya modeller för kommuner att samskapa kring odling i det offentliga rummet är precis avslutat. Tidigare har även ett forskningsprojekt som tittat på kommersiell

stadsodling, Stadsbruk, genomförts i Malmö (Stadsbruk, 2017). Enligt Malmö stads översiktsplan ska kommunen ha en ”positiv attityd” till självförvaltning som stadsodling (2018). Malmö stad har tagit fram flera strategiska dokument rörande just stadsodling, 2014 antog tekniska nämnden i Malmö stad ett Program för odling på allmän plats i Malmö stad som innehåller riktlinjer för odling på kommunens mark och 2016 antogs en strategi för stadsodlingens organisation, finansiering och drift, Stadsodling på allmän plats i Malmö. Sammanfattningsvis säger dokumenten att Malmö stad ska uppmuntra och stödja odlingsinitiativ under strukturerade former (Malmö stad, 2016). Utöver dessa strategiska dokument finns det även allmänna bestämmelser för odling på allmän platsmark i Malmö stad som mer konkret talar om under vilka förutsättningar man får odla på allmän platsmark. Ansvarig för stadsodling på allmän platsmark är Petra Bengtsson (2019) vid fastighets- och gatukontoret, som i intervju säger att det tidigare arbetade fler med stadsodling men att hon nu var ensam ansvarig för verksamhet och administration.

Utöver det som rent konkret har med stadsodling att göra så har Malmö stad strategier för att ge medborgarna inflytande över det offentliga rummet. Det går också att se i stadens översiktsplan där staden ska:

‐ ”verka för etablering av informella icke-kommersiella och föränderliga mötesplatser. En tillåtande attityd ska anammas för att främja goda initiativ för spontana och tillfälliga platser för aktivitet och möten” (Malmö stad, 2018).

‐ ”Staden stärks socialt av medborgares medverkan. Känslan av tillhörighet och ansvar för närmiljön ökar. Malmö stad ska aktivt främja såväl informella processer som deltagande i formella planprocedurer.” (Malmö stad, 2018)

De har även en dialogenhet som jobbar specifikt med frågan om medborgardialoger och en dialogstrategi som uppmuntrar till medborgarinflytande (Malmö stad, 2016).

5.2.2 #Pixlapiren på Oslopiren, Helsingborg

”Från ingenmansland till allemansland. #Pixlapiren är en unik mötesplats  med nya aktiviteter och upplevelser. Staden lånar ut en stor yta på Oslopiren  för att ge dig och andra helsingborgare chans att testa små och stora idéer.”  

(Helsingborg.se, 2019) 

#Pixlapiren är, till skillnad från de två andra projekten, ett kommuninitierat projekt som ligger på Oslopiren nära Helsingborg centralstation som startades 2016 som ska uppmuntra en medborgarledd utveckling. Det är ett projekt som riktar sig till Helsingborgarna att själva komma med sina idéer och förverkliga dem på projektområdet. Syftet har varit att skapa en kreativ mötesplats och locka ut helsingborgarna till det som tidigare varit ett stängt hamnområde. Kopplat till projektet finns det dessutom en visionsfond där det går att ansöka om pengar för att förverkliga sina idéer. Kommunens roll enligt projektets projektledare, Ola Paulsson (2019), är att vara ”möjliggörare” så att den faktiska utvecklingen i området sker av medborgarna. På platsen idag finns det stadsodling, graffitiväggar, beachplan, skateramp, diverse konstverk och mycket mer. Namnet kommer från att man låtit ”pixla” upp området, delat in det i 10x10 meters rutor som sedan medborgarna kan låna till att förverkliga sina projekt. Platsen ingår i stadsutvecklingsprojektet H+ som är det största stadsförnyelseprojektet i Helsingborg i modern tid (hplus.helsingborg.se, 2019). Platsen kommer alltså att bebyggas inom några år (cirka 10 från projektets start) och allt som uppförs inom projektet är således temporärt (Helsingborgs kommun, 2016).

#Pixlapiren drivs i projektform genom stadsbyggnadsförvaltningen och projektledare är Ola Paulsson. Det är ett stadsövergripande projekt vilket innebär att alla förvaltningar inom staden ska delta i det även om så inte har varit fallet (Paulsson, 2019). Projektet har en budget på två miljoner,

två anställda genom fritidsförvaltningen och får sitt uppdrag från politiken och stadsledningsgruppen. Ola Paulsson (2019) kallar #Pixlapiren för en träningsanläggning för kreativitet och ser det som projektets uppgift att tänja på gränserna för vad som normalt är tillåtet i stadsrummet, vilket även innebär ett ifrågasättande av kommunens egna normer. Det här ger projektet en sorts mellanlägesposition mellan kommun och de medborgarinitiativ som sker på #Pixlapiren. Det här förstärks ytterligare av att projektledaren inte är den typiske kommuntjänstepersonen utan är utbildad scenograf, anställd just för att kunna ifrågasätta kommunens vanliga agerande (Paulsson, 2019).