Politik är mer än den verksamhet som bedrivs av formella politiska organisationer. Denna diskus- sion fångas ibland med begreppen Politik (med stort P) som den formella politiska makten och politik (med litet p) som alla politiska maktrela- tioner i samhället. Denna särskillnad kan delvis relateras till government (P) och governance (p). Men governance rör dock fortfarande huvudsak- ligen den formella politikens strukturella nivåer. Detta till skillnad från politik med litet p som även inkluderar makt och politik i de vardagliga (små) relationerna som är minst lika betydelse- fulla för människors välbefinnande.
Då politik formas i samspel mellan många oli- ka aktörer i governance, blir det otydligare när och var besluten tas. Vilka frågor som ges mest uppmärksamhet och anses vara politisk viktiga beror på hur olika aktörer lyckas parera och driva sina frågor i nätverken. De frågor som kommer fram på den politiska dagordningen återfinns ofta även på den mediala dagordningen. Därför kan förtroendevalda politiker ibland uttrycka en upp- givenhet. De känner att de inte äger makten att ta
56
beslut i de frågor som de anser viktiga mot bak- grund av den information de har. Tilltron till politikens förmågor riskerar därmed att urholkas både av medborgare i allmänhet och av de för- troendevalda själva.
I nätverkssammanhang kommer även politi- kens genomförande att förändras till att ske allt mer i kontrakts- och avtalsformer. Kommunerna kan överlämna genomförande av politik till ex- empelvis företag, föreningar och intressegrupper. Detta har vi diskuterat som en form av medskapande. Det kan också ske till företag genom offentlig upphandling. Inom kommunerna har även organiseringen förändrats. Många kommuner talar idag om olika enheter i termer av ”beställare” och ”utförare”. Denna utveckling med nätverk innebär att olika aktörer eller orga- nisatoriska delar av kommunen skapar kontrakt sinsemellan för vem som skall göra vad.
En konsekvens av att politik i högre grad genomförs i nätverk av olika slags aktörer leder till att de olika kontraktsparternas ansvar måste specificeras. Det leder ibland till trögrörligare organisationer om något oväntat inträffar. En annan vanlig konsekvens är att avtalen är otyd- ligt skrivna och att det är otydligt vem som skall ta ansvar för vad gentemot medborgarna. Det politiska ansvaret som inkluderar ett ansvar för i princip allt som ligger i det gemensamma intres- set – den kommunala kompetensen – kan heller inte avtalas i detalj på det sätt som nätverksstyr- ningen borde kräva.
57
Hur formas nätverk i kommuner?
Nätverksstyrningen har olika betydelser i olika typer av kommuner. Den är oftare enklare att genomföra i större kommuner. Där finns det fler som är intresserade av att delta i beslut och ge- nomförande politiken på platsen. I tillväxtkom- muner där det finns en positiv framtidstro är det också vanligare att människor sluter upp i lokala nätverk. Detsamma verkar – motsägelsen till trots – gälla i riktigt små kommuner utan mark- nadens utvecklingskraft. Där finns istället ofta en stark tilltro till betydelsen av att just denna plats måste utvecklas och överleva. Det har ibland kallats en platsideologi, som överordnas andra ideologiska ställningstagande.En sådan stark tilltro till platsen som grund för nätverk beskrivs ibland som en platsideologi. Det innebär att oavsett andra ideologiska inställning- ar så är frågan om vad som sker på den lokala platsen avgörande för den lokala politiken. Driv- kraften för att delta i nätverken är för många att göra just deras lokala plats till en bättre plats att bo och verka på.
Den lokala gemenskapen och de lokala intres- sena grundas därför ofta på vad som finns och vad som sker på platsen. Det skapas nätverk kring olika intressen i kommunerna. Ibland är det generella intressen som platsens överlevnad. Men minst lika ofta skapas nätverk kring mer avgränsade intressen i enskilda sakfrågor, som exempelvis att rädda en lokal butik eller bygga om en väg. I sådana nätverk kan de som deltar hantera resurserna på olika sätt. Antingen kan alla som deltar i nätverket välja att samordna sina
58
resurser och lösa problemet tillsammans. Eller så kan var och en ha kvar makten över sina resurser och bestämma just hur de skall användas. Det viktiga är dock att i nätverket behöver man inte vara ense om alla frågor utan bara om just de frågor som nätverket fokuserar. Det visar sig därför ofta i lokalpolitiken att gemensamma intressen kan överordnas politiska och ideologis- ka skillnader. Ideologiska grundläggande värde- ringar och ställningstaganden är inte alltid till- lämpliga i lokala politiken. Det kan vara en för- klaring till att människor upplever behov av att skapa nya lokala partier som hanterar lokala gemensamma intressen på andra sätt än de natio- nella, ideologiskt baserade partierna.
Nätverk skapas även i kommunen som institu- tion. Även om samma lagstiftning gäller i hela landet tillämpas den delvis olika i olika delar av landet. Vissa frågor som är aktuella i storstäder är det inte i glesbygd. Det är skillnader mellan norr och söder och det är skillnad mellan växan- de kommuner och de som tampas med nedlägg- ningar och befolkningsminskning. De nätverk som skapas lokalt kan bidra till att hantera såda- na skillnader. Dessa skillnader är nästan för up- penbara när det relateras sociotekniska system. Exempelvis är det självklart att trots att det finns el både i Stockholm och Sorsele kommuner så används det till tunnelbanan i Stockholm men inte i Sorsele.
Det kan också vara så att kommunen som insti- tution har olika relationer – i nätverk – till andra institutioner som statliga myndigheter och på så sätt hanterar lagstiftning olika. I ett statligt per-
59 spektiv ansågs Sverige länge som en korporativ stat där olika starka intressen var integrerade i den institutionella strukturen. Det var en form av institutionaliserade nätverk. Dessa förhållnings- sätt lever ofta kvar. I kommuner kan täta nätverk av exempelvis bostadsbolag, hyresgästföreningar och politiker, eller byggbolag och politiker i byggnadsnämnden betraktas som en fortsättning på korporativa inslag.
Idag har dessa drag av korporativism allt mer kommit att ersättas av lösare nätverk som skapas vid vissa tider för att hantera vissa avgränsade frågor. Governance som nätverksstyrning leder till mer strikta och kortare avgränsade kontrakt som styr nätverken. I kommunen som organisa- tion framträder nätverksstyrningen tydligt som upphandlingsprocesser och tidsbegränsade avtal. Exempelvis upphandlas snöröjning, skolskjutsar och gräsklippning av olika entreprenörer för en begränsad tid. Trots att det normalt sker på rent marknadsmässiga grunder och att den aktör som erbjuder det lägsta priset skall få avtalet, är det inte sällan så att kontakter och nätverk spelar roll. Att anlita lokala entreprenörer kan vara avgörande på mindre orter och då blir nätverk inom organisationerna viktiga. Det hävdas också att när olika aktörer lärt känna varandra och har byggt upp ett nätverk är det enklare att fortsätta att samverka och att de därför gör det. Tilliten mellan dem är avgörande för den långsiktiga samverkan. Det är ett annat sätt att se på det som vi ovan talade om som stigberoende i sociotek- niska system. När det väl lärt känna varandra och
60
ett sätt att samverka är det oftast enklare att fort- sätta så än att lära sig nya sätt.
Avgörande för nätverksstyrningen är således att nätverk har olika funktioner beroende på ur vilket perspektiv kommunen betraktas. Styrning kan ske genom mål och budget inom den kom- munala organisationen. I nätverk sker styrningen mer i form av upphandlingar och kontrakt. Men gemensamt är betydelsen av att hantera det som är det gemensamma på platsen och sträva efter att nå gemensamma mål.
61