naturgrus
Vilka politiska beslut har tagits i Göteborgsregionen?
I de förslag till miljöpolitiska mål som Göteborgsregionens kommu-nalförbund [6] sände ut på remiss år 2000 anges att :
”regionen och dess medlems-kommuner har ett stort ansvar för resurshushållning och att använd-ningen av naturgrus ska minska i regionen. Framförallt bör natur-grusförekomster som är viktiga för grundvatten inte användas för byggnads- och anläggningsarbe-ten”.
59 Krävs det också en regional
samordning av åtgärderna?
Ja, en regional samordning och fördelning av tillgångarna över kommungränserna är helt nödvän-dig för att regionens tillgångar skall räcka till i regionen. Omfattande ”import” från andra regioner bedöms medföra ökade kostnader och ökade luftförore-ningar från de relativt sett mycket tunga grus- och bergtransporterna. I tidigare planer har avstånd som
Vilka är de åtgärder som krävs omgående, det vill säga de närmaste 2-3 åren i regionen?
En omedelbar start av omställning mot bergkrossanvändning istället för naturgrus. Maskinparker och processer för exempelvis betong-framställning utan naturgrus kräver en omställningstid, men målet måste sättas upp omgående. Omedelbar lokalisering av nya bergtäkter i regionen, och säker-ställning av dessa i översiktsplaner i respektive kommun. Arbetet bör ledas av GR då en samordning och
10 mil nämnts som ett rimligt maximalt transportavstånd för lastbilsbaserad transport [5]. Genomsnittet i landet för hur långt ett ton bergkross transporte-ras ligger vid ca 20 km [20]. Långväga import med lastbils-transporter från regioner utanför vår region torde därmed inte vara vare sig ekonomiskt eller miljö-mässigt rimligt eller lämpligt.
fördelning av bergkrossmaterialet krävs över kommungränserna. Lokalisering av upplagsplatser för återvinning av byggmaterial (bland annat vägkroppar) och mellanlagring av bland annat så kallat entreprenadberg (det som används i byggentreprenader, ibland blir det stora överskott, lika ofta stora underskott). Platserna skall också säkerställas i den kommunala översiktsplanen.
60
Referenslitteratur
[1] Ahlin, S. 1996. Materialförsörjning, Ballast – grus, bergkross, återvinning, Inventering och
Program. Alingsås kommun.
[2] Arell, L. 1997. Sekundära ballastmaterial. avdelningen för Mark- och Vattenresurser, KTH, Stockholm
[3] Boverket. 1999. God bebyggd miljö, Miljökvalitetsmål 11. Boverkets rapport. [4] Fredén, C. 1994. Berg och jord. Sveriges Nationalatlas.
[5] Göteborgsregionen. 1975. Grus- och bergtäktsplan.
[6] Göteborgsregionens kommunalförbund. 2000. Förslag till miljömål. Göteborgsregionens kommunalförbund.
[7] Göteborgsregionens kommunalförbund. 2003. Utkast till Vattenförsörjningsplan för
Göteborgsregionen, 03-01-13.
[8] Hellgren, B. 1995. Naturgrus samt berg för krossning i Alingsås kommun. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Miljö och planenheten, Rapport 1995:8.
[9] Holmstrand, O. 1995. Berg för krossning i Borås kommun., Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Miljö och planenheten, Rapport 1995:16.
[10] Knutsson, G. och Morfeldt, C.O. 1993. Grundvatten - teori och tillämpning.
[11] Knutson, G. 1969. Storgöteborgs grusförsörjning – Utredning utförd på uppdrag av
regionplaneförbundet för Göteborg med omgivningar av Sydsvenska Ingenjörsbyrån.
[12] Lundqvist, I. 1995. Berg för krossning i Lilla Edets kommun. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Miljö och planenheten, Rapport 1995:11.
[13] Lång. L-O., Lundqvist, I., Lindh, Å., Grånäs, K. 1999. Materialförsörjningsplan för Dals
land. Länsstyrelsen Västra Götaland, publikation 1999:18.
[14] Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län. 1997. Inventering av naturgrus i Göteborgs
och Bohus län. Miljöförvaltningen, 1997:3.
[15] Länsstyrelsen i Västra Götaland och Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland. 2002.
Miljömål i Västra Götaland, Remissupplaga maj 2002.
[16] Länsstyrelsen i Stockholms län. 2000. Masshantering i Stockholms län. Publ. 1999:12. [17] Naturvårdsverket. 1987. Grushushållningsplanering, Allmänna råd 87:5. Statens
61 Propositioner, lagar
och förordningar
[28] EG-direktivet om vatten 2000/60/EG [29] Regeringens proposition 1981/82:220 [30] Regeringens proposition 1997/98:90 [31] Regeringens proposition 2001/01:130 [32] Regeringens proposition 2002/03:1 [33] Miljöbalken 11 kapitel [34] Miljöbalken 12 kapitel [35] Väglagen (1971:948)
[36] Torvlagen och lagen om vissa torvfyndigheter (1985:620) [37] Minerallagen (1991:45)
[38] Lagen om skatt på naturgrus (1995:1667) [39] Lagen om kontinentalsockeln (1996:314) [40] Förordningen om täktverksamhet (1984:381) [41] Dricksvattenkungörelsen (SLVF 1993:35) [18] Naturvårdsverket. 1992. Branschfakta – bergtäkt. Solna.
[19] Naturvårdsverket. 1997. Naturgrus och alternativa material – Slutrapport för invente
ring av etapp 1, Lägesrapport för materialhushållningsplanering. Rapport 4831,
Naturvårdsverkets förlag.
[20] Naturvårdsverket. 2000. Naturgrusskatten – utvärdering av skatteeffekterna. Natur vårdsverket, Rapport 5077.
[21] Persson, L., Eliasson, T., Göransson, M., Kero, L., Lundqvist, S. och Sträng, M. 2000. Bergkvalitetskartan Göteborg kommun. SGU, serie Ba 59 Bk.
[22] Schijven, J.F. 2001. Virus removal from groundwater by soil passage. Technische Universiteit Delft.
[23] SGU. 2001. Grus, sand och bergkross – Produktion och tillgångar 2000. Per. Publ. 2001:3.
[24] SGU. 2002. Grus, sand och bergkross – Produktion och tillgångar 2001. Per. Publ. 2002:3.
[25] SGU. 2003. Underlag för årsrapport om uppföljning av miljömålen 2003 – delmål 4. [26] Statens Industriverk. 1980. Grus och sand på land och i hav, Utredning från Statens
Industriverk. Stockholm.
[27] Stejmar, H. 1995. Inventering av naturgrus för betongtillverkning i
Göteborgsregio-nen. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Miljö och planenheten, Rapport 1995:15.
[44] Arell, L. 1995. Sekundära ballastmaterial i Nederländerna. avdelningen för Mark- och Vattenresurser, KTH, Stockholm
62
Information om kommunernas framtida planering av bostads-byggande har inhämtats via kommunernas översiktsplaner eller genom intervjuer av ansvarig tjänsteman på respektive
stadsbyggnadskontor.
Information om Vägverkets och Banverkets framtida planer för utbyggnad har inhämtats via de prognoser verken har och via intervjuer med ansvariga tjänstemän på respektive verk. Uppgifter om tillstånd,
uttagna mängder och tillhörande kartmaterial
[42] Uppgifterna har tagits ur SGU:s databas 2002-05-14, och kompletterats i fråga om senare tillstånd muntligen via SGU. [43] Karta med redovisning av inventering av
grundvattenförekomster >5 liter per sekund har erhållits från SGU 2003-02-25.
Ur grundvattendatabasen för Västra Götaland SGU, medgivande 30-798/2003
Muntliga referenser [p1] Berlekom, Katarina van, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, naturvårdsavdelningen.
[p2] Holmstrand, Olof, Scandiaconsult Göteborg. [p3] Jungåker, Kerstin, Länsstyrelsen i Hallands län,
naturvårdsavdelningen.
[p4] Åkerström, Bo, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, kulturmiljöavdelningen Hemsidor [h1] connywww.tg.lth.se [h2] http://karta.svo.se/ [h3] http://www.gis.lst.se/lanskartor/ [h4] http://www.scb.se/databaser/makro/ Produkt.asp?produktid=bo0101 [h5] http://www.scb.se/statistik/be0101/ BE0101tab3beforandr02.asp Bostadsförsörjningsprogram
Vägveket och Banverkets prognoser
sid 8 nedre och 16 Kristina Rehnberg, GR sid 8 övre, 12, 46 och 54 Gustaf Magnusson,
Sveriges Bergmaterialindustri Foton
63